Rochester och starka kvinnor

Kanske ringer det inga klockor av igenkänning vid namnet John Wilmot. Kanske inte heller när jag säger att han var 2:e earl of Rochester, och oftast går under just kallnamnet ...

Av: Julie Blomberg Gudmundsson | 09 november, 2011
Essäer om litteratur & böcker

Salvador Dalís gåta

En av Moderna Museets många dyrgripar är Wilhelms Tells gåta. Salvador Dalí målade den år 1933 och museet köpte den 1967. Det är en stor oljemålning på duk, cirka två ...

Av: Birgitta Milits | 15 december, 2009
Kulturreportage

Tvål, ljus och oljemålningar i C.D. Friedrichs barndomshem

Han var svensk och hans föräldrar kokade tvål och stöpte ljus i källaren. Här på Lange Straße 57 mitt i centrum av Greifswald föddes Casper David Friedrich den 5 september ...

Av: Mathias Jansson | 16 september, 2014
Essäer om konst

Gdansk - stad i skymning av Hans Evert René

Kopernikus, Schoupenhauer, Fahrenheit...

Av: Hans Evert René | 01 juni, 2015
Utopiska geografier

Georg Klein i bakersta raden, vid dörröppningen. Gudrun Eriksson, vid staketraden, längst till höger

Georg Klein – forskare och samtalspartner



Georg Klein, en av våra mest betydande forskare internationellt, professor i tumörbiologi, avled den 10 december. Det kanske kan ses som symboliskt att han avled Nobeldagen, denna märkesdag för forskningen, inte minst den medicinska som han var så starkt engagerad i.



Några personliga tankar


De stora livsfrågorna brottades han också med, som i Ateisten och den heliga staden. Trots den intensiva forskartillvaron blev det till sist mer än tio böcker, utöver de samtal i brevform med Per Ahlmark och med Lars Gyllensten som också gavs ut.
Georg Klein, foto Bengt Oberger

Georg Klein, foto Bengt Oberger

Annons:

Säkerligen finns det i dag en mängd människor, liksom jag, som minns honom och även från andra sammanhang än forskningen, inte minst från de många böcker han skrev. Men i det skönlitterära fanns förstås erfarenheter från forskarvärlden med och han skrev också om flow, det där märkliga tillståndet där man har, som det heter på nysvenska, riktigt flyt i till exempel forskningen. Med debutboken I stället för hemland fick vi också bilden av den unge judiske mannen Georg som undkom förintelsen och nazismen och till sist 1947 kom till Sverige. I denna och andra böcker fanns den egna upplevelsen av det som hände men också tanken att det kan komma att hända igen.

De stora livsfrågorna brottades han också med, som i Ateisten och den heliga staden. Trots den intensiva forskartillvaron blev det till sist mer än tio böcker, utöver de samtal i brevform med Per Ahlmark och med Lars Gyllensten som också gavs ut.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

På institutionen för tumörbiologi på Karolinska Institutet, som Georg Klein ledde, var arbetstakten intensiv, både hos honom själv och medarbetarna. Där arbetade också min blivande hustru Gudrun som sekreterare.

Gudrun älskade arbetsplatsen. Hon kom dit i mitten av 1970-talet som sekreterare och var i mångt och mycket en kommunikationscentral och en koordinator. Det skulle ordnas praktiskt, till exempel med boende, för doktorander och för gästforskare, som även kunde ha familjen med sig. Min känsla var att Georg var en krävande chef, men också hade en stark tillit till sina medarbetare.

Trots att Gudrun drabbades av en blödning och en högersidig förlamning förblev hon en viktig medarbetare. Och även sedan hon valt att satsa på socionomyrket förblev Georg viktig för henne. Hon jobbade extra och förstärkte vår ekonomi (vi var både studerande med låg inkomst under ett par år), och Georg var generös rent ekonomiskt, där han elegant (säkerligen numera preskriberat) rundade bokföringsreglerna.

 

Trons tvivel

Kanske var Georg också orsaken till att hon drabbades av trons tvivel och gradvis lämnade sitt kyrkliga engagemang. Klein trodde verkligen inte på ett liv efter detta, utan snarare på att göra det goda i livet man levde. Här skiljde sig min kristna uppfattning på livet efter döden från hans syn, men också ibland när det gäller forskningen. Klein förfäktade konsekvensneutralitet, en forskare tar fram resultaten men kan inte ta ansvar för ett missbruk av forskningen – själv hävdade jag att forskaren åtminstone måste reflektera över möjliga konsekvenser.

När jag följde min hustru till hennes arbetsplats kunde jag inte för mitt liv begripa hur man kunde skapa i detta kaos. Vad är detta för arbetsmiljö? Hennes svar blev: men vi har ju det så roligt!

Så även om han kunde ringa hem till oss sent på kvällen eller tidigt på morgonen och säga: jag är på väg till USA, kan du… Och det är klart, hon fixade, ofta information och besked till forskare och medarbetare i olika frågar. Hon tog ”hälsningarna”, som det sas.

Lite i bakgrunden

Jag har i min ägo en bild av institutionens alla medarbetare. Här står Georg lite i bakgrunden, här syns ingen skillnad mellan forskare och övrig personal, inte som det var i skolans värld (de två grupperna lärare och övrig personal).   

Ja, säkert var det tufft emellanåt och ja, det fanns nog konflikter. Men också starkt engagemang och glädje. Även Gudruns privata umgänge präglades av arbetsplatsen och den i sin tur hade en judisk prägel. Det åts Ediths ungerska delikatesser, det firades något barns Bat Mitzvah osv.

Med regelbunden motionssimning höll Georg Klein sig i trim långt upp i åren. Intellektuell vital var han alltid och i högsta grad i nuet. År 2015 kom Resistens – tankar om motstånd. Där skriver han bland annat om vår digitaliserade tillvaro, hur den för att citera Jenny Maria Nilsson i Svenska Dagbladet, släcker samtal, förslappar medkänslan och förstör mellanmänsklig närhet. 

De livsfilosofiska frågorna fortsatte vara viktiga för både Georg och min hustru. Hon skrev sporadiskt till honom om sina tankar under hela 90-talet, han svarade prompt. I praktiken visade han att samtalen såväl med Lars Gyllensten, Per Ahlmark, forskarkollegor och en ”vanlig” medarbetare var lika viktiga.

När Gudrun gick bort (i cancer) 2003 fick jag ett omtänksamt och vänligt brev från Georg, också två av hans då senast utkomna böcker med en personlig dedikation till minnet av min hustru. Han visade i handling att medarbetare och medmänniskor var viktiga.

Georg Klein trodde ju aldrig på Gud och på himlen. Men om han nu har fel så kan de mötas och fortsätta sina samtal. I himlen kanske det inte finns en digitalisering som släcker de goda samtalen. Låt oss hoppas.

Thomas Wihlman

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Unga människor och gamla Essä i form av aforismer

 För den sene Vilhelm Ekelund är ålderdomens visdom underlägsen den unga människans bottensäkra uppfattning att världen visserligen är dårskap och rackar­spel men att den både för poeten och för hjälten ...

Av: Gunnar Lundin | Essäer | 31 december, 2013

Från penselhår till pixelporr – en essä om pornografi i konsten

Hur många unga pojkar slet inte ut sin joystick på 80-talet i dunkla pojkrum framför en flimrande TV-skärm? Det var inte bara plattformsspel och shoot-em-up spel som visades på skärmarna ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 22 december, 2012

Jenny Berggren Keljevic

Är du i kärlek eller i lust?

Vi har väl alla någon gång kommit till den punkten i olika relationer då det antingen utvecklas eller börjar slita i kanterna på ett eller annat sätt. Ibland händer det ...

Av: Jenny Berggren Keljevic | Gästkrönikör | 30 juni, 2017

Universum

Då Oden mötte Mefistofeles

Jag upplever i den norröna mytologin en enorm melankoli. Den norröna mytologin är ett drama, en pågående kris, en gudomlig tragedi. För gudarna är otillräckliga, men det är inte bara ...

Av: Eirik Storesund | Agora - filosofiska essäer | 07 oktober, 2015

Hilma af Klint och den manliga konstens pionjärer ─ en jämförelse

Sveriges Konstföreningar har detta år 2012 ”Andlighet i konsten” som konstbildningstema. De framhåller att andlighet inte är detsamma som kristendom, utan att man kommer att arbeta med konstnärer och företeelser ...

Av: Lena Månsson | Konstens porträtt | 19 januari, 2012

Foto: Guido Zeccola

Svenska jordgubbar

Så var det då åter dags för den årliga jakten på falska jordgubbar. Jordgubbar från fjärran land som olagligt säljs som svenska på den svenska marknaden. Se upp så du ...

Av: Thomas Silfving | Gästkrönikör | 06 juni, 2016

Om det katolska bidraget till den europeiska civilisationen

Marcus Myrbäck om Thomas E. Woods Katolska kyrkan och den västerländska civilisationen

Av: Marcus Myrbäck | Essäer om litteratur & böcker | 10 februari, 2017

Tanker om Platon og filosofien hans

 Det er slettes ikke så dumt å hevde at med stor grad av sannsynligvis var det slik for Platon at han trodde og mente at kultur uten moral medførte at ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 17 mars, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.