Marionetter. Foto: Belinda Graham

Don Giovanni - Mozart regisserar själv sin största triumf i Prag

I Prag är Don Giovanni helt enkelt den största blockbustern! Punkt slut. Aldrig har Mozarts mästerverk gjorts så charmigt och humoristiskt, och ändå helt seriöst, som av den klassiska National ...

Av: Belinda Graham | 08 maj, 2015
Resereportage

Dr Krabba 6

Janne Karlsson, född 1973 och bosatt i Linköping med mina två söner. Har arbetat inom vården i 20 år, men sade upp mig 2010 för att satsa helhjärtat på tecknandet. Då ...

Av: Janne Karlsson | 11 november, 2011
Kulturen strippar

Goethe om Shakespeare

R.L.Stevenson skriver i sin essä Böcker som har påverkat mig om bland andra Shakespeare och Goethe. Stevensons uppskattning av Goethe är något motvillig, medan hans hyllning till Shakespeare är helhjärtad. Att ...

Av: Johann Wolfgang Goethe | 24 juni, 2013
Utopiska geografier

Om operas rätt att klinga skönt – ett samtal med tonsättaren Mats Larsson…

I Umeå framskrider kulturhuvudstadsåret och på Norrlandsoperan närmar sig urpremiären av operan ”Blanche och Marie”, tonsatt av Mats Larsson Gothe. Hedvig Ljungar träffar honom för ett samtal om varför opera ...

Av: Hedvig Ljungar | 15 september, 2014
Musikens porträtt

Porkkala. Kusten 2009 Foto Matti Paavola

Porkalas parentes



Till september 1944 var Porkala mest känd som ett stycke vänlig skärgårdsnatur några mil utanför Helsingfors. Ett stycke havsomsusad nyländsk skärgård med blankpolerade klipphällar och martalls bevuxna kobbar. Längre inåt land böljar lövträdsbeklädda holmar mot en fond av mörk fastlandsskog och gröna vassvikar. En gammal fiskar- och bondebygd och ett sommarparadis för många Helsingforsbor. Man beräknar att ca 1200 sommarvillor gick förlorade nä området ockuperades.

 


 

En av de första som kom att återvända till Porkala var den nu 77-årige Hans Öfverström och han bor i sin fars födelsegård som under "Porkalaparentesen" användes som högkvarter för basens officerare. Han jämför förhållandena på den överlämnade basen med de som rådde på flottbasen Paldiski i Estland när ryssarna lämnade den. Mycket var förstört.
Karta över arrenderingsområde foto CC BY 2.5

Karta över arrenderingsområde foto CC BY 2.5

Annons:

Porkalaområdet omfattade i huvudsak gammal finlandssvensk kulturbygd och bestod geografiskt av stora delar av socknarna Kyrkslätt, Sjundeå och Degerby. Efter vapenstilleståndet i fortsättningskriget kom Porkalaområdet att bli känt över världen.

På kvällen den 19 september 1944 samlades Finlands folk vid radioapparaterna och fick klart för sig fredsvillkoren. Karelen var definitivt förlorat liksom Petsamoområdet. Som en tredje territoriell fråga uppgavs att Porkala området skulle arrenderas ut som militärbas till Sovjetunionen på 50-år.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Nu ritas Porkala in på världskartan. Området som skulle överlåtas omfattade ca 1000 kvkm. Antalet fast bosatta var nära 8000 personer. Evakueringen skulle ske på tio dygn enligt order från ryssarna. Sedan skulle järnridån, ett begrepp som ännu inte var myntat, gå ned över Porkala för femtio år. Nu fick även södra Finland sin flyktingström. Andra som skulle evakueras under denna tid var de 400.000 karelarna. Även Lappland tömdes på sin befolkning till Nordsverige eller Österbotten i avvaktan på den tyska reträtten som utvecklades till ett krig.

En imponerande evakueringsorganisation ägde rum under militär ledning. Armén ställde 3000 man och 1500 lottor till förfogande. Dessutom hyrdes in bilar och hästar och vagnar. Det var viktigt att så stor del av skörden som möjligt kunde bärgas då försörjningssituationen i landet som helhet var ytterst kritisk. Porkala var en rik jordbruksbygd av stor betydelse för Helsingfors. Enligt evakueringsmyndighetens direktiv skulle transporterna ske i följande ordning: först lösöre och inventarier, därefter potatis och rotfrukter, sedan spannmål och jordbruksredskap och sist balat hö och ved.

Fredagen den 29 september 1944 var en vacker höstdag. Porkala var evakuerat. En stor del av skörden hade räddats. Bohag, redskap, jordbruksmaskiner och husdjur evakuerades etthundraprocentigt. Länsstyrelsen i Nyland hade också ordnat bostäder åt 7000 evakuerade.
Vid Stensviks (Kivilathi) bro körde en militärbil fram. Evakueringschefen steg ur, en bom lades tvärs över bron.

Röda armén var snart på plats 20 km från Helsingfors centrum. Tåg och bilkolonner förde dit soldater från hela Sovjetunionen. Taggtråden rullades ut runt området. En militärbas anlades. I fjärdarna patrullerade grågröna krigsfarkoster. När kanonerna mullrade skallrade fönsterrutorna i Helsingfors. Porkalabasens existens uppfattades av många som ett bevis på att Finland inte existerade som suverän stat.

Beredskap finns att jämna Helsingfors med marken rapporterade den sovjetiske kommendören för Porkalabasen, Suhiasvili, till Moskva sommaren 1945. Porkalaudden ligger vid Finska vikens smalaste ställe. Marinbasens strategiska mål var enligt sovjetiska källor att vid behov stänga av Finska viken, idka påtryckning på Finlands militära och politiska ledning och som yttersta åtgärd förstöra huvudstaden. På basen fanns kustartilleripjäser, luftvärn, marinkårs- och infanterisoldater och gränsjägare.

Dessutom fanns krigsfartyg inklusive ubåtar och en radarstation och stridsflygplan. Eventuellt fanns också kärnvapen på basen. Civilt var basen självförsörjande genom ett stort kollektivjordbruk. Inom området fanns sjukhus och skolor för barn till militärer och civilanställda. Om ryssarnas civila liv inom området är lite känt. Dock gjorde den blivande OS guldmedaljören på 5000 och 10.000 m i Melbourne 1956 Vladimir Kuts sin värnplikt på Porkalabasen.

Under arrendetiden var basen hermetiskt tillsluten vilket skapade olägenheter också i det finländska civila livet. Den inre farleden spärrades av och fritidsseglare som kom fel prejades av ryska patrullbåtar. I maj 1946 skulle den då 16-årige Tage Söderström tillsammans med en 17-årig kamrat segla från Helsingfors till Stockholm.

Pojkarna navigerade fel och kom för nära basen och tvingades in till land. Båda pojkarna hamnade i flerårig fångenskap i Stalins GULAG. Tage Söderström som är bosatt i Stockholm kommer till hösten med en bok på Schildts förlag om sina upplevelser under rubriken "Med segelbåt till Sibirien".

Tågtrafiken genom området som berörde banan mellan Helsingfors och Åbo fick några år dirigeras om via Hyvinge men kunde återupptas 1947. Villkoren från ryssarna var låsta vagnar och stängda fönsterluckor. För vissa i huvudsak amerikanska journalister blev det en turistattraktion att åka "Porkalatåget" som kallades världens längsta tunnel.

Åren gick och även Porkalbasen uppfattades som något normalt i det kalla krigets Europa. Efter Stalins död kom dock de första "tövädren" i rysk politik. I september 1955 kallades en finsk delegation till Moskva för förhandlingar. Att viktiga saker var på gång framgick av att delegationen leddes av den åldrige presidenten Paasikivi och statsminister Kekkonen. Den 17 september kom beskedet från ryssarna.

Sovjet avstår från Porkalaområdet. Den ryska regeringen ville med hänsynstagande till de goda grannskapsförhållandena till Finland och den allmänna avspänningen i Europa visa prov på god vilja.

Den 10 februari 1946 var röda arméns evakuering genomförd. Vapnen och soldaterna transporterades i huvudsak på öppna järnvägsvagnar genom Finland till östgränsen. Det enda undantaget var en nattlig transport med fartyg från Obbnäs över Finska Viken. Den transporten skyddades av en rökridå och det spekulerades i att den innehöll kärnvapen.

En av de första som kom att återvända till Porkala var den nu 77-årige Hans Öfverström och han bor i sin fars födelsegård som under "Porkalaparentesen" användes som högkvarter för basens officerare. Han jämför förhållandena på den överlämnade basen med de som rådde på flottbasen Paldiski i Estland när ryssarna lämnade den. Mycket var förstört. Åkrarna var sönderkörda av pansarfordon. Skogarna var skövlade. Husen rivna eller hårt slitna. En del av de militära anläggningar som ryssarna anlade kunde dock den finska armén överta.

Till skillnad från karelarna och Petsamo borna kunde dock Porkalas invånare återvända till sina hemtrakter. Under en lång tid ville inte Porkalaborna bli påminda om parentesen. Nu finns dock ett museum inom området och nutidshistorien bejakas.

Rolf Karlman

Ur arkivet

view_module reorder
 On Kawara på Twitter

Bloggar på avigan och twitterkonst

Det finns miljontals bloggar runt om i världen fyllda med politiska åsikter, existentiella funderingar, skvaller, vardagsnoteringar, sex och spam, så varför skulle inte även världens mest kända New Media-konstnärer, Joan ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 26 februari, 2016

Individ-perspektiv, genus-perspektiv, klass-perspektiv

Jag föddes med ett individ-perspektiv och har behållit det perspektivet genom åren. Det betyder att jag alltid varit välkomnande och accepterande mot mina medmänniskor. Jag har aldrig avvisat någon på ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 04 mars, 2013

Terrorism

Terrorismen har nått Sverige, och landet har förlorat sin oskuld. Visserligen har terror drabbat Sverige förut, och det åtskilliga gånger, men då var utfördes inte dåden av en förvirrad muslim ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 16 januari, 2011

Om Frans G. Bengtssons essäer

Frans G. Bengtsson roman ”Röde Orm” ska ges ut i en nyutgåva. Det sa Lars Lönnroth i en streckare (SvB) 9/2  i år. Vilket förlag det gäller nämndes inte men ...

Av: Lennart Svensson | Essäer om litteratur & böcker | 07 mars, 2012

Är Kolumbusdagen värd att firas?

Världen våndas under deras förtryck som vill den väl (Rabindranath Tagore) Kolumbusdagen firas i USA sedan år 1937 den andra måndagen i oktober till minne av Kristoffer Kolumbus ankomst till Amerika ...

Av: Nina Michael | Reportage om politik & samhälle | 12 oktober, 2013

BRYT

En person jag känner har varit utbränd och sjukskriven i många år. Nu har regeringen ändrat reglerna för fas 3, vilket drabbar henne. Efter att ha gått på vad hon ...

Av: Jessica Johansson | Jessica Johansson | 16 juni, 2011

Den svarta romantiken hos Guy Debord

Guy Debord är en tidsinställd bomb, svår att desarmera. Men försök har gjorts och görs – att neutralisera och urvattna honom, att estetiserande förneka hans originalitet. Verkningslöst. Debord förblir dynamit som ...

Av: Michael Löwy | Övriga porträtt | 14 december, 2013

Intervju med den katolska biskopen Anders Arborelius

På Götgatan i Stockholm i en gammal byggnad nära den katolska domkyrkan ligger den katolska biskopens ämbete, kontor och bostad.Att tala om katolicism väcker fortfarande uppseende i Sverige. Men i ...

Av: Guido Zeccola | Övriga porträtt | 09 september, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.