Damaskus

DEN ÅTTONDE PORTEN   Det fanns sju portar det fanns sju portar till Damaskus   så har man sagt mig så står det   Men Damaskus viskar det finns åtta portar   Den åttonde porten är för främlingen som öppnar sitt hjärta för ...

Av: Elisabeth Korndahl | 07 juni, 2010
Utopiska geografier

Ulf lundell som rockmusiker  Foto betasjufem

Om Ulf Lundell

Visst är det överraskande: författaren Ulf Lundell, en av få författare som fortsatt att skriva böcker på en gammaldags skrivmaskin, nu gett sig ut i cybervärlden och börjar blogga. Han ...

Av: Björn Gustavsson | 17 november, 2015
Björn Gustavsson

“The elitism of talent and the tyranny of appearance”

En romantiskt sinnad kan kalla det för skönhet, en pragmatiker kan benämna det estetik; det finns en mängd olika beteckningar för konstens självändamål. Oavsett ordval torde framgå för varje normalt ...

Av: Mattias Lundmark | 26 december, 2017
Essäer om konst

Ryttarstatyn - Några anteckningar om August Strindberg

Året är 1887. Natten är sen. Men på Rydbergs Kælder är stämningen hög. Röster sorlar, skratten rungar. Champagnen och spriten flödar. Lokalen är full av människor, trots den sena timmen ...

Av: Crister Enander | 01 Maj, 2010
Essäer om litteratur & böcker

Belvy Methan

Slutet eller en ny början?



Om någon om 70 år lyckas läsa detta innebär det att mänskligheten lyckades besinna sig och förenas i en aldrig tidigare skådad kamp för överlevnad mot naturens krafter. Naturens hämnd stod nämligen bokstavligen för dörren då vetenskapsmän i slutet av 2010-talet förstod att allt pekade käpprätt åt helvete. Fram tills 2015 hade jordens temperatur sedan industrialismens början ökat med 10C men de följande åren ökade temperaturen exponentiellt och en veritabel humanitär och global katastrof kom allt närmare.

 




 

 

Den globala uppvärmningen som skett genom förbränning av fosila bränslen hade blottlagt ett ännu ofantligt mycket allvarligare omedelbart hot: Metangas! Gasen har en mer än 150 gånger större växhuspotential än koldioxid och en oerhört stor mängd höll på att frigöras till jordens atmosfär från Östra Sibiriska Arktiska Sockeln (Eastern Siberian Arctic Shelf - ESES).

Annons:

Det traumatiska uppvaknandet för en bredare allmänhet, och inte bara bland vetenskapsmän, började inför klimatkonferensen i Lima i december 2014 då för första gången en stor daglig tidning publicerade de omedelbara hot som väntade hela mänskligheten:

“Även med ett avtal för att stoppa nuvarande nivån på utsläpp av växthusgaser, varnar forskare, kommer världen att bli allt obehagligare. Utan ett avtal, säger de, kan världen så småningom bli obeboelig för människor” (New York Times 2014-11-30).

Under konferensen varnade Professor Stuart Scott:

“Vi har några mycket allvarliga informationer att dela med oss om den arktiska akuta metangasen ... Vi står nu inför valet att välja mellan liv på jorden eller pengar” (Lima Cop20).

Den globala uppvärmningen som skett genom förbränning av fosila bränslen hade blottlagt ett ännu ofantligt mycket allvarligare omedelbart hot: Metangas! Gasen har en mer än 150 gånger större växhuspotential än koldioxid och en oerhört stor mängd höll på att frigöras till jordens atmosfär från Östra Sibiriska Arktiska Sockeln (Eastern Siberian Arctic Shelf - ESES).

Dr. Nathalia Shakova varnade för att mellan 100-1000 gigaton metangas fanns bundit i ESAS bara 50 meter under havsytan och att uppemot 50 gigaton var på väg att frigöras (Lima Cop20).

Dr. Peter Wadhams, professor i oceanisk fysik menade att vår civilisation inte skulle klara av ett utsläpp av 50 gigaton och den globala temperaturhöjning det skulle innebära:

“Hela den sibiriska havszonen släpper nu all sin metangas ... hemska saker kommer att hända redan vid +20C [och] +40C innebär slutet för vår civilisation ... Det skulle innebära social och ekonomisk katastrof för vår planet ... De stora metangasutsläppen skulle dessutom tidigarelägga katastrofen med [konservativt] räknat ungefär 20 år, det vill säga senast om 50-60 år” (ibid).

Flera vetenskapsmän publicerade en peer reviewad rapport i “Biogeosciences” 2016-09-06:

”Vi visar att det redan idag finns CH4[metangas] från djupa, gamla reservoarer som vandrar genom tinad permafrost från havsbotten ... Det mycket grunda djupet i ESAS gör vägen kort för dessa bubblor att nå atmosfären. Havsisens stora nedgång i detta område kan dessutom öka utsläppen till atmosfären ... temperaturökningen kommer att öka mikrobiell bildning och permafrost upptining som därmed ökar utsläppen av biogen CH4från djupa undervattens permafrost områden. ESAS förväntas spela en allt viktigare roll för jordens framtida strålning” .

Havsisens smältning över ESAS började som ett resultat av den globala koldioxid (CO2)höjningen vilket i sin tur resulterade i en aldrig tidigare skådad snabb temperaturhöjning framför allt i arktisregionen.

 

I juli 2016 citerade Daily Mail ryska forskare som upptäckt att hål på ön Belvy i Kara havet släpper ut metangas 200 gånger mer än normalt och 20 gånger mer koldioxid än normalt. Dr Sokolov från Urals Department, Russian Academy of Sciences, sa att han såg dessa fenomen (bild) först under en expedition 2015 i Sibirien.

“Jag har arbetat i Yamal under tjugo år - några av mina kollegor har arbetat här ännu längre - och det är första gången jag någonsin har sett något som detta”.

Söder om Belvy Island, finns ett annat fenomen som observeras noggrant av forskare; det plötsliga bildandet av kratrar, som skapas av metangas explosioner under ytan.

Yamal kratrar, vissa små medan andra stora (bild), skapar naturgasfylla hålrum i ispucklar, som så småningom utlöser metangas explosioner, enligt Professor Vasilij Bogoyavlensky, Moskvas Oil and Gas Research Institute.

Bildenen visar land- och havstemperatur-höjningen under mars månad 2017. Notera den fortsatta rekordvärmen i norra Sibirien och speciellt på den Östra Sibiriska Arktiska Sockeln (ESAS), vilket var mycket illavarslande med tanke på den mängd metangas som frisläpptes där, då havsisen smälte och blottade lågt liggande metangas intensiva områden och väldiga tundraområden (NOAA 2017-04-13).

Ökad issmältning innebar även ökade vattenmängder i atmosfären som i sig var en faktor för ökad växthuseffekt, och dessutom medförde våldsammare stormar och ökad nederbörd. Ökad issmältning berodde också på att uppvärmningen av Arktis var 2-3 gånger större är för övriga områden på jorden beroende på att det vita reflekterande istäcket försvann och solens strålning istället magasinerades i havet och gav upphov till ökad avsmältning av havsisen.

Engelska dagstidningen The Guardian beskrev situationen 2016-12-12 “Den snabba ökningen av metanutsläpp de senaste 10 åren överraskar forskarna” och fortsatte:

“[under 100 år] värmer metan planeten 28 gånger mer än motsvarande CO2. Författarna till 2016 Global Metan Budget rapporten konstaterar att under de första åren av detta århundrade, ökade koncentrationen av metan med endast ca 0.5ppb (parts per billion) per år, jämfört med 10ppb under 2014 och 2015.”

Global Carbon Project som höll koll på växthusgaserna gick ut med varning 2017:

”Den senaste tidens temperaturhöjning i atmosfären [av metan] närmar sig RCP8.5 scenario [värsta tänkbara]”.

“Vi är på väg mot hur jorden såg ut för 4-5 miljoner år sedan, då havsnivån var många meter högre och mycket lite is fanns kvar i Arktis”, sa Dr. Jennifer Francis under Weather and Climate Summit 2016-01-21.

En annan avgörande faktor var förändringen av jetströmmen. Den globala uppvärmningen innebar att jetströmmen försvagades och blev långsammare, vilket ledde till att kall luft från nordpolen kunde nå betydligt sydligare breddgrader än tidigare (bild nedan). Detta ledde till de mycket kalla och snörika vintrarna i USA 2015 och 2016. 2017 blev däremot nästan snöfri i både New York och Chicago beroende på att den förändrade jetströmmen möjliggjorde för varmare luft att strömma upp söderifrån. Den långsammare jetströmmen gav också som resultat att väderskiftningarna varade över längre tid (Francis).

I Europa noterades under april men speciellt under maj månad 2017 hur kall polarvind till följd av den förändrade jetströmmen svepte ner över kontinenten. Ian Engblom, meteorolog, menade att orsaken till kylan är uthålliga polarvindar från Arktis som söker sig söderut, drar in över Skandinavien och fortsätter ner hela vägen mot Frankrike:

“ Det är en nästan rak nordlig vind med polarluft som sveper in. Det är en rejäl dos med kalluft som fortsätter strömma söderut” (AB).

Men ovissheten var stor om när det riktigt hemska skulle börja märkas. Professor Emeritus John E. Walsh, University of Illinois, hävdade 2017 att världen tycktes ha övergett målet om att stanna vid +2 graders temperaturhöjning och forskare koncentrerade sig istället på ett scenario de kallade RCP 8.5 (grafik), vilket var ett mått på hur många extra watt per m2som nådde jordytan på grund av mänsklig påverkan och naturens koldioxid och metangasutsläpp (Keeling lecture 2017-04-24).

Situationen 2017

  • Aldrig tidigare i jordens historia hade den globala temperaturhöjningen varit så hög och snabb.

  • Värmerekord slogs på löpande band. 2016 blev det varmaste året sedan mätningar startade.

  • Koldioxidhalten var 410 ppm (parts per miljon) men utgjorde ett mindre hot än metangas.

  • Metangas från tinande permafrost områden ökade uppvärmningen exponentiellt. Temperaturökningen i Arktis var 2-3 gånger högre än på andra platser på jorden.

  • Metangas i atmosfären var 1840 ppb (parts per miljard) 2016. Mer än 10 gånger över resultaten före 2014, då metangasen bara steg med ungefär 0.5 ppb/år. Före industrialismen låg siffran på 700 ppb.

  • Den senaste tidens ökning av metangas i atmosfären närmar sig RCP8.5 scenario.

  • Metangasens livslängd i atmosfären är 9±2 years, vilket kan verka förmildrande på klimatet, bara mänskligheten överlever den kritiska perioden.

  • Globala havsnivån var 8.5 cm högre än 1993.

Mänskligheten hade enligt Professor Peter Wadhams som mest 60 år på sig för att säkra fortsatt existens. Andra menade att tidsrymden var betydligt kortare beroende på att processen redan var igång eftersom väldiga mängder växthusgaser redan fanns i atmosfären.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

 

Richard Conricus

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Sommarföljetong. SLUTSEKUNDER Pjäs i tre akter Av Boel Schenlær Akt 2

Scenbilden är densamma i de tre akterna. En cell i ett svenskt fängelse. Vid ena kortsidan en celldörr som öppnas mekaniskt. I golvet en tågräls. Vid celldörren blir det ett ...

Av: Boel Schenlær | Allmänna reportage | 20 juli, 2009

F. Scott Fitzgerald väntar på bussen…

Den utmärkta serien Library of America, USAs svar på den franska La Bibliothèque de la Pléiade, är ett storslaget pågående projekt som vill ge ut allt av värde i den ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 25 juli, 2014

Blomgubben / över huvudet taget

Vad betyder vackert för dig egentligen, plus något mer? Såklart kan de va skönt behagfullt, fåfängt i en gliring, taggat explosivt. Har vackert någonting med verkligheten att göra, över huvudet ...

Av: Kenneth Rundberg | Utopiska geografier | 01 november, 2010

ArkivVisa

Trots ett ett. Oförvånbart. Ofattbart. Av. Huru föröppnandet dig, kunna inte gå till. ¿Varmeraopp fanns du till. Oitagna fram. Fastnat till avstånd i omväg. Du var inte heller hägringen. Vadär ...

Av: Stefan Hammaren | Stefan Hammarén | 06 januari, 2011

En intervju med Markus Andersson

Konst har alltmer kommit att handla om att provocera, utmana konventioner och tänja på gränserna för det acceptabla. Samtidigt kan man skönja ett växande intresse för figurativt måleri och traditionellt ...

Av: Tobias Ridderstråle | Konstens porträtt | 18 februari, 2013

Georg Klein i bakersta raden, vid dörröppningen. Gudrun Eriksson, vid staketraden, längst till höger

Georg Klein – forskare och samtalspartner

Georg Klein, en av våra mest betydande forskare internationellt, professor i tumörbiologi, avled den 10 december. Det kanske kan ses som symboliskt att han avled Nobeldagen, denna märkesdag för forskningen ...

Av: Thomas Wihlman | Reportage om politik & samhälle | 14 december, 2016

Hendrick Avercamp, Kolfspelare på isen, ca. 1625.

Skridskor och kolf under lilla istiden

Om inte vulkanen Tambora i Indonesien hade fått ett våldsamt utbrott 1815 hade kanske aldrig Mary Shelley skrivit romanen om Frankenstein. Vulkanutbrottet skapade ett askmoln som stängde ute solljuset så ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 05 juni, 2016

Elsa Viola. Anteckningar från våning 33

1. De har spärrat in mig och hon har vaknat någonstans i öster. Det var så det började den här gången, precis så. Det där snabba, sköna, onda kan jag inte ...

Av: Elsa Viola | Utopiska geografier | 28 oktober, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.