Gilda Melodia

Glädjesmarta

En ny krönika av Gilda Melodia.

Av: Gilda Melodia | 05 april, 2016
Gilda Melodia

Etik inom äldreomsorgen

De äldre, sjuka och dementa är en stor grupp människor med varierande symptom och sjukdomsbild. Det gemensamma för alla är att de ofta kommer i kläm i dagens rationella produktionssamhälle ...

Av: Lena Månson | 02 september, 2010
Essäer om samhället

Streiftog i litteraturens verden

Den franske resepsjonen av selvpåført død i den engelske overklasse i det attende århundre Ut fra sikten min er det å snakke og skrive om singulære menneske liv å sette fram ...

Av: Thor Olav Olsen | 12 april, 2013
Agora - filosofiska essäer

En Konsertupplevelse utöver det vanliga

 Stockholm, Drottningholms slottsteater, 6-10 juni Stockholm early music festival 2012 Det har under denna vecka varit ett mycket ambitiöst program med vad som kallas tidig musik, en term som är mina ögon ...

Av: Alexander Sanchez, Jessika Ahlström | 17 juni, 2012
Musikens porträtt

Stefan Hammaréns dekadenta rede. Del 1



Sylviehuset collageSylveringen, den okända cernuus, karteschpang, terrabävning, tunnblomsbrac, den mörkertid nu kommer med lut och fjädring stor. Nog här i huset fram finns anden Sylvi Lupin Lindbhlom, var karélska, ung åter, oförbehållen, den någonsin skickligaste begravningskransbinderskan av alla var hon, ingick äktenskap sig med trädgårdsmästern Lindbhammar Fogsvans, av honom alla döda rikas överleda i H;forsare ville köpa begravningskransar i början av 1930-svaret. Ingen vet om de två hade passion och vilt. Sägs hon bröt livet av honom, med uppsåt dödade honom karln, sätten varierar enligt folkmun, efter första försöket blev emellertid han stel allt nedan falska bäckenet och med kanyler, hon såg inte länge på det vraket och på hans vackra specialtillverkade Arabia bäckenfatspotta, medelst ingen bärstjälk annan än den som var målad på kärlet ifråga, sägs hon lyckades mycket snart med sitt tilltag. Den rika änkan levde en tid ett icke tidigare skådat lyxliv, ordnade ändlösa ständigt fester orgier sylveringar hetekalag med okända författare, bättre konstnärer, soldater och begravningsentreprenörer, blev snart vida känd föröver gästabuden.

Övre huset.Men när ingen mer band kransar snart där, och Sylvi tålde inte se unga karelskor i karlaskor binda lika bra hon gjort, och ingen lyckades heller sälja dem så bra som mäster Lindbhammar Fogsvans själv, trytade det snart. Efter en tid var hon barskrapad och tio år äldre, fick lämna sitt lyxtusculum, men återvände med anden rätt snart som det visade sig, tålde än mindre någon. Parets söner blev fruktade gangstrar i huvudstaden. Det vilar med henne en verksam och indrivande förbannelse över huset som sträcker sig ända ner till den döde violinbyggarens fäderneterra, efter det här har de flesta som vistats där eller här blivit allvarligt sjuka, alkoholister, blottare eller allmänt människovraker, och man kunde göra en liten egen läkarbok på dessa förstås, så pass många och av deras rika anamneser till, att detta är nästan ett oslagbart sig. Det något den okände författaren ock snyltar på. Nämnas något, den fina ingenjören som bodde här blev snart alkolistgalning, började springa omkring naken med bärstjälken på ända ut i byn, klockan mycket tidigt en morgon stod han på den okände författarens bakgård trappan, knackade på en dörr, var naken och patronen som öppnare fick höra ett vrål ”jag är FÖRFATTARE” fastän han inte var ens. Och ordkonstnärén Hammaréns mormoder rusade i blott linnet barfota ut mitt på natten ifrån madam Sylvihuset och det var smällkall vinternatt februari därtill, efter att Sylvi strök henne det om kind, efter incidenten hon mormodern &:så helt vägrat gå in i huset för alltid, hon mormodern insjuknade snart i över fem kapitel av läkarbokens sexempel. Här har råtextrådet, lyxpoeten tillbringat sina mest bekymmerfria barndomssomrar. Här har fröken Emma grammatika kontra Emma hispidusa opplevt för sin livskärlek, den tog Sylvi obarmhärtigt snart bort, kanské aldrig återger som vi misstänker, med fog. Emma förkyld i sig själv. Men det kunde också fungera på ett motverkande sätt, en mycket apatisk cvinna fick en otrolig livslust i och kärlek till huset, blev som född till världen plötsligt, så fort hon lämnade stället återtog hon sig efter blott några dagar till sin helt likgiltiga och livsfrånvända tillvaro, ej varit pigg eller engagerad på nästan tio år innan och aldrig efter heller så mycket som, t.&.med målade tunnor här med S:t Glosa.

Övre huset  IIDen kände och beryktade parapsykologen, författarén och sexperten på indiska påppakonster dr J. Fahlér bekräftar existens av anden Sylvi, kunde heller aldrig mer skriva och såg aldrig en nykter dag efter att tog sin bekantskap med och ett försök till kartläggning av Sylvi. Han är författare till bl.annat en beryktad bok om att intervjua Satan ”Saatanaa haastattelemassa” som delvis grundar sig på hans umgänge med Sylvi, jämte om läromedel i parapsykologi och med titlar om hypnoser. Lyxpoeten bäret Hammarén Bågsåg märker av anden i huset, i pro forma av vibrationsvågor som träffar honom, i huset får han även måleritalangerger och kan även göra copparstick med amoriserande motiv. Lyxpoeten har skrivit en dikt med Sylvi åt nämnd Emma i huset, publicerad i Tidningen Kulthören veckan efter att Emma hade sin syn om vidunder och enorma kreatur II, troligen en ändå om väderkvarnar handlar den istället för om vindhjulen snurr, runt livets tombola stann. Den finske nationalromantikern Oskari Paatela har afbildat madam Sylvihusets granhäck på bar backe häck och fyllig rumpa, annars känd även för motiv om gubbar med bärsastopet torp och bryter arm, surrealistmästern Seppo Arina har för sin del målat tavlan ”Horlas väg fem”, om sin föreställning av Sylvi. Villan ligger intill den okände författarens tusculum en stig bort. Hammarén tror han skall bjuda in den okände på en copp kaffe till madam Sylvihuset var annars.

 

Stefan Hammarén

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

 

Appendix

 

Dekadenta oaser i appendixa, komplement detaljer blott vid den okände finske författarens tusculum och hans bredvid bakgård invid lika närhet omkring, där textrådet, lyxpoeten och kärleksvraket kvarleva honom eder St. Hammarén småstegspromenerar vid ett sig stycke livssyn omkring, drar de hundra suckarnas ett sakta dån. Detta inlägg föreligger helst endast av komplement till bildkollage/blogginlägg HT "Dekadenta oaser III - fjöl och tråd" bredvid, ut retrot, där som den egentliga texten återfinns närmare, mera, större, så endast, ytterst.

oasen1

 

 

 

 

Den okände finske författarens tusculum och hans stege lutar nära. Där inne skriver han merparten av de kärnfulla delarna av sin mammut Mannen. Anmärkning notera sic omålade trekanten under takåsen, symboliserar klart visst och endast en enkel sak tydas av. Efter, enligt den ledande lexikografen Bengt G. Dagrins ordbok vare "fitta; formlikhet". Trekanten här tillängnad förbluffande kärlekar, vill han deklarera.

 

 

 

 

 

 

 

 

oasen2Vid den okände finske författarens bakgård straxt, ett grå soldattorpet, rysstorpet med grått galler av silveralar. Ligger idylliskt, avskilt och någon ande verkar vila ropet över stället. Här tappar folk guldringar som aldrig återfinns. Endast krigare och poeter bott här och en gång också en ensam kvinna som ansågs häxa enär folk var rädda för hennes bannor, men besökte henne vid svår tandvärk, för hon kunde bota åkomman med någon maskin hon hade i sin besittning, i vars spak hon vevade med personens tandvärkshuvud inpressat i maskinens ena öppning. Det märkliga donet såldes sedermera på auktion efter hennes frånfälle, men var obrukbart hos följande ägare. Den siste här var rysk poet och stilist som endast blott nog skrev om ganska granna blommor och sina vaser. Huset är från sent 1700-talets slut. Det spökar ibland på Klobbägen nedanför torpet, enligt urbana legender är det någon köttätande gast hon kvinnan i tiden gett tänder åt.

                                                                                                                  Photo by Hammarén hand.

oasen3

 

 

Vid den okände finske författarens bakgård straxt, ett grå soldattorpet, rysstorpet med grått galler av silveralar. Ligger idylliskt, avskilt och någon ande verkar vila ropet över stället. Här tappar folk guldringar som aldrig återfinns. Endast krigare och poeter bott här och en gång också en ensam kvinna som ansågs häxa enär folk var rädda för hennes bannor, men besökte henne vid svår tandvärk, för hon kunde bota åkomman med någon maskin hon hade i sin besittning, i vars spak hon vevade med personens tandvärkshuvud inpressat i maskinens ena öppning. Det märkliga donet såldes sedermera på auktion efter hennes frånfälle, men var obrukbart hos följande ägare. Den siste här var rysk poet och stilist som endast blott nog skrev om ganska granna blommor och sina vaser. Huset är från sent 1700-talets slut. Det spökar ibland på Klobbägen nedanför torpet, enligt urbana legender är det någon köttätande gast hon kvinnan i tiden gett tänder åt.

 

 

oasen4Inne i "rysstorpet", kallas så enär den sista tillbringad här var rysse och poet, och han den ryska poetens sista rekvisista vita skjorta kvar alltjämt, upphängd varit sedan dess får man tro. Om en kaotisk kvarräcka.

 

 

 

 

 

 

 

 

                                                                      Inne i ryssropet är bakungnen max stor så. 

 

 

oasen5

 

Halv kort säng inne i rysstorpet, och en naivistisk väggplansch. Det märkliga att sängen ännu var komplett för något år sedan, vem jävel i helvete stjäl en halv säng, enär lyxpoeten hade tänkt bära hela komplett till sin snickebod och putsa göra upp den, sedan kunna sova i fastän. Jävla dårar överallt bara, skonar inte dekadensen för Hammarén.

 

 

 

 

 

 

                                                                                                 Rysstorpets fjöl, två spröt genom breda plankor.

oasen6

 

 

Rysstorpsdassrekvisita kvar som textrådet, lyxpoeten herr Hammarén petade fram med en för stunden promenadkäpp. Dekollage beses en tjaminiatyrplastkaffepanna från tidigt 1960-talet då alla små flickor behövde sådan att använda som flickfjöl till visa. Och med en damsko någon töjd nummer, ett brett handsmitt gångjärn jämte en handblåst flaska som inte ser gammal ut fastän än, nog någon fått en fylla från en tid torpet stod tomt innan ryska poeten kom, som skrev om blommor och ganska höga vaser blott som enbart.

 

 

oasen7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fortsättningen följer

 

 

 

Ur arkivet

view_module reorder
William Blake  Inferno

Djuren har ingen talan

Djuren som vi gjort till våra slavar vill vi inte tänka på som våra jämlikar. (Charles Darwin 1838)

Av: Lena Månsson | Reportage om politik & samhälle | 13 oktober, 2016

Post-Emmakrönika 2, Rastplatsen II

En enkel orak rastplats i omedelbarhet av en annan i avståndet knappt emellan övervunnet. De bevittnade vetgiriga, ställda råkat med fler sig rygg mot varann det aldrig pinsammare om än ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 25 februari, 2010

En ny röst åt konsten

Linda Aker är en av de kreativa ledarna för det till vintern årsgamla Galleri Vox, beläget i ett gårdshus i Sundsvalls stenstad. Hon är bildpedagog och har gått på utställningar ...

Av: Pernilla Andersson | Kulturreportage | 15 augusti, 2010

”Monism” – en tredje utväg

Inför en aktualisering av Viktor Rydbergs Bibelns lära om Kristus fick jag från professor Birthe Sjöberg mig till livs följande citat från Rydbergs Medeltidens magi från 1865: ”Vår tid är en ...

Av: Erland Lagerroth | Agora - filosofiska essäer | 16 juli, 2012

Kolonisterna på Lappmarksmyrarna

Per Albin Andersson. Foto: Familjen I första numret av Tidningen Kulturen 2008 skrev Lilian O. Montmar en artikel under titeln: Eskilstunakolonister på gungfly i Västerbottens väglösa land. I förra påsken hittade ...

Av: Per Albin Andersson | Reportage om politik & samhälle | 14 augusti, 2008

Lily Tuck: Woman of Rome - A Life of Elsa Morante

För sin roman ”The News from Paraguay” fick amerikanskan Lily Tuck 2004 års National Book Award, inte alldeles oförtjänt. Det är en historia på faktiskt underlag om kärlek och politik ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 04 september, 2012

Nell Walden och Der Sturm

Kvinnliga konstnärer hade en aktiv roll i det svenska modernistiska projektet. De ifrågasatte den traditionella könsordningen och sökte nya estetiska uttryck men marginaliserades ofta av de samtida manliga kritikerna. Daniel ...

Av: Lena Månsson | Konstens porträtt | 15 november, 2013

Serena Williams. Foto:  Flickrworker

Om Båstad och systrarna Williams

I dessa dagar besöks Båstads tennisarena av världsettan Serena Williams. Efter Wimbledonsegern, även detta år, tar hon sig till det avlägsna Båstad. Det är en ära att ha henne här ...

Av: Hans-Evert Renérius | Gästkrönikör | 16 juli, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.