Det Finlandssvenska dilemmat

I relationen mellan Finland och Sverige har en uttunning skett till följd av skeenden som idag är både okända och förnekade av båda parter. I medvetande dröjer en känsla av ...

Av: Oliver Parland | 24 september, 2013
Kulturreportage

Sofi Lerström Foto Sören Vilks

Björn Gustavsson intervjuar Sofi Lerström

Drottningholmsteatern upplevde under Gustav III:s regering sin verkliga storhetstid. När Gustav III år 1777 fått överta slottet efter sin mor såg han till att det spelades massor av teater och ...

Av: Tidningen Kulturen | 03 september, 2016
Musikens porträtt

Aborter, omskärelse och ett undersexualiserat samhälle

Jag är ingen abortmotståndare, men jag är inte heller en entusiastisk förespråkare av aborter. Ju färre, desto bättre. Nu haglar det larmrapporter om att vi svenskar ligger i topp i den ...

Av: Stefan Whilde | 27 juli, 2013
Stefan Whilde

Om Georges Bataille

     ”Vattnet i urskogen är lyckligt; vi kan vara onda och plågadeHeteronymen Nils Runeberg, ur Det hemliga vattnet. Georges Bataille (1897-1962) - pseudonymer: Lord Auch, Pierre Angelique och Louis Trente. Bataille var fransk ...

Av: Göran af Gröning | 07 september, 2014
Litteraturens porträtt

Nils Hermansson i Paris



altPå vägen hem i fredags gick jag som vanligt genom latinkvarteren i Paris. Det är västra stranden av Seine, området där det på medeltiden talades latin och universitets olika institutioner fortfarande har sina adresser. Eftersom arbetsveckan var slut gick jag och strosade. Jag tog mig tid och läste minnestavlorna som sitter på många hus. På en putsad vägg upptäckte jag en text där Linköping nämndes. På 32 Rue des Carmes hade Linköpings stift haft sitt studenthus från år 1317 och ungefär hundratjugo år framåt. Där i backen nedanför Panthéon drog jag mig till minnes vad jag förut hade läst om Linköpingshuset. Det är den gamle professorn Henrik Schück som har skrivit en lärd essä i ämnet. Det var kämpigt för de svenska studenterna i medeltidens Paris. Nätt och jämt kunde de dra sig fram och tiggeri var bara en av förudmjukelserna.

Här måste Nils Hermansson ha bott, tänkte jag i kvällssolen. Han var en Skänningepojke som studerade i Paris på 1300-talet. En orsak till att han fick högre utbildning var en lagmanshustru som hette Birgitta Birgersdotter och bodde på Ulvåsa, i samma trakter som Nils Hermansson. Långt innan hon fått världsrykte uppmuntrade hon den begåvade och känslige Nils genom att låta honom undervisa hennes barn. Senare i livet förvånade han många genom att vara mer än den världsbortvände poet man hade väntat sig. Då tog han strid för fattiga och utslagna. Säkert häpnade människor över att den milde biskopen vågade tala kungen och andra stormän till rätta. Samtidigt skrev han några av den svenska medeltidens skönaste verser. Efter hans död vädjade folket i Östergötland och norra Småland hos påven att deras biskop skulle bli helgonförklarad. Skrinlagd hann han bli innan reformationen kom emellan.

altEftersom franska är ett världsspråk träffar jag studenter från olika delar av världen; Polynesien, Västafrika, Magreb, Madagaskar. För fransktalande fattiga verkar Paris vara drömmarnas stad. Det finns många Nils Hermansson i nutiden. De kommer från länder i Syd och har varit med om mycket innan de hamnat på universitet i Västvärlden. De unga kvinnor och män som går i biskop Nils fotspår har vissa kännetecken. De är pålästa, ofta nystrukna, skorna putsade, mycket vänliga. Ofta anar man sårbarhet, ibland hårdhet. Det är en lång resa från en uppväxt i Syd till akademierna i Västerlandet. Man kan få hårda fötter av att gå långa vägar liksom man kan bli hård i hjärtat. Jag tror inte Nils Hermansson blev hård. Mot slutet av sitt liv gick han in i vad vi skulle kalla djupdepression. Anledningen var människors lidande och allt han tvingats se i kyrkohierarkin. Heliga Birgittas dotter Katarina hjälpte honom vidare. Hans räddning tror jag var känsligheten.

I backen där studenterna från Linköpings stift en gång bodde kom jag att tänka på en nutida Nils Hermansson. I veckan som gick hörde jag hur han kämpar för sin ekonomi.  Han kommer från ett land söderut och läser för att ta examen i Paris. Klockan sex på morgonen börjar han arbeta åt en städfirma och på kvällarna diskar han hemma hos folk. Så har han det varje dag medan kamraterna går på bio.

Mikael Mogren
Undervisar på Faculté de Théologie Protestante, Paris.

 

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Modern anti-modernist

Säg: Detta är Gud, det Ende. - Koran I Vänbok till Tage Lindbom (1999) skriver arton närstående om sin relation till denne säregne svenske religionsfilosof, mystiker och statsvetare. 1999 fyllde nämligen Lindbom nittio ...

Av: Mohamed Omar | Essäer om religionen | 29 december, 2012

Edward Hopper, Nattugglor, 1942. Foto: Wikipedia

Romantiker i gangsterhatt

Alla älskar Edward Hoppers konst. Det är mycket märkligt. Hans tavlor utstrålar en mörk pessimism och melankoli och ändå gör de succé var de än ställs ut i världen. Hur ...

Av: Bo Gustavsson | Konstens porträtt | 19 september, 2015

Norska Mari Kanstad Johnsen gillar Barbro Lindgren Foto Belinda Graham

Barnbokens skapande villkor

Tre illustratörer från tre olika länder, med helt olika typer av bilderböcker men en enda idol: Astrid Lindgren.

Av: Belinda Graham | Kulturreportage | 06 november, 2015

Teater för alla – utan morgondag

Fem år efter det att Dramaten avbröt samarbetet med Nationalteatern i Belgrad är det äntligen dags för ett nytt flöde mellan Sverige och Serbien. Nästa år ska Helsingborgs stadsteaters konstnärliga ...

Av: Emma Bexell | Reportage om scenkonst | 27 oktober, 2013

Emma Kunz – abstrakt konstnär, visionär och healer

På Moderna museet i Stockholm pågår fram till och med den 26 maj 2013 utställningen Hilma af Klint – abstrakt pionjär. Den sägs bli en av museets största publiksuccéer genom ...

Av: Lena Månsson | Konstens porträtt | 18 maj, 2013

Ekologisk kapitalism

Att inleda en essä med en universell maxim, illustrativ och klatschigt propedeutisk är numera en simpel konvention i de lägen då man rappt och under allmängiltighetens flagg vill snärja in ...

Av: Robert Stasinski | Reportage om politik & samhälle | 12 oktober, 2009

Jante och hans vänner utanför Istedgades kyrka

Jante och hans vänner utanför Istedgades kyrka Det är ungefär ett år sedan som jag i en krönika åt Tidningen Kulturen beskrev den medelåldersmannen Jante och hans vänner, som på en ...

Av: Fredrik Rubin | Gästkrönikör | 05 juli, 2008

Benjamin 3

     

Av: Håkam Eklund | Kulturen strippar | 28 augusti, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.