Den internationella läskunnighetensdagen

Lördagen den 8 september, firar varje rättrogen ”etnisk svensk”, för att använda mig av Fredrik Reinfeldts terminologi, Internationella läskunnighetsdagen. Yes meine Damen und Herren, i dag firar vi Internationella läskunnighetsdagen ...

Av: Vladimir Oravsky | 07 september, 2012
Gästkrönikör

Viva Verdi!

Han anses ha samma avgörande betydelse för Italiens nationella identitet som de nationalromantiska författarna hade för de europeiska folkens befrielsekamp under 1800-talet. Giuseppe Verdi föddes för 200 år sedan den 10 ...

Av: Gregor Flakierski | 19 oktober, 2013
Veckans titt i hyllan

Adolf Hitler. Foto: Wikipedia

Hitlers maktdrömmar

Bo I Cavefors om Adolf Hitler som försökte skapa ett kontinentalt maktcentrum mot bolsjevismen och Storbritannien.

Av: Bo I Cavefors | 25 februari, 2015
Essäer om politiken

Samurajkaraktärens givne arvinge, Keigo Kasuya, talar om sin senaste rollprestation i filmen Caterpillar.

  När det gäller regiansvarig för "Caterpillar" är det Kôji Wakamatsu (född 1936) började att regissera 1963 har idag gjort över 100 filmer (första titeln var "Hageshii onnatachi"). Förutom att ha ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | 02 februari, 2011
Filmens porträtt

Hett som i helvetet



Notting Hill Carnival 2006:

Hett som i helvetet

Tidningen Kulturens Carl Abrahamsson besöker Notting Hill Carnival i London och trängs bland hundratusentals människor. Välkommen till Notting Hill...

Jag tillhör inte nämnvärt den kategori människor som gillar att trängas med en miljon andra människor, alla till synes svettiga, extatiska, ohämmade och... Glada. På Notting Hill Carnival i London blir det lätt så intensivt bland alla hundratusentals människor och ett otal extremt högljudda ljudanläggningar att man faktiskt inte har något annat val än att just ha kul. Gillar man det inte, får man väl göra som de bofasta Notting Hill-borna: en gång per år flyttar man helt sonika bort över den helg karnevalen äger rum.

Europas största gatufest

London, 1966: Här började ett fåtal invandrare från Trinidad-Tobago återskapa de karnevaler de saknade från sina hemländer. Det tog inte lång tid innan andra invandrargrupper, främst grannar från Västindien, anslöt sig. Innan man egentligen förstod hur, hade den stekheta snöbollen vuxit till att bli Europas största gatufest.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Termen "gatufest" måste dock förklaras lite närmare i sammanhanget. På Notting Hill Carnival förekommer inga stenkastande och fönsterkrossande vänsterungdomar. Tvärtom är det en livsbejakande disciplin som gäller, både för de på tunga lastbilar turnerande orkestrarna och för de på olika sidogator utplacerade ljudanläggningar. Organisation och samarbete möjliggör enorma musik- och andra slags karnevalsupplevelser för samtliga närvarande.

40 år har gått. London, 27-28 augusti 2006: Folk drev i horder vid sidan av, framför och bakom sina favoritlastbilar eller stod helt enkelt blickstilla och såg storögt allt och alla passera revy. De olika västindiska ländernas särdrag i musik och framförande presenterades med högljudd stolthet. Även Brasilien och andra latinamerikanska länders högtrycksenergi fanns närvarande. Efter lastbilarna följde själva processionerna av extremt färgstarka människor i extravaganta dräkter, i synkrona rörelser eller fritt improviserande.

Fullständigt nedrökta rastagubbar delade plats med öldruckna fotbollsfan, med familjer på utflykt inne i karnevalkaoset, med turister beväpnade med kameror och vattenflaskor, och med de aktivt deltagande i tågen, som i sig varierade oerhört. Här fanns allt från dansgrupper bestående av barn i fantasifulla kreationer som stolt viftade med sina härkomsters flaggor, över traditionalister som t.ex. människorna i det brasilianska tåget (Samba har nog aldrig varit så aggressivt sexuell utanför Rio de Janeiro!), till ungdomliga hybridexperiment vars ingredienser var en del "MTV-Booty-Grind" och en del ren London-gangster-balett.

Enligt uppgift fanns 10.000 poliser på plats för att hålla koll på närmare en miljon människor. De poliser jag såg hade inte mycket annat att göra än att hjälpa folk att komma över de tätt befolkade trottoarerna och gatorna. Jag tror helhetsintrycket även för dessa utkommenderade "bobbies" var detsamma som för de flesta andra som var där: Karnevalen kallas förvisso av vanligt folk för "Notting Hell Carnival", men ingen kan förneka att det var en djävulskt livsbejakande stämning som rådde. Ja, och hett som i helvetet var det faktiskt också.

Notting Hill Carnival 2006:

Hett som i helvetet

Tidningen Kulturens Carl Abrahamsson besöker Notting Hill Carnival i London och trängs bland hundratusentals människor. Välkommen till Notting Hill...

Jag tillhör inte nämnvärt den kategori människor som gillar att trängas med en miljon andra människor, alla till synes svettiga, extatiska, ohämmade och... Glada. På Notting Hill Carnival i London blir det lätt så intensivt bland alla hundratusentals människor och ett otal extremt högljudda ljudanläggningar att man faktiskt inte har något annat val än att just ha kul. Gillar man det inte, får man väl göra som de bofasta Notting Hill-borna: en gång per år flyttar man helt sonika bort över den helg karnevalen äger rum.

Europas största gatufest

London, 1966: Här började ett fåtal invandrare från Trinidad-Tobago återskapa de karnevaler de saknade från sina hemländer. Det tog inte lång tid innan andra invandrargrupper, främst grannar från Västindien, anslöt sig. Innan man egentligen förstod hur, hade den stekheta snöbollen vuxit till att bli Europas största gatufest.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Termen "gatufest" måste dock förklaras lite närmare i sammanhanget. På Notting Hill Carnival förekommer inga stenkastande och fönsterkrossande vänsterungdomar. Tvärtom är det en livsbejakande disciplin som gäller, både för de på tunga lastbilar turnerande orkestrarna och för de på olika sidogator utplacerade ljudanläggningar. Organisation och samarbete möjliggör enorma musik- och andra slags karnevalsupplevelser för samtliga närvarande.

40 år har gått. London, 27-28 augusti 2006: Folk drev i horder vid sidan av, framför och bakom sina favoritlastbilar eller stod helt enkelt blickstilla och såg storögt allt och alla passera revy. De olika västindiska ländernas särdrag i musik och framförande presenterades med högljudd stolthet. Även Brasilien och andra latinamerikanska länders högtrycksenergi fanns närvarande. Efter lastbilarna följde själva processionerna av extremt färgstarka människor i extravaganta dräkter, i synkrona rörelser eller fritt improviserande.

Fullständigt nedrökta rastagubbar delade plats med öldruckna fotbollsfan, med familjer på utflykt inne i karnevalkaoset, med turister beväpnade med kameror och vattenflaskor, och med de aktivt deltagande i tågen, som i sig varierade oerhört. Här fanns allt från dansgrupper bestående av barn i fantasifulla kreationer som stolt viftade med sina härkomsters flaggor, över traditionalister som t.ex. människorna i det brasilianska tåget (Samba har nog aldrig varit så aggressivt sexuell utanför Rio de Janeiro!), till ungdomliga hybridexperiment vars ingredienser var en del "MTV-Booty-Grind" och en del ren London-gangster-balett.

Enligt uppgift fanns 10.000 poliser på plats för att hålla koll på närmare en miljon människor. De poliser jag såg hade inte mycket annat att göra än att hjälpa folk att komma över de tätt befolkade trottoarerna och gatorna. Jag tror helhetsintrycket även för dessa utkommenderade "bobbies" var detsamma som för de flesta andra som var där: Karnevalen kallas förvisso av vanligt folk för "Notting Hell Carnival", men ingen kan förneka att det var en djävulskt livsbejakande stämning som rådde. Ja, och hett som i helvetet var det faktiskt också.

Sida 2

nottinghill2006.101

Sida 3

nottinghill2006.102

Sida 4

nottinghill2006.104

Sida 5

nottinghill2006.105

Sida 6

nottinghill2006.204

Sida 7

nottinghill2006.206

Sida 8

nottinghill2006.301

Sida 9

nottinghill2006.303

Sida 10

nottinghill2006.305

Sida 11

nottinghill2006.306

Sida 12

nottinghill2006.402

Sida 13

nottinghill2006.403

Sida 14

nottinghill2006.405

Sida 15

nottinghill2006.406

Sida 16

nottinghill2006.501

Sida 17

nottinghill2006.503

Sida 18

nottinghill2006.504

Sida 19

nottinghill2006.603

Sida 20

nottinghill2006.604

Ur arkivet

view_module reorder

Hawaii - ett paradis eller en illusion?

Hawaiis tropiska och avlägsna öar är för de flesta människor förknippat med paradiset på jorden. Långa, milslånga sandstränder med vajande palmer, solsken och ständigt leende människor med blommor runt halsen ...

Av: Linda Johansson | Resereportage | 06 april, 2009

Monochrome bodies

Pål Henrik Ekern (b. 1981) is a photographer who previously studied at the ValandAcademy, the Swansea Metropolitan University and at the University of Oslo. Heparticipates in the Hasselblad Foundation's annual ...

Av: Krisztina Orbán | Essäer om konst | 15 juli, 2014

Om den sämre formen av kapitalism

Om den sämre formen av kapitalism Fungerar den amerikanska formen av kapitalism bättre än den europeiska? Tidningen Kulturens korrespondent från New York, Pierre Gilly, hävdar att det är tvärt om ...

Av: Pierre Gilly | Essäer om politiken | 12 oktober, 2006

Jenny Berggren Keljevic

Skillnaden mellan giraffer och krokodiler

Varje dag ser vi människor, lyssnar vi till människor, pratar vi med människor. Vi har våra relationer till olika människor, det kan vara arbetskamrater, familj, vänner eller partners.  I denna moderniserade ...

Av: Jenny Berggren Keljevic | Gästkrönikör | 22 juli, 2016

Tankar runt viktiga filosofiska steg under det senaste århundradet Del II

Medvetandets intentionalitet: Husserl Intentionalitetsteorin gav Husserl ett instrument att kritisera psykologismen. Intentionalitetsteorin hävdar att det psykiska endast finns i kraft av objekt med visst innehåll som det är riktat mot. Psykologismen ...

Av: Carsten Schale | Agora - filosofiska essäer | 27 januari, 2012

I begynnelsen var processen. Om olika slags vetenskap

Robert E. Ulanowicz är professor i något så ovanligt som teoretisk ekologi vid University of Marylands biologiska laboratorium vid Chesapeakeviken. Han tog sin doktorsgrad som kemisk ingenjör vid John Hopkins-universitetet ...

Av: Erland Lagerroth | Litteraturens porträtt | 12 augusti, 2009

Malin Bergman Gardskär

Det är inte svenska folket det är synd om

Människor runt om i världen tvingas fly från sina hem, liv och familjer i hopp om att finna en trygghet bortanför sin egen landsgräns. Vi borde vara tacksamma över det ...

Av: Malin Bergman Gardskär | Gästkrönikör | 17 augusti, 2015

Samuel Beckett. Detalj från omslaget

Beckett och tiden

Samuel Beckett (1906–1989) är en av 1900-talets mest upphöjda författare. Sitt genombrott fick han först på 50-talet med romantrilogin Molloy/Malone dör/Den onämnbare och med pjäsen I väntan på Godot (1953) ...

Av: Marcus Myrbäck | Essäer om litteratur & böcker | 20 Maj, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.