Västerngenrens reformer och möjligheter – 1950-1990. Del 2

Artikelserien Sceniska rum undersöker de sceniska rummen i vår verklighet, vår icke-verklighet och allt däremellan. Serien försöker ge oss nya perspektiv på vad dessa sceniska rum är, vad de innebär och var de finns. Genom undersökningen försöker vi ...

Av: Fredrik Stomberg | 02 juli, 2013
Essäer om film

Fokus Sceniska rum Retrospektion över äldreboendets dramatik Att bota den gamle från det…

Artikelserien Sceniska rum undersöker de sceniska rummen i vår verklighet, vår icke-verklighet och allt däremellan. Serien försöker ge oss nya perspektiv på vad dessa sceniska rum är, vad de innebär ...

Av: Robin Bernhardtz | 10 mars, 2013
Reportage om scenkonst

Erland Lagerroth - sökandet är vårt största äventyr

Trots sina åttiosju år är Erland Lagerroth en av våra mest entusiastiska sökare efter nya sätt att se på människan och hennes plats i kosmos. Man tänker sig att människor ...

Av: Antoon Geels | 25 mars, 2011
Essäer

Att dela sitt liv med sig själv

I början av året bestämde jag mig för att läsa om en roman: Fredag eller den andra ön. Jag hittade boken av en slump i en andrahandsbutik och insåg att ...

Av: Daniel Svederud | 15 Maj, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Bonaden från Överhogdal

Från Asken Yggdrasils tupp "Gullinkambe" har egentligen menats Gulltopp (emblem för sol-ljus guden Heimdall/Ull)



I den nordiska mytologin rytande tuppen Gullinkambe (den med gyllene kam) på toppen av trädet Yggdrasil motsvarar Gulltopp (den guldluggade, den mytiska häst som är Heimdalls emblem), Heimdall som blåser i sin lur Gjallarhornet (det "högt ljudande hornet"). Heimdall har dessutom introducerats som Nordbornas stamfadergud




Tuppen  Gullinkambi

Tuppen Gullinkambi

 

En gåtfull gud med många olikartade funktioner, inte nämnd i fornnordiska kult, men välkänd i fornnordisk mytologi. Namnets etymologi (heim för ”värld”, dallr för ”blomstrande träd”) antyder att Heimdall varit en gudomlig representant för världsträdet, den bland nordliga folk vanliga föreställningen om ett centralt beläget träd som förbinder himlens, jordens och underjordens världar med varandra (se Yggdrasil). Denne världsträdets gud hos cirkumpolära folk, t ex samer, samojeder, tunguser och eskimåer, paralleller i himmelsgudar, sol-och stjärngudar som brukar förbindas med världsträdets topp.
Nordiska gudinnor med tupp

Nordiska gudinnor med tupp

Annons:

Från andra sidan visar Åke Ohlmarks i sin bok "asar, vaner och vidunder" att både Heimdalls namn ("han som bor i blomstrande världsträd" eller helt enkelt "världsglans") och Ulls namn (glänsande) sak samma och de har egentligen varit Nordens ena sol-ljus gud, även har de enats i själva arten av mytiska trädet Yggdrasil som ofta trotts vara idegran och Ydalir (dallrande idegran eller idegrandalar) har varit boning för solguden Ull.

Det låter att mytologiska från uttrycket "Heimdalls huvud heter svärd" egentligen har menats "Heimdalls huvud är brinnandesolen (sanskritiska svar-da, [slaviska svar-og])".

Enligt grekiska myter har Hyperboréas (Nordens) sol-ljus gud det vill säga Ull/Heimdall varit motsvarig med grekernas Apollon, som svan och tupp har varit hans emblem och Apollon flyger med sina svanar till Hyperboréa (Norden).

Heimdall enligt Åke Hultkrantz i ”Vem är vem i nordisk mytologi”:

En gåtfull gud med många olikartade funktioner, inte nämnd i fornnordiska kult, men välkänd i fornnordisk mytologi. Namnets etymologi (heim för ”värld”, dallr för ”blomstrande träd”) antyder att Heimdall varit en gudomlig representant för världsträdet, den bland nordliga folk vanliga föreställningen om ett centralt beläget träd som förbinder himlens, jordens och underjordens världar med varandra (se Yggdrasil). Denne världsträdets gud hos cirkumpolära folk, t ex samer, samojeder, tunguser och eskimåer, paralleller i himmelsgudar, sol-och stjärngudar som brukar förbindas med världsträdets topp.

Heimdall har påtaglig karaktär av himmelsgud. Han kallas ”den vite asen” av Snorre, han är heligt och mäktigt, han bor i Himinbjörg (”himmelsbergen”) invid Bifrost (regnbågsbron, möjligen vintergatan som hos andra folk uppfattas som identisk med världsträdet), han vakar ständigt över världen (det sägs att han söver mindre än en fågel), han ser dag och natt ett hundratal mil bort, och han hör gräset växa. Förknippningen med världsträdet-världspelaren framgår tydligt av binamnet Hallinskide (”framåtlutande stav”).

Det kan också nämnas att Heimdall utpekas som både gudarnas och människornas fader, han född som en son till Oden av nio mödrar som alla är systrar. Det synes utgöra de nio världensplan som världsträdet löper igenom. (Talet nio återkommer ofta som heligt tal i nordisk hedendom och sibirisk kosmologi).

Eftersom Heimdall är en mycket komplicerad gud har flera andra tolkningar också föreslagits, men den här anförda är den enda som fångar in hans väsentliga drag och som dessutom kan sättas in i ett vidare religionsetnografiskt sammanhang.

Enligt Snorre är Heimdall gudarnas väktare som särskilt vaktar Bifrost mot bergresarna. Han är utomordentlig skyddsvakt eftersom han är en så vidunderlig syn- och hörselförmåga (att han hör gräset växa på marken är ett motiv som åter kommer i folksagorna), och eftersom han är så vaken. När Ragnarök stundar blåser Heimdall i sin lur, Gjallarhornet, så att det hörs i alla världar. Vid den sluta slutstriden mellan gudar och kaosmakter, kämpar Heimdall mot Loke, och båda faller för varandra.

Heimdall är eljest mest känd från sången om Rig, en eddadikt med tydliga iriska inslag. Här kallas han för Rig, en irisk benämning på kungen. Det berättas hur guden i tidernas morgon vandrar omkring och besöker några hem. Han lägrar kvinnorna och avlar med dem söner om sedan blir stamfäder för tre samhällsklasserna och alla sentida släktled. ”Hören mig alla heliga släkten, Heimdalls söner” inleder sierskan dikten Voluspa. Heimdall står alltså för den sociala ordningen, som i sin tur är en återspegling av den kosmiska. ”Han är den mest kosmiska av alla asar”, heter det i en text.

Heimdall ståtar bl. a med binamnet Gullintanne, ”den guldtandade”, och hans häst är Gulltopp, ”den guldluggade”. Båda namnen anknyter till guden karaktär av himmels- och solgud. Baggen är hans heliga djur.

Källor
Völuspà (pe), Rigstula (pe), Flatöboken, Snorres Edda.

 

 

Javad Mofrad

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder
Gunnar Lundin

Gunnar Lundin. Gerontion

Ur "Poeten och bibliotekarien", Gunnar Lundins nya diktsvit.

Av: Gunnar Lundin | Utopiska geografier | 17 augusti, 2015

Kanon och labyrinten

Litterär kanon. Ett ämne som väcker diskussion fast många kanske inte riktigt vet vad det innebär. Det blir ofta en diskussion om estetik och personlig smak; litteratur som ett slags ...

Av: Daniel Svederud | Essäer om litteratur & böcker | 31 januari, 2012

Three ladies in Cairo. Del I. Love and Loss

Min mormor, Hilda, växte upp i Sundsvall och berättelsen börjar där i och med Sundsvalls stora brand 1888 med hennes mor Ragnhild. Många äventyr senare, träffade Hilda den man som ...

Av: Anne Edelstam | Utopiska geografier | 04 juli, 2014

Den 14 juli firar jag med pannkakstårta och Burgundsenap

Det finns vissa datum som är fastetsade i mitt minne. Jag kan inte nämna alla här, men jag antar att många av dessa överensstämmer med de flesta människors minnesdagar i ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 14 juli, 2016

Lotta Lotass Fjärrskrift- återvändsgränd eller befrielse?

Lotta Lotass nya bokutgåva är en telexremsa som getts namnet Fjärrskrift och som består av en exklusiv upplaga på 100 ex av ett telexband där förlaget Drucksache också filmat remsan ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 07 juni, 2011

Det kom ett brev – som var min röst. Om Pär Lagerkvist

Resan tillhör två världar, den yttre och den inre, den av lust och den av nödvändighet, främst för att den sätter fantasin i rörelse, och den här, för min del ...

Av: Göran af Gröning | Essäer om litteratur & böcker | 13 Maj, 2014

Fragment av surrogatpyret IV

Fragment av surrogatpyret IV Morfar kvickna till av spriten å Dimmu Borgir (”...Still our enemies will keep hiding /In the shadows with betrayal against reason/But with my reprisal ...

Av: Nikanor Teratologen | Teratologisk sondering | 23 oktober, 2007

Lucky Dog, deras absoluta första långfilm

Helan och Halvan och den komiska fallhöjden

Att Helan och Halvan är roliga, därom råder eller borde inte råda något tvivel. Åtminstone inte i min, till åren något komna generation. Hur det är med efterkommande generationer vet ...

Av: Ulf Stenberg | Essäer om film | 03 april, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.