Knarket och essensen – Den kulturella rockstjärnan

”Amy dog för att hon var en missbrukare” skriver Peter Kadhammar i Aftonbladet den 3 augusti 2011. Det är mindre än två veckor sedan brittiska sångerskan Amy Winehouse (27) hittades ...

Av: Linda Bönström | 17 oktober, 2011
Kulturreportage

Skammen

Innledning Gitt at vi forstår hva som menes med ‘atferd’, så er menneskelig atferd verdi – og normstyrt. En verdi er om hva som virkelig teller for oss mennesker, som at ...

Av: Thor Olav Olsen | 08 december, 2014
Agora - filosofiska essäer

Indira, Indien och mytologin

Gudarnas hemvist? Hur grönt är gräset där borta i Indien, månntro? Hur grönt kan det vara? Ja, det gräs vi ser på våra resor i landet är ju ofta sönderbränt och gult. När ...

Av: Annakarin Svedberg | 30 september, 2014
Kulturreportage

46. Kjell

Kjell skyndar över Mårtenstorget. Han är på väg till lasarettet för att sortera bland de gamla apparaterna. Han har varit där i perioder under hela hösten. Ombyggnationen som är på ...

Av: Kjell | 09 november, 2012
Lund har allt utom vatten

Europa ett asiatiskt randområde?



Rémi BragueGeografiskt är Europa ett asiatiskt randområde, en kontinent präglad av starka spänningar mellan bysantinskt och över södra delen av detta euro-asiatiska flarn och att den hellenistiska Medelhavskulturen råder i sydost.

Kristendomens och islams källor finner man i judisk religion men kanske framför allt i den grekisk-hellenistiska filosofin och naturvetenskapen, men islam och Europa har skilda förhållningssätt till detta gemensamma ursprung. Till skillnad från islam erkänner Europa Jerusalem och Aten som de platser varifrån vetskapen om det gudomliga och vetskapen om det fattbara, kommer. Historiskt och kulturellt kan detta kallas för ”romarnas väg”.

Så menar i vart fall Sorbonneprofessorn Rémi Brague, katolik, specialist på Platon, Aristoteles och medeltidens filosofi, i en bok med titeln Europé, la voie romaine (Criterion, Paris 1992).

Att vandra i romarnas fotspår är en sak. Något annat är att romarna själva inte bidragit till världsutvecklingen med mycket mer än en dos statskonst (Vatikanstaten), en dos militärvetenskap (Florens) och en dos rättsvetenskap (Bologna). Romarnas väsentligaste insats ligger på ett annat plan, nämligen i att man accepterade den grekiska kulturen som överlägsen sin egen och därmed tog som sin uppgift att förmedla den också till andra folk, till barbarerna norr om alperna. Detta innebär att man samtidigt degraderade den judiska kulturen och kulten till geografiskt begränsade bysamhällens tro på svårbevisbara uppenbarelser och föreställningar om metafysik.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

”Romarnas princip” (Brague), är att erkänna att man i grund och botten inte själv har så mycket att komma med och därför är tacksam att kunna integrera andra kulturer, framför allt den grekiska men även den judiska kulturen och hedningarnas kultur, i sin egen och sedan föra blandningen vidare till folk som i sin tur förser de romerska kulturförmedlarna med nya ingredienser. Välbekant: arabernas systematiska översättningsverksamhet under århundradet mellan 830 till 950, då man översatte merparten tillgängliga grekiska texter dels direkt från grekiska, dels via syriska, persiska och diverse indiska språk. Utan dessa arabiska översättningar – utförda av kristna syrier – vore den europeiska medeltiden, då vetenskap, filosofi och konst blommade med hundra blommor, minst sagt, fattig.

Skillnaden mellan européer och araber är hur man använder sig av detta grekiska arvegods. Generellt insåg och ansåg muslimer att innehållet är det viktiga medan romarna koncentrerade sig på den litterära formen, att det man med egna författares hjälp – bl.a. Cicero – försökte efterlikna, stod i språklig kontinuitet med antiken. Utan språk inget folk, ingen kultur, ingen framtid.

Kärnfrågan lyder: Är Europa ”romerskt” i dag? Kan Europa fortfarande tillgodogöra sig inflytelser utifrån och i så fall: på egna eller andras villkor? Är tendensen inte snarare att man är sig själv nog? Ser sig inte dagens européer – i stället för att vara ”romare” – som lärare? Inte endast när det gäller att lära ut kunskaper om den antika grekiska kulturen utan också vad gäller att framstå som mönsterelever i ämnena etik och estetik. Menar man sig inte stå på minst lika hög nivå som de gamla grekerna?

 Detta är i och för sig förståeligt och acceptabelt om man inte samtidigt slänger de humanistiska studierna överbord och därmed insikten om vad som är förebild och vad som, i bästa fall, är kultiverat barbari.

 Det karolinska Europas arvtagare skrev 1957 under det Romfördrag som resulterade i EG och som slutade i EU.  Har man därmed nått Målet som vidgar livets möjligheter, eller närmar vi oss apokalypsen? Är det verkligen möjligt att skapa endräkt mellan det ”latinska” Europa, Skandinavien och de brittiska öarna, mellan katolicism, lutherism, calvinism och det bysantinska Östeuropa? Känner sig inte engelsmän och holländare starkare knutna till USA och Kanada än till Portugal och Serbien?

Kan i denna den europeiska kontinentens ödesstund de gamla grekerna komma med goda råd? Greker och i viss mån judendom som de verkliga inspiratörerna till tankar om människans Vara, om moral och etik och mystik, innan det hela sammanfattades av skribenterna till Nya Testamentet? Har vi européer inte själva under de senaste tvåtusen åren skapat en poesi som i kvalitet väl mäter sig med deras? Och katolska kyrkans auktoritet? Möjligen är det den som fortfarande kan göra sig gällande även om få erkänner sitt beroende av den i en kultur som präglas av ”upplysning” och ”liberalism”.


Bo I Cavefors

 

Vi tackar Eva Nylander, bibliotekarie och kulturarvschef på Universitetsbiblioteket, Lunds universitet, där Bo I Caveforsarkiv och rättigheter finns.

Ur arkivet

view_module reorder

Pedagogen Sören Kierkegaard

"När man verkligen ska lyckas att föra en annan människa till ett bestämt ställe måste man först och främst passa på att finna människan där hon är och börja där ...

Av: Ingmar Simonsson | Essäer | 31 augusti, 2011

De försvann

"Dave ... stop. Stop, will you? Stop, Dave. Will you stop, Dave? Stop, Dave. I'm afraid. I'm afraid, Dave. Dave ... my mind is going. I can feel it. I ...

Av: Jonas Wessel | Utopiska geografier | 27 juli, 2009

Lykke. Del I

 Innledning Lykke er et essensielt aspekt ved livet. Før i tiden hørte lykke med til ett av emnene i filosofi, og siden det alminnelige var at det som ble skrevet var ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 07 januari, 2014

Är Kolumbusdagen värd att firas?

Världen våndas under deras förtryck som vill den väl (Rabindranath Tagore) Kolumbusdagen firas i USA sedan år 1937 den andra måndagen i oktober till minne av Kristoffer Kolumbus ankomst till Amerika ...

Av: Nina Michael | Reportage om politik & samhälle | 12 oktober, 2013

Några tankar med anledning av vårdavjämningsdagen

”Life is partly what we make it, and partly what it is made by the friends we choose” sade Tennessee Williams som dog av en kapsyl. En natt, när han hade ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 20 mars, 2013

Under ShivaRatri

Den mest kände personen som du antagligen aldrig hört talas om, är död

Sir George Martin har dött, 90 år gammal. Hela världen minns honom och hans gärning, inte minst de som var med under The Beatles-eran, (som långtifrån är över, enligt mig) ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 21 mars, 2016

Kristen enhet på vägkrog

I senare delen av januari pågår veckan för kristen enhet. Denna vecka återkommer varje år. Och det är ett både spännande och viktigt projekt. I Ödeshög genomfördes sex samlingar. Den ...

Av: Per-Inge Planefors | Gästkrönikör | 22 januari, 2013

Med vin på tungan, parmesan i gommen och osagda ord i danskt hygge

Det sedan ett halvår torrlagda, och till följd av detta: mindre aktiva, kulturhuset Inkonst i Malmö är sig likt när jag kliver in genom dörrarna denna kyliga torsdagskväll i april ...

Av: Helena Lie | Reportage om scenkonst | 18 april, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts