Onyktra tankar om skrivandets mörka sidor

Den som tar sin tillflykt till gift för att tänka kan snart inte tänka utan gift. (Charles Baudelaire) Morgondagen har sedan länge varit här, och den är betydligt mer ...

Av: Fredrik F. G. Granlund | 26 april, 2011
Essäer

fängelse i Sachalin

Sachalin

Ön har inte helt gått under. De ungas tankar ännu levande. Den kritiska blicken ser in i systemets tragiska byggnad och hänsynslösa dimmor.

Av: Hans-Evert Renérius | 10 maj, 2017
Stefan Whilde

Drottningen i Paris. Om Marie Godebska

Med stigande häpnad bekantade sig besökare på Musée d’Orsay i Paris för en tid sedan med en epok i Frankrikes musikliv, som sällan belysts på ett så inträngande sätt som ...

Av: Eva-Karin Josefson | 20 mars, 2014
Övriga porträtt

Ingrid Bergman - frontfigur under  Cannesfestivalens 68:e upplaga.

68:e filmfestivalen i Cannes bjöd på franska framgångsvindar

Det blev filmen Dheepan av regissören Jacques Audiard som fick Guldpalmen i Cannes. För övrigt bjöd festivalen på starka, franska framgångsvindar.

Av: Lena Andersson | 08 juni, 2015
Essäer om film

Nils Hermansson i Paris



altPå vägen hem i fredags gick jag som vanligt genom latinkvarteren i Paris. Det är västra stranden av Seine, området där det på medeltiden talades latin och universitets olika institutioner fortfarande har sina adresser. Eftersom arbetsveckan var slut gick jag och strosade. Jag tog mig tid och läste minnestavlorna som sitter på många hus. På en putsad vägg upptäckte jag en text där Linköping nämndes. På 32 Rue des Carmes hade Linköpings stift haft sitt studenthus från år 1317 och ungefär hundratjugo år framåt. Där i backen nedanför Panthéon drog jag mig till minnes vad jag förut hade läst om Linköpingshuset. Det är den gamle professorn Henrik Schück som har skrivit en lärd essä i ämnet. Det var kämpigt för de svenska studenterna i medeltidens Paris. Nätt och jämt kunde de dra sig fram och tiggeri var bara en av förudmjukelserna.

Här måste Nils Hermansson ha bott, tänkte jag i kvällssolen. Han var en Skänningepojke som studerade i Paris på 1300-talet. En orsak till att han fick högre utbildning var en lagmanshustru som hette Birgitta Birgersdotter och bodde på Ulvåsa, i samma trakter som Nils Hermansson. Långt innan hon fått världsrykte uppmuntrade hon den begåvade och känslige Nils genom att låta honom undervisa hennes barn. Senare i livet förvånade han många genom att vara mer än den världsbortvände poet man hade väntat sig. Då tog han strid för fattiga och utslagna. Säkert häpnade människor över att den milde biskopen vågade tala kungen och andra stormän till rätta. Samtidigt skrev han några av den svenska medeltidens skönaste verser. Efter hans död vädjade folket i Östergötland och norra Småland hos påven att deras biskop skulle bli helgonförklarad. Skrinlagd hann han bli innan reformationen kom emellan.

altEftersom franska är ett världsspråk träffar jag studenter från olika delar av världen; Polynesien, Västafrika, Magreb, Madagaskar. För fransktalande fattiga verkar Paris vara drömmarnas stad. Det finns många Nils Hermansson i nutiden. De kommer från länder i Syd och har varit med om mycket innan de hamnat på universitet i Västvärlden. De unga kvinnor och män som går i biskop Nils fotspår har vissa kännetecken. De är pålästa, ofta nystrukna, skorna putsade, mycket vänliga. Ofta anar man sårbarhet, ibland hårdhet. Det är en lång resa från en uppväxt i Syd till akademierna i Västerlandet. Man kan få hårda fötter av att gå långa vägar liksom man kan bli hård i hjärtat. Jag tror inte Nils Hermansson blev hård. Mot slutet av sitt liv gick han in i vad vi skulle kalla djupdepression. Anledningen var människors lidande och allt han tvingats se i kyrkohierarkin. Heliga Birgittas dotter Katarina hjälpte honom vidare. Hans räddning tror jag var känsligheten.

I backen där studenterna från Linköpings stift en gång bodde kom jag att tänka på en nutida Nils Hermansson. I veckan som gick hörde jag hur han kämpar för sin ekonomi.  Han kommer från ett land söderut och läser för att ta examen i Paris. Klockan sex på morgonen börjar han arbeta åt en städfirma och på kvällarna diskar han hemma hos folk. Så har han det varje dag medan kamraterna går på bio.

Mikael Mogren
Undervisar på Faculté de Théologie Protestante, Paris.

 

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Helgon och källkult i Sverige: Sankta Helena eller Elin av Skövde

Den första lördagen efter pingst firades traditionellt Trefaldighetsafton. Söndagen som följer, trefaldighetssöndagen, är inledningen till den långa trefaldighetstiden. För inte så länge sedan var trefaldighetsafton en av årets stora dagar ...

Av: Kristian Pella | Essäer om religionen | 10 juli, 2012

Reformvänlig munk söker nunna för äktenskap

Det var i Eisleben det hände: Det är knappt man kan urskilja kyrktornen på St. Andreakyrkan. Dimman ligger tät. Ändå var det här som det började. I en sömning småstad ...

Av: Mathias Jansson | Resereportage | 08 november, 2011

Tankens ambivalens VII

”En bok är en spegel: tittar en apa in Kan förvisso ingen apostel blicka ut.” / Lichtenberg Ambivalent i mina tankar, så även min yttre bild av identitet. Tänker därför skriva fram en ...

Av: Göran af Gröning | Agora - filosofiska essäer | 18 december, 2013

Han gör det här för att han måste

Musikartist, radiopratare, skribent och nu senast programledare för SVTs "Filmkrönikan". Navid Modiri har hunnit med mycket.  Till hösten släpper han en tredje skiva tillsammans med bandet Gudarna.

Av: Tim Sterner | Musikens porträtt | 25 juli, 2008

Gösta Ekman med Bibi Andersson och Kjell Grede

En dåres försvarstal – Gösta Ekman i en annorlunda roll

August Strindberg kände sig långt ifrån alltid helt tillfreds med den högst personliga syn på äktenskapet med Siri von Essen som han delgav världen i En dåres försvarstal.

Av: Kurt Bäckström | Essäer om scenkonst | 07 maj, 2017

Kyla i Kabul

Vintern är kall i Kabul. Det sägs att på många, många år har det inte varit sådan kyla. Temperaturen går ner till runt tio minusgrader på natten. I kylan inträffar ’koranbränningen’: ...

Av: Åsa Pernilla Gustafsson | Resereportage | 27 mars, 2012

Som djur

Människor och andra djur kan systematiskt förvandlas till ting av andra människor "Ni håller er med köpta slavar här. De har det sämst men skall ändå utföra det tyngsta arbetet; ...

Av: Lisa Gålmark | Essäer om samhället | 19 januari, 2009

Dagar i ljus och frihet – Intervju med Nikanor Teratologen

Det ni nu ska läsa, denna text, sträcker sig tvärs genom Sveas undermåliga brunhål och publiceras i dess fantasmatiska kloak för att tillsynes nå dig i ditt allra mest privata ...

Av: Freke Räihä | Övriga porträtt | 02 juli, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.