Gilda Melodia

Glädjesmarta

En ny krönika av Gilda Melodia.

Av: Gilda Melodia | 05 april, 2016
Gilda Melodia

Etik inom äldreomsorgen

De äldre, sjuka och dementa är en stor grupp människor med varierande symptom och sjukdomsbild. Det gemensamma för alla är att de ofta kommer i kläm i dagens rationella produktionssamhälle ...

Av: Lena Månson | 02 september, 2010
Essäer om samhället

Streiftog i litteraturens verden

Den franske resepsjonen av selvpåført død i den engelske overklasse i det attende århundre Ut fra sikten min er det å snakke og skrive om singulære menneske liv å sette fram ...

Av: Thor Olav Olsen | 12 april, 2013
Agora - filosofiska essäer

En Konsertupplevelse utöver det vanliga

 Stockholm, Drottningholms slottsteater, 6-10 juni Stockholm early music festival 2012 Det har under denna vecka varit ett mycket ambitiöst program med vad som kallas tidig musik, en term som är mina ögon ...

Av: Alexander Sanchez, Jessika Ahlström | 17 juni, 2012
Musikens porträtt

Folkets träd. En julbetraktelse



På Capitol Hill i Washington D.C. i USA står den sedvanliga stora julgranen på plats. I år lär den vara huggen i norra Kalifornien och således fraktad tvärs över den amerikanska kontinenten till sin plats framför en av den värdsliga maktens främsta boningar, där den lyser julefrid ut över världen – eller så är det förmodligen tänkt.

Eller är det julefrid?

Numera får den stora Capitol Hill-granen nämligen inte längre kallas ”Christmas Tree”. Efter mycket diskuterande, där man beaktat julgranens ställning som specifikt kristen symbol och den amerikanska konstitutionens neutralitet ifråga om religion och livsåskådning, kom man fram till detta: Julgranen i sig vill man inte bli av med, men den måste få ett mer neutralt namn. Alltså kallas den numera ”The People’s Tree”.

Folkets Träd. De kristnas, judarnas, muslimernas, hinduernas, buddisternas, ateisternas och agnostikernas träd.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Till saken hör ju, att det är högst ovisst om julgranen över huvud taget är av kristet ursprung. Troligast är den från början en utpräglat hednisk produkt, avsedd att hålla onda andar borta under den mörkaste tiden på året. Som så många andra symbolladdade och traditionstyngda föremål och seder av ständigt växlande utformning och innebörd förlorar sig även julgranen ner i historiens dunkla virrvarr.

Men nu står det där, det lysande och dekorerade Folkets Träd, och det återstår bara för oss att fråga oss: Varför står det där och vad har den att säga oss, ”folket”?

Arbor Gentium

Kulturer har formats, blomstrat, utvecklats och så småningom gått under, genom hela historiens gång, i Västerlandet, såväl som i andra delar av vår värld. När kejsaren Theodosius år 380 upphöjde kristendomen till statsbärande religion inom det vidsträckta romerska imperiet, markerade detta slutet för den antika världen och kulturen. Något nytt hade tagit vid. Den kultur, som med större eller mindre rätt kommit att kallas den kristna, tog vart efter form, den kultur som kom att bilda grundvalen för våra västerländska samhällen. Det kulturarv som de flesta av oss i västvärlden, medvetet eller omedvetet, med eller mot vår vilja, har formats av.

Herself a Rose

Men kanske känner vi idag, mer påtagligt än tidigare, att just denna kultur – den som med större eller mindre rätt kom att kallas den kristna – börjar närma sig något slags slutpunkt, i varje fall i den form vi hittills har känt den. En brytningstid, en övergångstid. Det tycks mig inte heller fel att tala om en värdeförvirringens tid, en tid då alla värden ifrågasätts och inga värden självklart uppfattas som okränkbara, trots alla monumentala internationella deklarationer.

Vaclav Havel har i sina skrifter försökt tolka vår brytningstid, samtidigt som han fullt ut klargör att han inte bekänner sig till någon utopi om vad som står i mänsklig makt att göra. Ändå hävdar han ihärdigt och oförtröttligt, att det finns ett hopp för mänskligheten att bygga på, men bara om våra lagar och rättssystem, vår samhällsordning och vårt samhällsliv, har sin fasta grund i orubbliga värden såsom moral, andlighet, humanitet, enskilt och gemensamt ansvar, samvete och respekt för varje människas värdighet och okränkbarhet. Det kan också få sitt namn genom det som varje troende människa, oavsett konfession, ser och anar bortom det synliga och mätbara.

I kristen terminologi används i samband med julen begreppet inkarnation, ”människoblivande”, något som blir kropp. I detta fall Gud och Guds väsen, det Gudomliga, som tar synlig form och gestalt i personen Jesus Kristus. Men inkarnation är något som kan bli verklighet hos varje människa.

I var och en människa, oavsett tro eller livsåskådning, kan hoppet inkarneras, ta kropp och gestalt. Ett hopp som i både ord och handling bygger upp där andra raserar; visar vänlighet och omtanke där andra visar fiendskap och förakt; visar medlidande där andra visar obarmhärtighet; visar osjälviskhet där andra endast månar om sig och sitt eget; ser en medmänniska i varje människa och inte sorterar och utestänger.

Ett folkets goda träd där goda frukter mognar.

Thomas Notini

 

Ur arkivet

view_module reorder
William Blake  Inferno

Djuren har ingen talan

Djuren som vi gjort till våra slavar vill vi inte tänka på som våra jämlikar. (Charles Darwin 1838)

Av: Lena Månsson | Reportage om politik & samhälle | 13 oktober, 2016

Post-Emmakrönika 2, Rastplatsen II

En enkel orak rastplats i omedelbarhet av en annan i avståndet knappt emellan övervunnet. De bevittnade vetgiriga, ställda råkat med fler sig rygg mot varann det aldrig pinsammare om än ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 25 februari, 2010

En ny röst åt konsten

Linda Aker är en av de kreativa ledarna för det till vintern årsgamla Galleri Vox, beläget i ett gårdshus i Sundsvalls stenstad. Hon är bildpedagog och har gått på utställningar ...

Av: Pernilla Andersson | Kulturreportage | 15 augusti, 2010

”Monism” – en tredje utväg

Inför en aktualisering av Viktor Rydbergs Bibelns lära om Kristus fick jag från professor Birthe Sjöberg mig till livs följande citat från Rydbergs Medeltidens magi från 1865: ”Vår tid är en ...

Av: Erland Lagerroth | Agora - filosofiska essäer | 16 juli, 2012

Kolonisterna på Lappmarksmyrarna

Per Albin Andersson. Foto: Familjen I första numret av Tidningen Kulturen 2008 skrev Lilian O. Montmar en artikel under titeln: Eskilstunakolonister på gungfly i Västerbottens väglösa land. I förra påsken hittade ...

Av: Per Albin Andersson | Reportage om politik & samhälle | 14 augusti, 2008

Lily Tuck: Woman of Rome - A Life of Elsa Morante

För sin roman ”The News from Paraguay” fick amerikanskan Lily Tuck 2004 års National Book Award, inte alldeles oförtjänt. Det är en historia på faktiskt underlag om kärlek och politik ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 04 september, 2012

Nell Walden och Der Sturm

Kvinnliga konstnärer hade en aktiv roll i det svenska modernistiska projektet. De ifrågasatte den traditionella könsordningen och sökte nya estetiska uttryck men marginaliserades ofta av de samtida manliga kritikerna. Daniel ...

Av: Lena Månsson | Konstens porträtt | 15 november, 2013

Serena Williams. Foto:  Flickrworker

Om Båstad och systrarna Williams

I dessa dagar besöks Båstads tennisarena av världsettan Serena Williams. Efter Wimbledonsegern, även detta år, tar hon sig till det avlägsna Båstad. Det är en ära att ha henne här ...

Av: Hans-Evert Renérius | Gästkrönikör | 16 juli, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.