Skagens sista dotter – om Helga Ancher

Aldrig hade någon fötts med gynnsammare förutsättningar att bli konstnär än Helga Ancher. Född 1883 mitt in i Skagenmålarnas guldålder, en tid av fester, arbete och konstdiskussioner. Man sade att ...

Av: Kerstin Svea Dahlén | 02 mars, 2014
Konstens porträtt

Julefrid – gudomligt mörker och den mångkulturella människan

Farmor hade en julgran. I vårt köpcentrum står en julgran. Jag har ingen julgran. I år är julen mörk och varm. Ingen snö, men regn och en massa plusgrader. Bra, säger ...

Av: Annakarin Svedberg | 24 december, 2013
Kulturreportage

Emmakrönika X jag tror mig existera i en blomma

vad kan mina tårar smaka, som nog hennes tårar, droppen som slutligen tidigt klarade separator, efter det min droppe jag fällde i världshav med tesil skilt, vilken hon tog upp ...

Av: Stefan Hammarén | 13 januari, 2009
Stefan Hammarén

Gruppering av verdier

  Det fins ulike måter en kan gruppere verdier, og en av disse er med utgangspunkt i arven fra naturvitenskapelig basert verdiprofil (empirisk, eksperimentell, vitenskap og vitenskapsfilosofi) versus humane og religiøse ...

Av: Thor Olav Olsen | 18 januari, 2011
Agora - filosofiska essäer

Varför störtade Dag Hammarskjölds flygplan?



En rapport som Förenta Nationernas nyutnämnde generalsekreterare António Guterres just fått i sin hand kommer kanske att leda till en förnyad undersökning av de oklara omständigheterna kring Dag Hammarskjölds död den 17 september 1961 när DC-6an ”Albertina” på väg från Leopoldville till Ndola i Kongo störtade. Ombord fanns han och femton andra. En överlevde kraschen men dog efter några dagar. Om utredningen tas upp på nytt sker det efter många års påtryckningar och propåer på olika plan och i skilda instanser. Här hemma har bland andra förre ärkebiskopen K. G. Hammar ivrat för det. Det finns en lång rad artiklar om saken, senast i Dagens Nyheter häromdagen.




 

 

Olyckor av detta slag inträffade även i god väderlek. Meteorologin hade ingen förklaring. NASA upptäckte ett okänt och relativt sällsynt kortvarigt meteorologiskt fenomen som gavs namnet ”Microburst”. Det visade sig vara motsatsen till en cyklon då varm luft stiger upp. I en microburst faller en osynlig pelare av kall luft, kanske mindre än en kilometer bred, mot marken. När den nått ner tvingas denna luft ut åt alla håll, orsakande höga vindhastigheter. Tio minuter är en lång tid för en microburst. Flyger man på låg höjd genom detta fenomen möter piloten först motvind, sedan fallvind och till sist medvind. Han tappar plötsligt oväntat höjd och förlorar i medvinden sin bärighet och förstår ingenting. Det betydande antalet flygolyckor orsakade av microbursts kan läsas på internet liksom aerodynamisk modellering av fenomenet. Alltså okänt 1961!

Annons:

En av de många böcker som nu aktualiserats är Susan Williams ”Who killed Hammarskjöld” från 2011. Hon avslutade, utan att ha kommit till någon definitiv slutsats, sin noggranna genomgång så här:

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

A fresh inquiry (…) would be of significance not just to Sweden, but to all the countries for which, and in which, Dag worked as Secretary-General.

När den boken var ny skrev jag utförligt om den (se länken här nedan), intresserad och i stort sett gillande, förutom att jag satte en bock i kanten för att hon tyckte att hon kunde vara på förnamnsstatus med generalsekreteraren utan att han tillfrågats, ett näsvist oskick. Jag fick genast flera gensvar på min recension, de längsta och mest insatta från kemisten Börje Steenberg, professor emeritus i pappersteknik vid KTH, som då var långt upp i åren men vid full andlig vigör. När han avlidit vid 102 års ålder fyra år senare talades det i runan i DN om att han varit ”en veritabel sanningssökare som inte tolererade någon form för intellektuellt slarv”, och det stämde säkert.

Han skickade mig bland annat en kopia av sin skarpa vidräkning med en av redaktörerna på The Guardian, med ingående tekniska detaljer om vad han letat upp i en tidigare okänd Hammarskjöld-deposition på Kungliga Biblioteket (fast jag vet inte om hans inlägg togs in). Han slog också Susan Williams på fingrarna för de många faktafel och lakuner han funnit i hennes bok och för att hon förbigått flera viktiga källskrifter, och han citerade den amerikanske presidenten Calvin Coolidges ord om att man ska vara ihärdig och inte tappa taget: ”Press on! Nothing in the world can take the place of persistence (…) Persistence and determination alone are omnipotent!”

Börje Steenberg hade åkt skidor samman med Dag Hammarskjöld i Sälen och han hade bott i Ndola. Han var av olika orsaker kritisk mot generalsekreterarens närmaste man Sture Linnér, och han spekulerade som så många andra gjort vem som kunde ha intresse av att Hammarskjöld röjdes ur vägen då han försökte medla mellan stridiga fraktioner i Kongo, ett land rikt på koppar och andra viktiga metaller: bland annat det mäktiga ”militärindustriella komplexet”,  amerikanska CIA, inblandade nationer (särskilt Belgien och Storbritannien) och deras toppolitiker, internationella gruvbolag, och så vidare. Han framförde dessutom en ovanlig teknisk väderteori om vad som kunde ha hänt med planet:

Utredningarna om haveriet kunde inte påvisa något tekniskt fel på ”Albertina”. Inget spår efter en i maskinen anlagd bomb kunde hittas. Inga spår efter beskjutning kunde påvisas. Slutsatsen var att besättningen inte hindrat planet att gå i marken. I början av 70-talet omkom i USA mer än 500 personer i flygolyckor vid landningar. Olyckshändelserna liknande varandra. Efter helt normalt påbörjade landningar hade planen plötsligt tappat höjd och i en flack bana nått marken och eldhärjats. Tre hundra meters fall på 8 sekunder hade noterats. Inga bilder antydde att något hänt i planet.

Olyckor av detta slag inträffade även i god väderlek. Meteorologin hade ingen förklaring. NASA upptäckte ett okänt och relativt sällsynt kortvarigt meteorologiskt fenomen som gavs namnet ”Microburst”. Det visade sig vara motsatsen till en cyklon då varm luft stiger upp. I en microburst faller en osynlig pelare av kall luft, kanske mindre än en kilometer bred, mot marken. När den nått ner tvingas denna luft ut åt alla håll, orsakande höga vindhastigheter. Tio minuter är en lång tid för en microburst. Flyger man på låg höjd genom detta fenomen möter piloten först motvind, sedan fallvind och till sist medvind. Han tappar plötsligt oväntat höjd och förlorar i medvinden sin bärighet och förstår ingenting. Det betydande antalet flygolyckor orsakade av microbursts kan läsas på internet liksom aerodynamisk modellering av fenomenet. Alltså okänt 1961!

Om detta och mycket annat handlar Börje Steenbergs bok ”Nytta med nöje: minnen och meningar” (Carlsson, 2009), med Per Jerkeman som medförfattare. Henrik Berggren konstaterar i sin utmärkt läsvärda och aktuella bok ”Dag Hammarskjöld. Att bära världen” (Max Ström, 2017) att diskussionerna fortsätter: ”En nästan oöverskådlig mängd av nya böcker, artiklar och utredningar om kraschen i Ndola har blivit en del av arvet efter Dag Hammarskjöld.” Om António Guterres ger sitt klartecken är en ny och kanske slutgiltig på gång – det ska bli intressant att se om åtminstone några av de många frågetecknen då kan rätas ut.

https://www.dixikon.se/williams_who_killed_hammarskjold/

Ivo Holmqvist

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder
Ett landställt skepp där Aralsjön tidigare bredde ut sig

Moder Jord är i kris

Jorden är förutsättning för våra liv. Den är ett gemensamt villkor för allt levande. Jorden har fostrat oss människor, den är vårt arv och vårt ansvar. Det är globalt känt ...

Av: Lena Månsson | Essäer om samhället | 11 februari, 2016

Västerngenrens reformer och möjligheter – 1950-1990. Del 2

Artikelserien Sceniska rum undersöker de sceniska rummen i vår verklighet, vår icke-verklighet och allt däremellan. Serien försöker ge oss nya perspektiv på vad dessa sceniska rum är, vad de innebär och var de finns. Genom undersökningen försöker vi ...

Av: Fredrik Stomberg | Essäer om film | 02 juli, 2013

Kungliga böcker samlade i Stockholm

Kungliga böcker samlade i Stockholm Ett reportage om det kungliga biblioteket Det var en gång för länge sedan en kung. Han tyckte om böcker så mycket att han lade grunden ...

Av: Tidningen Kulturen | Allmänna reportage | 07 september, 2006

Eyvind Johnson : Att läsa, att resa, att skriva

I Personligt dokument skildrar Eyvind Johnson hur han som 19-åring bröt upp från hembygden i Norrbotten: "Och så reste jag på hösten ner till Stockholm. Det liknade flykt och var ...

Av: Björn Gustavsson | Litteraturens porträtt | 02 oktober, 2010

”Klockan två kommer jag att må riktigt illa” – George Bernard Shaw möter…

Det är inte särskilt svårt att vara den perfekta värdinnan och den omtyckte värden. Bara två ord behövs: ”Äntligen!” när gästerna kommer, och ”redan?” när de går (fast man måste ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer | 18 juli, 2012

En politisk ontologi? Om Giorgio Agambens Homo sacer

Vad skulle det innebära att tänka oss politikens ontologi? Som ett politikens ursprung? Före värdeomdömen och olika politiska ideologier och partier. Frågorna ställs av översättaren Sven-Olof Wallenstein i efterskriften till ...

Av: Marie Hållander | Essäer om religionen | 15 januari, 2011

Ioana Nicolaie. Foto Mircea Cărtărescu

Den kvinnliga kroppens erfarenhet träder in i litteraturen – intervju med den rumänska…

Jag är tung, genomskinlig, med geometriska parker som växer under arkader. Jag trycker stenar mot bröstet, jag tycker jag är en damm av sprucken marmor. I nionde månaden är jag ...

Av: Maria Monciu | Litteraturens porträtt | 15 december, 2014

”Johan på snippen han spelte klaver!” Bishop Hill, svenskhet på prärien III

När vi sitter på halmbalar mitt i den vackra parken i svenskbygdens Bishop Hill på prärien i Illinois USA och deltar i det traditionella firandet av Jordbruksdagarna och tillsammans med ...

Av: Benny Holmberg | Kulturreportage | 21 mars, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.