Ur omslaget av Vad hände när och var? : Historisk atlas

Vad hände när och var?

År 2000 höll jag ett seminarium på Bokmässan i Göteborg. Då mötte jag en tjugoettårig Kristoffer Lind, som var där med ett nystartat förlag, Lind & Co. Kristoffer och jag ...

Av: Vladimir Oravsky | 29 januari, 2016
Gästkrönikör

Baserat på ett sant rykte

Platsannons Ett väl sammansvetsat kollektiv söker en sammansvuren: Osjälvständighet, självupptagenhet, oduglighet och förmågan att vända kappan efter vinden värdesätts extra. Vi skiljer inte agnarna från vetet, ej heller rövslickeri från lojalitet och civilkurage ...

Av: Vladimir Oravsky | 12 oktober, 2013
Gästkrönikör

Hemma hos Brita Johansson - ljungen frodas och trivs! Foto Brita Johansson

Odla ljung - Spännande kulturhistoria och handfasta trädgårdstips!

- Ljung passar bra för dekoration både ute och inne och används ofta av florister utomlands. Vit ljung blandas i England in i brudbuketter, eftersom den anses bringa tur. I ...

Av: Belinda Graham | 10 december, 2017
Kulturreportage

Ulf Lundell

Litteraturkrönika i februari

Visst är det överraskande: författaren Ulf Lundell, en av få författare som fortsatt att skriva böcker på en gammaldags skrivmaskin, har nu gett sig ut i cybervärlden och börjat blogga ...

Av: Björn Gustavsson | 09 februari, 2015
Björn Gustavsson

Reportage om politik & samhälle

Finland 100 år

Det har sagts att sedan Sverige förlorade Finland i 1808–1909 års krig har Sverige inte haft någon historia. Jag har genom åren grubblat över påståendet. Men när går jag igenom vad som hänt i mina föräldrars liv, där min mor var finlandssvensk, far svensk, känns påståendet inte på något sätt som orimligt. Låt mig förklara varför, utgående från mina allra närmastes upplevelser och genom ett svep över det självständiga Finlands historia.

Vem, för vad, och hur länge, bör darra?

Webbplatsen COLD CASE DIARY, “www.coldcasediary.com” vill komma fram till svaret på den för en del människor obekväma frågan ”What led to the arrest of Anne Frank and the others hiding in the annex on August 4, 1944?”

Varför störtade Dag Hammarskjölds flygplan?

En rapport som Förenta Nationernas nyutnämnde generalsekreterare António Guterres just fått i sin hand kommer kanske att leda till en förnyad undersökning av de oklara omständigheterna kring Dag Hammarskjölds död den 17 september 1961 när DC-6an ”Albertina” på väg från Leopoldville till Ndola i Kongo störtade. Ombord fanns han och femton andra. En överlevde kraschen men dog efter några dagar. Om utredningen tas upp på nytt sker det efter många års påtryckningar och propåer på olika plan och i skilda instanser. Här hemma har bland andra förre ärkebiskopen K. G. Hammar ivrat för det. Det finns en lång rad artiklar om saken, senast i Dagens Nyheter häromdagen.

Legenden

Det idealiska samhället. Den gamla kvinnan berättar. En ”fantastisk” essä-satir av Annakarin Svedberg

Slutet eller en ny början?

Om någon om 70 år lyckas läsa detta innebär det att mänskligheten lyckades besinna sig och förenas i en aldrig tidigare skådad kamp för överlevnad mot naturens krafter. Naturens hämnd stod nämligen bokstavligen för dörren då vetenskapsmän i slutet av 2010-talet förstod att allt pekade käpprätt åt helvete. Fram tills 2015 hade jordens temperatur sedan industrialismens början ökat med 10C men de följande åren ökade temperaturen exponentiellt och en veritabel humanitär och global katastrof kom allt närmare.

 

Till minne av en kultur som utplånats

Ett folkmord innebär att många, oerhört många oskyldiga människor dödas. Men det innebär också något mer. Ett lyckat folkmord leder till att en hel livsform slutgiltigt utplånas med all sin mänskliga och kulturella rikedom. I folkmord dör inte bara människor, utan också kulturer.
Det osmanska folkmordet på armenier, assyrier och greker skördade mellan två och tre miljoner offer. Att enskilda individer dör är dock bara en del av den kolossala tragedi som ett folkmord innebär. Folkmord innebär också att en kultur förstörs, traditioner utraderas, en historisk kontinuitet får ett abrupt och våldsamt slut.

Georg Klein – forskare och samtalspartner

Georg Klein, en av våra mest betydande forskare internationellt, professor i tumörbiologi, avled den 10 december. Det kanske kan ses som symboliskt att han avled Nobeldagen, denna märkesdag för forskningen, inte minst den medicinska som han var så starkt engagerad i.

Zlatan Ibrahimovic och Gunnar Nordahl – lika men ändå olika – och unika

Den 35-årige Zlatan Ibrahimovic har haft en fantastisk karriär som av naturliga skäl torde gå mot ett avslut som spelare. Han har redan fått en välförtjänt stämpel på sig som en fotbollsspelare långt utöver det vanliga. Fortfarande bär han sin matchtröja med nummer 10 med heder, nu i klassiska Manchester United. En kollega till honom som var en dåtida ikon på 1940- och 50-talen är värd att minnas, länge än, Il Cannoniere Gunnar Nordahl; jämförelser kan göras mellan dessa två superspelare både gällande skicklighet och personlighet. Likheter mellan de två finns, men även olikheter, det senare företrädesvis vad gäller personligheten.

Ur arkivet

view_module reorder

Spåren av svensk kolonialism

Nationsbyggandet i norden inleddes under medeltiden. Området för aktörerna omfattade nuvarande Danmark, södra Finland, Sverige-Norge, Hälsingland, Jämtland och Trondheimsområdet. I de stora områdena norrut fanns samerna från Härjedalen i söder ...

Av: Rolf Sjölin | Kulturreportage | 10 augusti, 2010

Dervischdans. Foto: Wikipedia

I minnets och dansens universum

I dansens universum kan vi aldrig upphöra att dansa. Men dansar vi? Är vi helt fria i vår dans som är utan början och utan slut? För har vi en ...

Av: Percival | Essäer om religionen | 21 augusti, 2015

Något lockande. En resa till Capri

Då man hör namnet Capri vad tänker man på om inte den förr så populära låten ”Det var på Capri vi mötte varandra”, och vad skall man jämföra denna ö ...

Av: Rolf Zandén | Resereportage | 28 februari, 2012

Svartmetall i teori och praktik: En essä kring några aktuella böcker om black…

”Bathory” är namnet på ett svenskt rockband som ofta hyllas som föregångare inom black metal. ”Bathory” är också namnet på en ungersk grevinna, Elisabeth Báthory (1560-1614), som enligt legenden bokstavligen ...

Av: Jonas Andersson | Essäer | 21 november, 2011

Om Frans G. Bengtssons essäer

Frans G. Bengtsson roman ”Röde Orm” ska ges ut i en nyutgåva. Det sa Lars Lönnroth i en streckare (SvB) 9/2  i år. Vilket förlag det gäller nämndes inte men ...

Av: Lennart Svensson | Essäer om litteratur & böcker | 07 mars, 2012

Om vi bara försöker – en kärleksförklaring till den svenska proggen

Hur kommer det sig att den svenska proggen känns så angelägen 2013 när den är gjord i en tid så olik vår egen? Det går inte att svara på den ...

Av: Peter Sjöblom | Essäer om musik | 20 januari, 2013

Stefan Hammaréns dekadenta rede. Del 1

Sylveringen, den okända cernuus, karteschpang, terrabävning, tunnblomsbrac, den mörkertid nu kommer med lut och fjädring stor. Nog här i huset fram finns anden Sylvi Lupin Lindbhlom, var karélska, ung åter ...

Av: Stefan Hammarén | Bildreportage | 15 juli, 2012

War is merely the continuation of policy by other means.( Carl von Clausewitz)

Theodor Fontane vid fronten

Många kulor har sedan 1789 avlossats i spänningsfältet mellan det hierarkiska militära systemet byggt på principer om order och lydnad och författningsrättsligt grundad pressfrihet. Skillnaden mellan militärjournalistik och journalistik om ...

Av: Bo I. Cavefors | Essäer om politiken | 16 januari, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.