Några dikter

Bläckfiskar lever i de mörkaste djup Sjunger stilla sin sång Omfamnar mjukt den som dristar sig ner Likt sirenerna sjömän en gång   Längst ner på botten krabborna bor Gläds åt det som bli över En förlorad ...

Av: Ivar Andersen | 29 mars, 2010
Utopiska geografier

En hundra år gammal kyla

Det var ett tag sedan vi lämnade motorvägen. Nu slingrar vi oss fram på små vägar mellan solbelysta fält. Säden gungar sommargrön i julihettan och vi letar med hjälp av ...

Av: Elisabet Lunhga | 17 november, 2014
Gästkrönikör

Har någon ett tips på en bra bok till en som inte läser?

Verkligheten börjar komma i kapp mig. Jag skriver böcker, men jag läser inte. En lärare jag hade när jag som vuxen pluggade svenska såg lite misstänksamt på mig när jag ...

Av: Liz Wennberg | 17 december, 2012
Gästkrönikör

Anders Paulrud, världens gladaste citron

Anders Paulrud, foto: J H Engström Ett porträtt av den nyligen bortgångne store svenske författaren Anders Paulrud.Januarigrått, tunga steg på moddiga trottoarer och råfrusen in i märgen och så döden ...

Av: Crister Enander | 11 januari, 2008
Litteraturens porträtt

Bildreportage

Sommarsolståndet

 

 

And as a ray descending from the sky
gives rise to another, which climbs back again,
as a pilgrim yearns for home; so through my eye

her action, like a ray into my mind,
gave rise to mine: I stared into the Sun
so hard that here it would have left me blind;

 

 

 

Den omöjliga staden

Jag älskar och hatar Neapel.Neapel är den tredje största staden i Italien, efter Rom och Milano, och har en bland de största hamnar i Medelhavet.

Efter så många omskrivningar under de senaste åren om de olyckliga händelserna om kriminalitet, knark och sophanteringen, bestämde jag mig för att se staden med egna ögon från ett mänskligare och vardagligare perspektiv.

Detta vill vara en poetisk bildberättelse i svart/vit om Neapel, om atmosfärer och gatuliv, där bilder används istället för ord.

Varje bild är för mig tanke, känsla och symbol.

Under en vecka har jag vandrat, från morgon till natt, genom innerstaden med en kamera för att berätta i efterhand min historia om staden, om den magi  och irrationalitet som ligger och vilar på gatorna.

En bedårande vacker stad där historia och nutid lever inflätade i varandra, en stad där hat och kärlek lever tillsammans sida vid sida med ett kaotiskt resultat.

Jag älskar och hatar Neapel.

 

 

Stefan Hammaréns dekadenta rede. Del 1

Sylviehuset collageSylveringen, den okända cernuus, karteschpang, terrabävning, tunnblomsbrac, den mörkertid nu kommer med lut och fjädring stor. Nog här i huset fram finns anden Sylvi Lupin Lindbhlom, var karélska, ung åter, oförbehållen, den någonsin skickligaste begravningskransbinderskan av alla var hon, ingick äktenskap sig med trädgårdsmästern Lindbhammar Fogsvans, av honom alla döda rikas överleda i H;forsare ville köpa begravningskransar i början av 1930-svaret. Ingen vet om de två hade passion och vilt. Sägs hon bröt livet av honom, med uppsåt dödade honom karln, sätten varierar enligt folkmun, efter första försöket blev emellertid han stel allt nedan falska bäckenet och med kanyler, hon såg inte länge på det vraket och på hans vackra specialtillverkade Arabia bäckenfatspotta, medelst ingen bärstjälk annan än den som var målad på kärlet ifråga, sägs hon lyckades mycket snart med sitt tilltag. Den rika änkan levde en tid ett icke tidigare skådat lyxliv, ordnade ändlösa ständigt fester orgier sylveringar hetekalag med okända författare, bättre konstnärer, soldater och begravningsentreprenörer, blev snart vida känd föröver gästabuden.

"If you're going to San Francisco..."

folsom1

"If you're going to San Francisco..."

Text & foto: Carl Abrahamsson

Golden Gate-bron må vara San Franciscos största turistattraktion. Men det evenemang som är San Franciscos största turisthändelse är inte fullt så välkänt. En söndag i september varje år samlas flera hundratusen läderbögar och andra sexuella flamboajanter på ett avspärrat område kring Folsom Street. Festivalen, "Folsom Street Fair", är nog så långt ifrån Pride eller andra politiskt korrekta gaymanifestationer man kan komma. Förmodligen är det också därför man har så kul där.

Angående Ljus

1 2
3 4
5 6
7 8
9 10

Mitt första minne var av ljus silat genom en persienn. Ljus som åstadkom ett knasigt mönster mot en blekgrå tapet. Sedan har det bara fortsatt.

Det har alltid handlat om erövring. När jag började fotografera upplevde jag, eftersom jag är arrogant, att jag bild för bild tog världen i besittning. Snart insåg jag att det inte var världen i sig utan ett visst ljus som studsat mot världen vid ett visst tillfälle som jag lagt under mig. Och det var bra nog.

På fullt allvar tror jag att ingen nu levande människa vet så mycket om ljus som jag själv. Solljus via glas mot mörkt trä, gult lyktljus som passerar och studsar mot fuktig asfalt, skymningsljus som ger blont hår en ton av cyan och så vidare, i all jävla oändlighet. I små lådor har jag mängder av fotografier, obegripliga för alla andra, som enbart visar ett visst ljus; hur det lyser, faller, reflekteras, fångas upp, studsar o.s.v. Under en period, när jag var mycket själv med mina barn, passerade jag en gräns. Till exempel bar jag med mig en liten plastburk fylld av små glitterstjärnor vilka jag strödde ut i olika typer av ljus. Dessa experiment försökte jag göra statistik av! Och utan tvekan har mina barn fått några slags men av den återkommande uppmaningen "gå och ställ dig där så jag får se hur ljuset faller mot din hud!"

The American colony in Jerusalem

Jerusalem I Jerusalem väntar judarna på Messias ankomst, kristna fundamentalister på Kristi återkomst och muslimer på domedagen. Detta är den allra heligaste av städer för två monoteistiska religioner och den tredje heligaste för en. Drömmen om Jerusalem föddes för tusentals år sedan.

Den 23 juli 1896 utvandrar 38 personer från Nås i Dalarna. Övertalade av väckelsepredikanten Olof Henrik Larsson beger de sig till det förlovade landet med hopp om frälsning. På den svenska landsbygden växer sig de evangeliska sekterna starka. Pilgrimsfärden kan ledas tillbaka till ett sekel av Lutheranism och handling väckelse samt till en rad tragiska händelser som utspelades i Amerika 25 år tidigare.

Vår historia börjar i en förort till Chicago; Lake View. Här lever advokat Horatio Spafford med sin norska fru Anna och deras fyra döttrar då en stor del av staden ödeläggs i den stora Chicagobranden, 1871.

Eldsvådan för med sig fattigdom och hemlöshet; familjen hänger sig åt hjälparbete och då de två år senare bestämmer sig för att en semester i Europa är vad de behöver för att återhämta sig, hålls Horatio i sistaminuten kvar i affärer. Anna reser ensam med barnen på lyxångaren S.S. Ville du Havre mot Paris.

 

Shushan Purim i Jerusalem

altPurim är en judisk högtid som firas till minne av judarnas räddning från en utrotnings komplott ledd av Haman i det Persiska riket på 400-talet före Kristus. Historien berättas i boken om Ester och utspelar sig under kung Ahasuerus tredje år på tronen. Det hela börjar med en 180 dagar lång fest där drottning Vashti vägrar visa upp sin skönhet inför kungens gäster. Ahasuerus beslutar sig för att ersätta drottningen och väljer Ester bland hundratals unga skönheter, utan vetskap om hennes judiska ursprung. Esters morbror Mordechai faller snart i onåd hos kungens rådgivare Haman som ger order om att utrota det judiska folket, men vår hjältinna lyckas rädda sitt folk och, med kungligt tillstånd, undanröja både Haman och fienden.

Purim firas varje år den 14:e i månaden Adar eller den 15:e i de städer som var omgivna av en mur; dagen efter judarnas seger. Festen inleds vid solnedgången efter ett dygns fasta med läsning av boken om Ester. En mitzva är ett påbud eller ett förbud som beskrivs i Toran. Av 613 är 248 positiva och 365 negativa. Purims påbud är att lyssna till läsningen av Ester i en synagoga, att ge sina vänner presenter i form av mat och dryck, att ge allmsor till fattiga samt att äta en festmåltid. I Boken om Ester spelar misstagen identitet en avgörande roll och Purim präglas så av kostymer, masker och glädje. Detta är dagen då unga ortodoxa pojkar har tillstånd att röka cigaretter och då en man bör dricka så mycket vin att han har svårt att höra skillnad mellan "välsignad vare Mordechai" och "förbannad vare Haman".

Ur arkivet

view_module reorder

Brott och straff 5 Mordets estetik- strafflagens retorik

Sommartidens intåg medförde varje år en ny spektakulär mördare, presenterad mellan årstidens första mördarsnigel och en hotande asiatisk dödsinfluensa, eller om denne kom insprängd mellan den galna kosjukans efterdyningar och ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om konst | 26 november, 2009

Postmodernismens liv efter detta

För två år sedan publicerades samlingsvolymen Svar på frågan: Vad var det postmoderna?. Skriften kan tolkas som en till akademisk ”nyansering” förklädd äreräddning av ”det postmoderna”. (I skamvrån, som ”onyanserad” ...

Av: David Brolin och Göran Fredriksson | Essäer | 11 Maj, 2011

Tankens ambivalens II (Bland döda fränder)

”Men ensam och naken och utan hägring är den själ jag bär”   ”Ma ben sola e ben nuda senza miraggio porto la mia anima”  / Giuseppe Ungaretti   Min definition av varat är noll Sagt om Neruda av ...

Av: Göran af Gröning | Agora - filosofiska essäer | 18 september, 2013

En tyrann i tiden – Re Orso på Opera Comique

Det finns många sätt att börja en opera på. Det behöver inte vara med ouvertyren, även om det är det vanligaste. Ouvertyren kan man dessutom lägga i slutet av operan ...

Av: Ulf Stenberg | Kulturreportage | 26 Maj, 2012

Naturalismen og hedonismen

Det gis et mangfold av mer eller mindre velfunderte synspunkt på hva menneskets natur er: En av disse er å tyde menneskeværen som «natur». Et annet perspektiv er å beskrive ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 17 december, 2009

Vincent van Gogh och orientalismen – Del 2

Vincent van Gogh var japonist – inte orientalist. I artonhundratalets Japan finner man en konst som skiljer sig väsentligt från den västerländska. Den typ av japansk konst som här är ...

Av: Allan Persson | Essäer om konst | 31 december, 2012

"Minsta möjliga lidande är det bästa"

Ett samtal med Michael Bowen Michael Bowen har levt och arbetat under alla de stora formativa perioderna i det sena amerikanska 1900-talets historia: Beatkulturens öppensinnade inre och yttre reslust, Hippie-erans fredspatos ...

Av: Carl Abrahamsson | Konstens porträtt | 11 april, 2010

Mustig berättare och musiker

TEMA VÄSTERBOTTEN Gunnar Enkvist, en trubadur med humor och distans. Foto: Frida Selander Trubaduren Gunnar Enkvist från Skellefteå har hållit på länge – 55 år som artist. Lars-Göran Selander mötte honom ...

Av: Lars-Göran Selander | Musikens porträtt | 18 februari, 2008

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.