Erik Larson i odjurets trädgård

Erik Larson på amerikanska västkusten, han bor i Seattle, är född 1954 och med förflutet som Staff Reporter på Wall Street Journal. Han har också varit flitig i den periodiska ...

Av: Ivo Holmqvist | 04 mars, 2013
Essäer om litteratur & böcker

Parmenides av Hebriana Alainentalo

Att med tanken kan vi klyva

Melker Garay om tankens flöde.

Av: Melker Garay | 30 september, 2015
Melker Garay : Reflektioner

Veckans porträtt : Anna Kristensen

Anna Kristensen om Anna Kristensen Fråga till mig som jag försöker besvara: Varför målar du på containrar? Jag ställer den frågan eftersom jag precis varit aktuell med mitt containermåleri på galleri ...

Av: Anna Kristensen | 02 november, 2006
Konstens porträtt

Filosofiske anliggender

Å drive med filosofi er å ha kjennskap til virksomhetens opprinnelse, og å kjenne til virksomhetens opprinnelse er å oppnå kunnskap om dens røtter og stamme, dens vugge eller fødsel ...

Av: Thor Olav Olsen | 01 september, 2010
Agora - filosofiska essäer

Funderingar kring teodicéproblemet



Ahura Mazda, ZarathustraTeodicéproblemet, det vill säga frågan om hur förekomsten av en allsmäktig och god Gud kan vara förenlig med ondskan i världen har i alla tider plågat troende, som har svårt att svälja denna motsättning, liksom icke troende, som inte sällan blivit otrogna just på grund av denna motsättning.

De gamla hebréerna brottades med lidandets problem i Jobs bok, men den chockerande berättelsen, där Gud låter Satan pina Job med förfärliga lidanden är inte särdeles uppbyggande eftersom Satan till exempel tillåts av Gud att ta livet av Jobs barn. Att Job sedan kompenseras för denna förlust med nya barn känns närmast osmakligt. Någon som helst hänsyn till de barn som Gud lät Satan offra för att testa Jobs gudfruktighet förekommer inte i berättelsen. (Abraham slapp åtminstone att offra Isak när det kom till kritan.)

Som förklaring till lidandets förenlighet med en god allsmäktig Gud, om det nu var meningen, vilket kan diskuteras, får nog Jobs bok betraktas som ett kapitalt misslyckande. Där hittar vi ingen lösning på teodicéproblemet. Inte heller kristna förklaringsmodeller, typ människans valfrihet känns speciellt trovärdiga.

Om vi i stället vänder oss till en av världens äldsta alltjämt existerande gudstroende, men också en av dess minsta religioner, så möter vi en föreställning som inte ger utrymme för något teodicéproblem.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Parserna eller mazdaisterna, som anhängarna till Zarathustras religion kallas, har en Gud och Skapare, Ahura Mazda, som inte är allsmäktig. Nu tillhör inte Zend-Avesta de religiösa urkunder som i likhet med Bhagavad-Gita, Bibeln och Koranen studeras varje dag bland en stor del av Jordens befolkning. Hos oss är det vanligare att Eddans gudasånger studeras än Zend-Avesta, som inte ens finns på svenska, men som översatts till engelska, tyska och franska.

Delar av dessa texter har bevarats till vår tid av Zarathustras anhängare trots att Alexander den store lät bränna upp mazdaisternas urkunder, så att bara en bråkdel kunde räddas undan förstörelse och trots att muslimerna fortsatte där Alexander slutat.

Babylonisk cylinderI mazdaisternas religion uppträder vid sidan av Skaparen en motskapare. Så här låter inledningen till Fargard 1 i Zend-Avesta:

1. Ahura Mazda talade till den mest välgörande Zarathustra, sägandes: Jag har gjort varje land älskat av dess inbyggare, trots att det inte har någon som helst skönhet i sig: hade jag inte gjort varje land älskat av dess inbyggare, trots att det inte har någon som helst skönhet i sig, då skulle hela den levande världen ha invaderat Airyana Vaêgô.

  1. Det första av de goda länder och riken som jag, Ahura Mazda, skapat, var Airyana Vaêgô vid den goda floden Dâtiya.

Därefter kom Angra Mainyu, som är alltigenom döden, och han motskapade med sin trollkraft ormen i floden och vintern, en gärning av Daevas.

  1. Där råder tio vintermånader, två sommarmånader; och dessa är kalla för vattnen, kalla för jorden, kalla för träden. Vintern infaller där med de värsta av sina hemsökelser.

  2. Det andra av de goda länder och riken som jag, Ahura Mazda, skapat, var slätterna i Sughdha.

Därefter kom Angra Mainyu, som är alltigenom döden, och han motskapade med sin trollkraft flugan Skaitya, som bringar död åt boskapen.

Och så vidare.

För allt gott som Ahura Mazda skapar motskapar Angra Mainyu något ont. Ahura Mazda har inte skapat Angra Mainyu och har inte kraft att förgöra denna motkraft förrän i den yttersta av mazdaismens tider, då det goda, liksom i kristendomen, ska segra.

I en kommentar till den mazdaistiska dualismen skriver L. H. Mills, som översatte en del av Zend-Avesta till engelska 1886 att "om det existerade en allenarådande Gud vars makt kunde omintetgöra livets lagar, skulle ingen ondska ha känts till; men doktrinen förnekar att det finns en sådan gestalt. Det goda och det onda i tillvaron begränsar varandra. Det kan inte finnas någon lycka som inte definieras av sorg, och ingen dygd som inte står mot en synd. Följaktligen erkänns den onda principen som så nödvändig att den representeras av en ond Gud."

Angra MainyuDet är andra bullar det. Den mazdaistiska läran har på detta sätt redan från början desarmerat teodicéproblemet. (Det kan vara intressant att Mills också menade att Hegels dualism, med sina rötter hos Herakleitos, som sedermera kom att påverka bl a Marx, liksom Lenin, och i än högre grad Mao, har sin rötter i denna dualism som finns i Zarathustras filosofi och att den nått Hegel via gnostikerna och Jacob Böhme.) Mills iakttagelse är också förnuftig. Man kan knappast veta vad lycka är om man inte upplevt olycka och sorg.

Den som tror på en skapande Gud kan inte bevisa sin tes rationellt. Den som inte tror på en skapande Gud kan inte heller bevisa sin tes rationellt. Ett faktum som frambringat många agnostiker. Vetenskapen kan lägga fram teorier om Big Bang och alternativet Big Clap, men kommer aldrig ifrån den envisa frågan: vad var det som utlöste Big Bang eller vad var det som åstadkom Big Clap?

Franciskus besvarade frågan om vad som hände innan Gud skapade världen med att frågan är meningslös att ställa, för innan Gud skapade världen fanns varken Tid eller Rum. (Detsamma antas gälla Big Bang.)

Nå, men Gud fanns ju. Varifrån kom han? Ett svar är att Gud alltid har funnits. Men påståendet att någonting alltid har funnits och varken har början eller slut är något som vi har synnerligen svårt att acceptera.

ZarathustraMen om det nu finns en Skapare, så kan denne naturligtvis vara en allsmäktig gestalt som skapade världen, utlöste Big Bang, men som sedan vände ryggen åt det han/hon/den/det satt i gång; en rentav amoralisk entitet som inte gör någon skillnad på ont och gott eller struntar i vilket. Men det stämmer inte med föreställningen att Gud är god och bryr sig om varje enskild människa.

Zarathustras filosofi utesluter ett teodicéproblem därför att Ahura Mazda, som visserligen är god, ändå inte är allsmäktig. En teori så god som någon, eller rentav godare, men som knappast rosar marknaden i dagens värld. Parserna själva är inbegripna i en intensiv debatt som handlar om helt andra saker än trosfrågor. Där står fundamentalister, som vill att ritualer ska utföras exakt som det en gång fastställts och som motsätter sig blandäktenskap. Unga parser ser saker och ting på ett helt annat sätt och gifter sig över gränserna med andra än parser.

Vilket inte hindrar att vi kan intressera oss för de svar på trosfrågorna som finns i de gamla skrifterna. Trots sin dualism, så betraktas mazdaismen som en monoteistisk religion, möjligen den första i världen, före både farao Akhnaton och Moses. För även om Skaparen Ahura Mazda inte är allsmäktig, så är han trots allt mäktigare än motskaparen Angra Mainu och ska till sluta vinna striden mellan gott och ont.

 

Bertil Falk

Ur arkivet

view_module reorder

Jack Uppskäraren. En ikon för massmördarna

Även om man kanske inte vet vilka offren var eller hur han tog livet av dem, känner de flesta människor än idag till namnet Jack the Ripper. Den bakomliggande personen ...

Av: Sofie Nikolajsen Bergh | Porträtt om politik & samhälle | 08 januari, 2013

Jelinek mellan brutalitet och skärpa

Jelinek mellan brutalitet och skärpa Elfriede Jelinek skapar polyfonier av kroppar och experimenterar med språket. Hennes språk är vackert och ångestfullt som en seriell kvartett av Anton Webern.

Av: Anders Forsberg | Litteraturens porträtt | 03 september, 2006

KO UN. Diktaren från Syd Korea

Själv kom jag i kontakt med honom på slingriga vägar. Väl framme blev jag överväldigad. I "Mina dikters dröm", en essä som avslutar Sydkoreas store poet, dramaturg, romanförfattare, litteraturkritiker och frihetskämpe ...

Av: Carsten Palmer Schale | Litteraturens porträtt | 04 september, 2012

Performance on-line

Performance är en konstform som utförs live. Historiskt sett har performancekonsten försökt att tänja på gränserna mellan konsten och det vardagliga livet. Många konstnärer har sett performance som en ...

Av: Mathias Jansson | Media, porträtt | 05 juli, 2008

Laokoon och hans söner. Källa Wikipedia

I Laokoongruppens grepp

Laokoon och hans söner i kamp med en jätteorm är en av konstens mest levande och dramatiska skulpturer. Det har funnits många som försökt efterlikna motivet med få har kommit ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 26 oktober, 2017

Emmakrönika XVII, face to facébook och?

på skitstöveljordklotsvägens avtag ett allra diffust ställe på com till, men inte alls mer diffust än följande snart, vid disken väl framme hade jag oppnat cärlet och smakat på tre ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 14 maj, 2009

Allmän letning

Att ta en sväng på kontinenten blir vanligare och enklare. På TV hörde jag igår med stigande förvåning ett meningsutbyte mellan två kandidater till Europaparlamentet. Den ena av dem tyckte ...

Av: Per-Inge Planefors | Gästkrönikör | 27 februari, 2014

Hammarén talar, och talar för mycket om för mycket den här gången (Tumbling…

Stämpelrött d'breviant skrumpelns, lämnas lika till bedd onåd förd konkursanhållan för Land of Fuck, vet inte vad jag mig talar om här ändå, eller aldrig heller helt annars heller av ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 22 augusti, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.