Esko Männikkö lägger stor vikt vid hängningen av sina verk. Foto: Emil Fagander

”I do it my way”.

En av Finlands mest omtalade och framgångsrika samtida bildkonstnärer visas just nu i en stor utställning i Stockholm. Esko Männikkös måleriska bilder sätter sig fast i betraktarens medvetande, direkt eller ...

Av: Nancy Westman | 23 oktober, 2017
Konstens porträtt

Edgar Alla Poe och det sublima Antarktis

År 2009 fyller den amerikanske författaren Edgar Allan Poe tvåhundra år. Det uppmärksammas stort i USA och mindre i Sverige. Den store skräck- och deckarmästaren skrev bara en roman, Artur ...

Av: Bertil Häggman | 18 juli, 2009
Essäer om litteratur & böcker

Jonas Wessel. Jag är en annan

Jag har, såsom många andra, länge hänförts och förundrats av den franske poeten och handelsmannen Arthur Rimbaud (1854-1891). Så mycket att jag bestämde mig, återigen såsom många andra, för att ...

Av: Jonas Wessel | 20 augusti, 2012
Utopiska geografier

Jesus and Yahweh

Litteraturvetaren Harold Bloom är kanske mest känd för Den västerländska kanon, och då kanske i synnerhet för dess lista på västerlandets 26 främsta författare. Stora delar av sin karriär har ...

Av: Tobias Harding | 11 augusti, 2011
Essäer om litteratur & böcker

Den samiska shamanen och vismannen - fakta och reflexioner



 Eero-Pekka Aikio som har tagit en död fågel på sin gård, en vattenlom. Denna fågel har den egenskapen att den lever på marken och i luften och har därför mytologisk betydelse för samernaDe största fördomarna mot samer berör enligt min mening samisk shamandom som har ansetts bygga endast på vidskepelse och ännu oftast ses så. Etnologen dr Gabriele Herzog-Schröder i München säger att shamandomen enligt aktuell forskning erkänns som ett sätt att beskriva verkligheten. Denna osynliga värld kan betraktas som realitet eftersom den påverkar oss som våra nattliga drömmar som inte ses som vidskepelse.

Den samiska shamandomen ses gärna speciellt av kyrkan som en företeelse som numera inte mera existerar utan är helt utrotad. Avsikten med kristnandet av samerna var att utrota shamandomen inklusive joiken och shamantrumman. Det fanns inga gränser för hur illa samerna behandlades av kyrkans män som betrakade shamandomen som djävulens verktyg. Jojken som dennas röst och shamantrumman som ett oerhört syndigt föremål – därför ansågs allt vara tillåtet som förstörde dessa! Den samiska joikaren Niiles-Jouni Aikio sade i en intervju: ”Kristendomen har rensat upp häxeriet med hård hand genast från början då kyrkorna kom till Lappland på 1500-och 1600-talen. Även Lars Levi Lestadius har för sin egen del deltagit i dessa ”talkon” med god framgång på slutet av 1800-talet”.

Att sådana grymmheter hade negativa konsekvenser för samernas identitet intresserade inte kyrkan. Samerna skulle även i ett nafs anamma finskt sätt att leva på. Då kände man heller inte till att kolonialismen kunde ha förödande följder. Enligt min erfarenhet har många samer fortfarande ytterst låg självkänsla och underskattar sig själva.

Då uttryck för samisk kultur/religion och samiska språk förbjöds samt samiska shamaner dessutom dödades gick samerna ”under jorden” med sina kunskaper och teg, teg, teg! – och där är de ännu! Dessutom sade Niiles-Jouni att man inte talar om dessa kunskaper och krafter eftersom de därigenom helt kan förloras. Därför anses allmännt att shamandomen är ett avslutat kapitel i Lappland.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Fil. dr h. c. Pekka Aikio som sedan år 2003 är min samiska informant säger att människorna var rädda för shamanerna för att de ansågs besitta en oerhörd andlig kraft (henkinen voima). Man ansåg dessutom att shamanerna kunde ”sätta in” sjukdomar och förorsaka olyckor t. ex. för att hämnas. Samerna talar själva inte om ”shamandom” utan om”andlig kraft”. Begreppet shamandom favoriseras av antropologerna.

På seminariet i Enare ”Samerna i kyrkan” 4.-5.2.2012 där biskop Samuel Salmi vid det evangelisk luterska stiftet i Uleåborg bad samerna om förlåtelse för 400 års förnedring och övergrepp togs temat shamandomen inte alls upp. Det talades visserligen om jojk men den har numera helt moderniserats och har inte samma betydelse som tidigare. Jag försökte ta upp frågan men fick svaret att den samiska shamandomen inte mera spelar någon roll i Lappland vilket inte motsvarar verkligheten. Det jag egentligen vill få svar på är hur kyrkan nu ställer sig till shamandomen.

Den engelska forskaren Francis Joy (MA) vid Lapplands universitet bekräftar att shamandomen ännu existerar i Lappland. Han har intervjuat många samiska shamaner i Finska Lappland. I Norge upplever shamandomen dessutom nu en sann renässans. Joy skrev i ett E-Mail att Troms läns regeringschef Svein Ludvigsen nyligen har gjort ett uttalande att den samiska shamanen har samma uppgifter och är jämställd med den kristna prästen samt därför kan förrätta vigslar, dop, osv. Professor emeritus Juha Pentikäinen förklarade att det i och för sig inte är något nytt att shamaner har sådana uppgifter Det som är nytt är att kyrka och stat i Norge har skiljt sig från varandra så att det inte mera finns någon norsk statskyrka vilket har aktualiserat frågan om att schamaner även har dessa uppgifter.

Hos urfolk kan religion och kultur inte skiljas från varandra. De hör ihop och står i ständig växelverkan med varandra samt bildar en enhet. Detta betonar även den norsk-samiska shamanen och författaren Ailo Gaup som säger att den samiska shamandomen inte endast skall ses som religion utan som den samiska kulturens rötter.

Den norsk-samiska shamanen och författaren Ailo Gaup beskrev shamandomen som en metod att få kraft och insikt: ”Shamandomen bygger på animism, en tro på en spirituell essens som skiljer sig från den påtagliga fysiska kroppen. Inte endast människan utan hela naturen (kosmos, djur, växter och t.o.m. stenar) är besjälad och det finns en andevärld. Shamandomens relation till psykologi är baserad på västligt tankesätt att se människan som skapelsens Herre utan rum för andra livsformer som själ eller medvetande. Andevärlden existerar paralellt med den alldagliga realiteten och det är möjligt att kommunicera med dessa andliga essenser liksom det är möjligt att överskrida gränserna för tid, rum och och sinnen. Det finns en synlig och en osynlig värld”. (Gaup 2004) Det farliga i shamandomen för kristendomen är tron på naturlagar, sade Gaup. Gaup använder sig av shamantrumman för att uppnå högremedvetande tillstånd.

Professorn i samisk kultur och språk Veli-Pekka Lehtola vid den samiska insitutionen i Uleåborgs universitet framhäver att shamanen arbetar med högre medvetandetillstånd i motsats till vismannen som rör sig i det alldagliga medvetandetillståndet.

Arlo Gaup Niiles-Jouni Jouni (intervjuad):

  1. Shamanerna har spelat en mycket viktig roll hos samerna. De har botat fysiska och mentala sjukdomari bysamfunden (siida). Han/hon har känt till allt om mediciska växter och har undervisat i att använda dem som botemedel vid olika besvär och sjukdomar. Man kan direkt jämföra shamanerna med nutidens läkare. Shamanerna kan även jämföras med olika trosriktningars präster. De har på bysamfundens vägnar uppehållit relationerna till Övergudarna (Ylijumalat), till olika områdens andar och skyddsandar (haltijat). Samerna har medfört offerdjur och olika föremål för Gudarna till offerplatserna för att närma sig dem, blidka dem och för att be dem om hjälp vid olika mänskliga svårigheter.

  2. Vismännen (Diehtit) har ”alldagligare” uppgifter än shamanerna. De har mycket kunskaper och behärskar användningen av medicinska växter. De går sommar som vinter tyst och osynligt till offerplatserna för att be om goda ting och gynnsam väderlek.Vismännen har även offrat djur och fört olika offerföremål till offerplatsen.

  3. Jag arbetar inte direkt själv som shaman eller visman men jag har i min stora renskötarsläkt från fars och även mors sida släktingar som har varit stora och kända vismän och som i kyrkans kretsar har titulerats som häxor eller trollkarlar. Min mors farfar var den Stor-Rika (pmailbmiriggis) Calhgo Nilla som enligt sin egen mening varken var trollkarl eller shaman. Han gick på våren till tre olika offerplatser (seita) för att tacka för den goda vintern. Han stannade även där ett par veckor på sina kyrkresor och hade offerrenar med sig för att be om mera gynnsamma vintrar. Från fars sida fanns ännu Aigi Diehti på Muddusjärvis strand, som vid Enare ting 1674 dömdes till döden som trollkarl.

  4. Sjäv har jag kunskaper och kanske större krafter men det talas inte om dessa eftersom de då helt och hållet kan förloras. Shamanerna och visemän i dagens Lappland har blivit mycket osynliga och tysta av sig, kommenterar Niiles-Jouni till slut.

  5. Joik hör intimt ihop med samisk shamandom. Nuförtiden missbrukas jojk som underhållning och uppförs inför publik ackompanjerad av musik vilken inte känner till joikarens personliga bakgrund. Traditionell jojk kan däremot betraktas som en form av meditation. På sin höjd används shamantrumman som ackompanjemang. Jojk är ett episkt (berättande) sätt att sjunga som uttrycker den samiska kulturens innersta väsen. Innehållet bildas oftast av endast en sats och rytmen i bokstävernas sammansättning förmedlar stämningen. Traditionell joik berör något gemensamt eller man joikar ensam, för sig själv.

Renskötaren Eero-Pekka Aikio som är samisk shaman/visman vill bryta med tabuföreställningarna och offentligt berätta om sin lära. Han skriver nu även självbiografiska böcker. Han har bett mig informera om sina kunskaper för att bevara dem för framtiden vilket jag gör i samarbete med etnologiska arkivet vid Åbo Akademi.

Enligt min mening är det fråga om att shamandomen mera beaktar den esoteriska (svårtillgängliga, inre) dimensionen än vad som görs i kristendomen som mest ägnar sig åt exoteriska innehåll (lättare tillgängliga, yttre aspekt om vad som är rätt/fel). Därför utövar shamandomen magnetisk dragningskraft på dagens människa som upplever tilltagande inre tomhet eftersom hon mest sysslar med yttre materialistiska ting och konsum. Den inre världen har fått allt mindre betydelse i dagens värld. Dessa olika synsätt på religioner mellan folken leder till kulturkrockar.

Shamanen och författaren Ailo Gaup nämnde följande huvudsakliga orsaker till att urfolk blir illa behandlade av de makthavande folken: 
- räddsla
- mycket olikartade kulturer och grundläggande olika sätt att leva på
- annorlunda världsbild 
- helt olika språk 
- etnocentrism4 hos makthavande folk
- de makthavande folkens dominans
- kristnandet av samerna

Det viktigaste skulle enligt min mening vara att inte mera betrakta samisk shamandom som vidskepelse. De samer som jag talade med efter seminariet i Enare ansåg att att kyrkan bad om förlåtelse av dem kan innebära början på ett nytt skede och förändringar till det bättre. Ordförande Ristenrauna Magga vid organisationen SamiSoster ry skrev i ett E-Mail att samerna kommer att följa med hur kyrkan handlar och om felaktigheter som ännu finns kvar korrigeras.

Nina Michael

  1. Professor emeritus Juha Pentikäinen är Finlands främsta expert på shamandom. Han har infört detta begrepp eftersom han anser att det inte är fråga om en ”-ism” utan om att varje schaman har sin egen religion.

  2. Väckelsepredikanten/missionären Lars Levi Lestadius hade samiska rötter. Hans far svensk och modern samiska.

  3. Det finns fyra internationellt godkända kriterier för att kunna få betraktas som urfolk:

 

a) De är folk som var tidigare på området än andra folk (pre-existence)

b) De ser sig själva som urfolk (self-identification)

c) De hör inte till den dominerande befolkningen (non-dominance)

d) Deras kultur är annorlunda (cultural differences)

e) Dessa folk bör helt eller delvis ha bevarat sina sociala, ekokonomiska, kulturella och politiska institutioner. Den engelska benämningen „indigenous” härstammar från det spanska begreppet „indígeno“ som betyder infödd.

4. Etnocentrisk betyder att bedöma andra kulturer efter sin egen, att utgå från det egna folkets syn och använda den som måttstock.

Niiles-Jounis joik: ”Fjällets son” (Videofilm gjord av Ilpo Rossi)

http://www.youtube.com/watch?v=d1QqTh4AtuE

 

 

.

Ur arkivet

view_module reorder

Yrkestrubadurernas 40-årsjubileum. Intervju med Pierre Ström

  YTF, Yrkestrubadurernas förening, bildades 1971. Initiativtagare var bland andra Fred Åkerström (föreningens förste ordförande), Cornelis Vreeswijk, Finn Zetterholm, Bengt Sändh, Pierre Ström, Lars Göransson och Torgny Björk. På den svenska ...

Av: Johannes Flink | Musikens porträtt | 28 februari, 2011

Post-EmmaKrönika 1 Rastplatsen I

Snart ingen mindre än en &:så triton dök fram i mitt Jon Blunds dyra hov ärad med håv i en håv nästan som i horstrumpor ensam. Var fet som en ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 18 februari, 2010

The fundamental torus geometry of the universe Psychic Spirit in You 2016

Improvement of the Flows of Matter and Energy in the Known Universe

LundaHydro AB, Vårlöksvägen 4, SE-387 92 Borgholm, Sweden

Av: Jan Stenis | Utopiska geografier | 19 september, 2016

Le Chat Noir Gaudeamus

Bortglömd radikal från konstnärernas Montmartre

En ny bild av det tidiga nittonhundratalets Montmartre framträder när den politiskt medvetne målaren Théophile-Alexandre Steinlen får ta plats på Musée de Montmartre i Paris. Tidens strömningar och politiska dramatik ...

Av: Eva-Karin Josefson | Konstens porträtt | 27 februari, 2015

Pippin Barr och Marina Abramovic Institute – Dataspel om performance

Med spelet ”The Artist Is Present” fick Pippin Barr internationell uppmärksamhet både i konst- och dataspelsvärlden. Spelet handlade om Marina Abramovic performance på MOMA i New York 2010. En performance ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 11 november, 2013

Den mångsidige Robert Walser

"Everyone who reads Walser falls in love with him" påstår Nicholas Lezard i The Guardian. The New Tork Review of Books har i sin utmärkta serie inhemska och utländska böcker ...

Av: Ivo Holmqvist | Litteraturens porträtt | 31 augusti, 2013

Strålande jul?

Det är jul och julklappar finns överallt att köpa. Vi tror att vi ska kunna få undan det som verkligen betyder, det som vi tror oss ha samlat på så ...

Av: Fredrik Månsson | Gästkrönikör | 20 december, 2015

Hamnen i Hamburg med nya konserthuset i bakgrunden. Foto: Björn Gustavsson

Hansaförbundet

Det tyska Hansaförbundet, som var i kraft från 1100-talet till 1600-talet, betydde oerhört mycket för utvecklingen av den nordeuropeiska handeln och utvecklandet av ett slags kulturell samhörighet länderna emellan. Ytterst ...

Av: Björn Gustavsson | Resereportage | 20 oktober, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts