Fragment av surrogatpyret XVI

Ja vill bara säja dej en sak, Holger Holmlund från Hebbershålet, framhärda Göte grälsjukt å klia sitt aldri läkta å ständit varande sår i ljumsken, där en lömsk minderåri ...

Av: Nikanor Teratologen | 30 april, 2008
Teratologisk sondering

Avsked

Nästa gång jag tar bussen på den smala och ganska läbbiga vägen längs med bergväggen ner till Marina Grande från Anacapri är jag på väg hem. Jag får sällskap av ...

Av: Ulf Stenberg | 12 november, 2009
Gästkrönikör

Döuw å jiig, surrogatpyret, döuw å jiig

Thus roving onIn confus'd march forlorn, th'adventurous Bands With shudd'ring horror pale, and eyes aghast View'd first their lamentable lot, and found No rest: through many a dark and dreary ...

Av: Nikanor Teratologen | 11 oktober, 2010
Utopiska geografier

Foto Bonniers

Gudsnärvaro i Lars Noréns diktning

Lars Norén är en av våra främsta dramatiker. Mindre känt för en vidare allmänhet är Noréns poetiska verksamheter. Han började som diktare i början av 60-talet har under många år ...

Av: Hans-Evert Renérius | 08 december, 2017
Essäer om litteratur & böcker

Europa ett asiatiskt randområde?



Rémi BragueGeografiskt är Europa ett asiatiskt randområde, en kontinent präglad av starka spänningar mellan bysantinskt och över södra delen av detta euro-asiatiska flarn och att den hellenistiska Medelhavskulturen råder i sydost.

Kristendomens och islams källor finner man i judisk religion men kanske framför allt i den grekisk-hellenistiska filosofin och naturvetenskapen, men islam och Europa har skilda förhållningssätt till detta gemensamma ursprung. Till skillnad från islam erkänner Europa Jerusalem och Aten som de platser varifrån vetskapen om det gudomliga och vetskapen om det fattbara, kommer. Historiskt och kulturellt kan detta kallas för ”romarnas väg”.

Så menar i vart fall Sorbonneprofessorn Rémi Brague, katolik, specialist på Platon, Aristoteles och medeltidens filosofi, i en bok med titeln Europé, la voie romaine (Criterion, Paris 1992).

Att vandra i romarnas fotspår är en sak. Något annat är att romarna själva inte bidragit till världsutvecklingen med mycket mer än en dos statskonst (Vatikanstaten), en dos militärvetenskap (Florens) och en dos rättsvetenskap (Bologna). Romarnas väsentligaste insats ligger på ett annat plan, nämligen i att man accepterade den grekiska kulturen som överlägsen sin egen och därmed tog som sin uppgift att förmedla den också till andra folk, till barbarerna norr om alperna. Detta innebär att man samtidigt degraderade den judiska kulturen och kulten till geografiskt begränsade bysamhällens tro på svårbevisbara uppenbarelser och föreställningar om metafysik.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

”Romarnas princip” (Brague), är att erkänna att man i grund och botten inte själv har så mycket att komma med och därför är tacksam att kunna integrera andra kulturer, framför allt den grekiska men även den judiska kulturen och hedningarnas kultur, i sin egen och sedan föra blandningen vidare till folk som i sin tur förser de romerska kulturförmedlarna med nya ingredienser. Välbekant: arabernas systematiska översättningsverksamhet under århundradet mellan 830 till 950, då man översatte merparten tillgängliga grekiska texter dels direkt från grekiska, dels via syriska, persiska och diverse indiska språk. Utan dessa arabiska översättningar – utförda av kristna syrier – vore den europeiska medeltiden, då vetenskap, filosofi och konst blommade med hundra blommor, minst sagt, fattig.

Skillnaden mellan européer och araber är hur man använder sig av detta grekiska arvegods. Generellt insåg och ansåg muslimer att innehållet är det viktiga medan romarna koncentrerade sig på den litterära formen, att det man med egna författares hjälp – bl.a. Cicero – försökte efterlikna, stod i språklig kontinuitet med antiken. Utan språk inget folk, ingen kultur, ingen framtid.

Kärnfrågan lyder: Är Europa ”romerskt” i dag? Kan Europa fortfarande tillgodogöra sig inflytelser utifrån och i så fall: på egna eller andras villkor? Är tendensen inte snarare att man är sig själv nog? Ser sig inte dagens européer – i stället för att vara ”romare” – som lärare? Inte endast när det gäller att lära ut kunskaper om den antika grekiska kulturen utan också vad gäller att framstå som mönsterelever i ämnena etik och estetik. Menar man sig inte stå på minst lika hög nivå som de gamla grekerna?

 Detta är i och för sig förståeligt och acceptabelt om man inte samtidigt slänger de humanistiska studierna överbord och därmed insikten om vad som är förebild och vad som, i bästa fall, är kultiverat barbari.

 Det karolinska Europas arvtagare skrev 1957 under det Romfördrag som resulterade i EG och som slutade i EU.  Har man därmed nått Målet som vidgar livets möjligheter, eller närmar vi oss apokalypsen? Är det verkligen möjligt att skapa endräkt mellan det ”latinska” Europa, Skandinavien och de brittiska öarna, mellan katolicism, lutherism, calvinism och det bysantinska Östeuropa? Känner sig inte engelsmän och holländare starkare knutna till USA och Kanada än till Portugal och Serbien?

Kan i denna den europeiska kontinentens ödesstund de gamla grekerna komma med goda råd? Greker och i viss mån judendom som de verkliga inspiratörerna till tankar om människans Vara, om moral och etik och mystik, innan det hela sammanfattades av skribenterna till Nya Testamentet? Har vi européer inte själva under de senaste tvåtusen åren skapat en poesi som i kvalitet väl mäter sig med deras? Och katolska kyrkans auktoritet? Möjligen är det den som fortfarande kan göra sig gällande även om få erkänner sitt beroende av den i en kultur som präglas av ”upplysning” och ”liberalism”.


Bo I Cavefors

 

Vi tackar Eva Nylander, bibliotekarie och kulturarvschef på Universitetsbiblioteket, Lunds universitet, där Bo I Caveforsarkiv och rättigheter finns.

Ur arkivet

view_module reorder

Veckan från hyllan. Vecka 40 - 2012

Veckans debatt handlade om Tintin. En mycket upprörd och ganska enig allmän opinion krävde – och kräver fortfarande – att Tintin-böckerna ska lämnas i fred. Argumenten är starkt övertygande. Det handlar ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 29 september, 2012

Kampen mot nutiden: Martin Becks Budapest

Maj Sjöwalls och Per Wahlöös romaner om polisen Martin Beck hamnade återigen på tapeten under vintern. Få svenska kriminalromaner har fått samma spridning, i alla fall innan deckarboomen, och få ...

Av: Markus Öbrink | Essäer | 10 april, 2013

Veckan från hyllan. Vecka 26-2013

Sveriges egentliga nationaldag Midsommarhelgen är här. Men nu går vi mot mörkare tider, och som luttrade gamlingar i Norrland brukar säga ”nu är det int´långt till jul”. På Nordirland är det ...

Av: regor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 22 juni, 2013

44. Ingrid

Det hade känts fint att hjälpa Asad, att vara del av något större, något som verkligen betydde något. Det gav också en känsla av upprättelse. Ingrid hade inte berättat för någon ...

Av: Ingrid | Lund har allt utom vatten | 27 oktober, 2012

Fragment av surrogatpyret XVI

Ja vill bara säja dej en sak, Holger Holmlund från Hebbershålet, framhärda Göte grälsjukt å klia sitt aldri läkta å ständit varande sår i ljumsken, där en lömsk minderåri ...

Av: Nikanor Teratologen | Teratologisk sondering | 30 april, 2008

Nakna människor på konstmuseum

På ett konstmuseum är det ganska vanligt att du möter nakna människor. Några av världens mest kända konstverk består av nakna människor som Michelangelos Davidstaty, Botticellis Venus födelse och Manets ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 21 juni, 2014

Rosa Luxemburgs martyrium

I förordet till antologin Röster om Rosa Luxemburg (1998) berättar Göran Greider om hur det gick till när Rosa Luxemburg mördades den 15 januari 1919. Fyra soldater kommer för att ...

Av: Mohamed Omar | Essäer om politiken | 07 januari, 2014

Ulf Stenberg

Ulf Stenberg ur Den gamle stinsen DEL 7

Korta berättelser av Ulf Stenberg från boken Den gamle stinsen.

Av: Ulf Stenberg | Utopiska geografier | 21 Maj, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.