Damaskus

DEN ÅTTONDE PORTEN   Det fanns sju portar det fanns sju portar till Damaskus   så har man sagt mig så står det   Men Damaskus viskar det finns åtta portar   Den åttonde porten är för främlingen som öppnar sitt hjärta för ...

Av: Elisabeth Korndahl | 07 juni, 2010
Utopiska geografier

Interiör från Egon Schieles sommarbostad i Cesky Krumlov. Foto: Mathias Jansson

Egon Schiele bortjagad från sitt sommarhus

Egon Schiele betraktas som en av konstens "bad boy". Han hade en förkärlek för att måla av unga flickor i erotiska positioner och när det kom ut att han anlitade ...

Av: Mathias Jansson | 20 september, 2015
Essäer om konst

Dobbeltbevegelsen

  Fenomenet dobbeltbevegelse gis i alt menneskeliv, der retningen for bevegelsen er fra oss selv og utover oss selv, og tilbake til oss selv igjen: eksisterende entiteter(singulære mennesker) er i verden ...

Av: Thor Olav Olsen | 10 april, 2010
Agora - filosofiska essäer

Emmakrönika XVIII, Kaikkein

"Mitä kirjailijat... yrittävät tehdä? Se kaikkein tuntematon yrittää jopa luoda universumin varsinainen nainen dokumentissa, josta tai missä hän on elänyt, mistä (joskus mihin) muut haluaisivat elää." / vet inte mer ...

Av: Stefan Hammarén | 28 Maj, 2009
Stefan Hammarén

Det skandalösa korset



Korset en symbol för alla religioner"Tror ni han kommer?"


Jerusalem kokar av förväntningar. Tiotusentals pilgrimer fyller staden. Rykten går om en märklig profet. En kraftfull predikant, en mirakelman och undergörare, vän till de små och svaga. Han och hans folk har dragit land och rike kring, senast har de siktats i byn Betania strax utanför staden.

Är detta kanske den efterlängtade Messias? Ska någon äntligen sätta sig på kung Davids tron igen? Är tiden nu inne för ett slut på förtryck och ockupation? Folkets förhoppningar är väckta.

Men toppskiktet oroas. Aristokratin och den religiösa eliten i Jerusalem har under många år hållit ögonen på Jesus från Nasaret. De har skickat ut undersökningskommissioner när det talats om mirakler och under. Nu senast sägs en man vid namn Lasaros ha uppväckts från de döda i Betania. Det blir droppen.

Jesusrörelsen hotar den känsliga politiska stabiliteten. Ledarskapet kan inte riskera upplopp och uppror. Översteprästen Kajafas konstaterar med maktens hela logik i Johannesevangeliets 11 kapitel: "Det är bättre att en enda människa dör än att hela folket går under." För att skydda landet, folket och templet sätts ett pris på Jesu huvud.

Så Jesusfolket drar sig tillbaka. I den lilla staden Efraim, en dagsresa från Jerusalem, bidar de sin tid. Jesus förbereder sig och de sina för att tåga till Jerusalem. Tiden är inne för honom att ge sitt liv. Medvetet och frivilligt väljer han att gå i döden. Han betraktar det som ett soningsoffer.

Det triumfartade intåget följs av en veckas intensiv dialog på tempelplatsen. I lugnet före stormen äter han sedan på skärtorsdagskvällen sin avskedsmåltid med den inre kretsen. Därefter slår makten till. Avrättningsmetoden - korsfästelse - användes för politiska brottslingar. Jesus straffas för att han genom sin verksamhet uppviglar och provocerar.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Vid korsets fot står Johannes, hans allra närmaste lärjunge. Klockan är tre på långfredagens eftermiddag när Jesus ger upp andan - precis när man offrar påskalammen i Jerusalems tempel. För Johannes står det plötsligt klart när han blickar upp mot korset: han är ett offerlamm. Johannes Döparen hade tre år tidigare pekat på Jesus och ropat: "Se Guds Lamm!" Den insikten verkar nu slå ner som en blixt i den unge lärjungen.

Jesu död är en ställföreträdande död, en död i andras ställe. Johannes reflekterar långt senare över de djup han sett hos sin Mästare denna dag, och skriver: "Han är det offer som sonar våra synder och inte bara våra utan hela världens. (Johannesbrevet 2:2).

Det är här som kristendomen blir skandalös. Talet om en offerdöd är något som går långt utöver att Jesus var en stor människa, en lysande talare och en karismatisk ledare. Senare ska Paulus beskriva denna de kristnas övertygelse som "en dårskap".

Jesu dåraktiga död blir den dramatiska höjdpunkten på hans förkunnelse. Han talade om ett rike där de små är de stora, där ledaren ska tjäna, där de ödmjuka är de välsignade. Han ropade ve över de rika, kallade de fattiga för saliga och varnade för framgång. Hans väg är att älska fienderna, förlåta dem som gjort oss illa och offra oss för andra.

Här vänds hela världen upp och ner. Alla värden ställs på huvudet. Från Jerusalem ska en rörelse sprida sig och omdana hela den gamla världen med sitt liv. Gemenskap, gästfrihet och människans värdighet stod - och står - i bjärt kontrast mot tidens ideal.

Var helst på jordklotet vi stöter på en kristen kyrka så kan vi känna igen den - på korset. Det är världens kanske mest kända symbol, genial i sin enkelhet. Dra två linjer eller lägg två pinnar ovanpå varandra och du har ett kors. Ett dårskapens tecken rest i världen.

Tecknet på en annan verklighet, en annan ordning, en annan styrka.

Som Paulus formulerade det: "Vi förkunnar en Kristus som blivit korsfäst, en stötesten och en dårskap. Men Guds dårskap är visare än människorna och Guds svaghet starkare än människorna..

Mikael Löwegren

Ur arkivet

view_module reorder

En supernova av ljud

Tidningen Kulturen ger sig ut i den inre rymden och möter ljudpsykonauterna i Vrakets Position. Även om man är helt omgiven av musik kan man ibland känna en saknad. En diffus ...

Av: Peter Sjöblom | Musikens porträtt | 17 februari, 2014

Magritte

Från Tabu till Psykporr

Utanför Pressbyrån hänger redan dagens sömniga löpsedlar. De lockar inte. Tonläget är uppskruvat och har sedan långt tid tillbaka trubbat av sinnena och därmed placerat de vrålande orden i kategorin: ...

Av: Crister Enander | Essäer om litteratur & böcker | 21 oktober, 2016

En friare filmstruktur Intervju med Sergei Loznitsa

  Filmen "The Joy" är en av de mest kompromisslösa filmer som vi har skådat under 2000-talet. Den ryske regissören Sergei Loznitsa har med hjälp av fotograf och klippare lyckats skapa ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | Filmens porträtt | 17 februari, 2011

Tiden som återvändsgränd

Snart bryter ett helt nytt år ut mitt bland oss. Vi vet inte vad det kommer att leda till, förutom själva ledan, men det sägs att det ska kallas 2011 ...

Av: Stefan Whilde | Essäer | 28 december, 2010

Emanuel Swedenborg ”den nordlige Daidalos”

Men vi ser de där händelserna från fel håll:ett stenröse istället för sfinxens ansikte. / T. Tranströmer Ibland, eller ganska ofta, får jag känslan att allt är tomhet, att jag måste ...

Av: Göran af Gröning | Essäer om religionen | 29 juni, 2014

Bandyspel med början i Habo - en personlig bandyhistoria

 Habo och bandy  En ung man som under tonårstid växte upp i Habo under femtiotalet kunde inte undvika att delta i ett fostrande bandyspel. Att leka med ”det röda nystanet” var ...

Av: Hans-Evert Renérius | Essäer | 12 augusti, 2014

Akseli Gallen-Kallelas Badstuga (1889), detalj

Bastun i konsten – en värmande historia

Från Kalevala fram till idag har bastun varit en viktig symbol för olika livsskeden. Dess associationer till relationer och diskussioner används i allt från existentiella frågor om livets olika skeden ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 07 februari, 2015

Herman Melville. Foto: Wikipedia

Herman Melville. Ball's Bluff : en drömbild (oktober 1861)

Erik Carlquist och Herman Melville.

Av: Herman Melville | Utopiska geografier | 03 juni, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.