Att närvara med stor frånvaro

Mina skuldror värkte, jag hade skrattat lite för mycket till vänster.Det var då jag skapade mig en besvärlig personlighet att matcha med. Det är inte lätt att låta sig bli ...

Av: Annika Sjöström | 05 april, 2010
Utopiska geografier

Ingen har riktigt koll!

-Det blir alltmer sällsynt att de personliga berättelserna hörs i radion, sa Bengt Bok professor på Dramatiska Institutet och författare till "Möte med den andre" (Carlssons Bokförlag). Precis när han ...

Av: Ann Hingström | 28 november, 2008
Gästkrönikör

Tre tyska författare jubilerar 2013

Georg Büchner och bröderna Jacob och Wilhelm Grimm menade allvar med sina litterära angrepp på Överheten. De tillhörde en generation som kände sig lurade på friheten efter befrielsekrigen mot Napoleon ...

Av: Lilian O. Montmar | 07 januari, 2013
Essäer om litteratur & böcker

Vareestetikk, globalisering og menneskeverd. Del I

 I begynnelsen var Ordet   Idag er Ordet i stor krise. Hva betyr det? Svaret mitt er slik. De store og mektige bokforlagene sender ut lass på lass med bøker til bokhandlerne, uten ...

Av: Thor Olav Olsen | 03 juli, 2012
Agora - filosofiska essäer

Mats Waltré
  • Media
  • Publicerad:

Inte höra, inte se, inte fatta



Många journalister ser inte sina egna skygglappar, och därför blir de framsnidade orden ofta en tunn anrättning: ”Upp flyga orden, tanken stilla står. Ord utan tanke aldrig himlen når”.


Det är ofta svårt att se vad som händer framför ögonen. Än svårare att se dess betydelse. Konsekvensen och betydelsen av stora militära slag visar sig ofta när man blicka tillbaka
Många hot har försvunnit av sig själva. Den Sovjetiska kommunismen imploderade till sist. Andra ha måst besegras.Det Tredje riket dog i en bunker i Berlin 1945.

Den 10:e november 2016 har Svenska dagbladet en journalist, som i det första stycket i den första ledaren efter att Donald Trump blivit vald till president, skriver: "Populisternas tid är nu. ... Det går dock att bemöta dem. " Vad fan är en populist? Det är ett ord som skjuts från höften utan eftertanke. Ordet tycks så självklart innebära en illasinnad figur och att de som väljer att lyssna på denne är dumma i huvudet. Populist, fascist, misogyn (ett annat modeord just nu, trevligt – det liksom visar att man är lite bildad), främlingsfientlig, islamofob – det är bara att ösa på.

Men man har liksom inget fattat - det är populisten det är fel på! Och vi, fina vi, ska ställa det till rätta igen. Och så producerar man ord på ord och när tåget kör över en, så har man fortfarande inget hört, inget sett och inget fattat. Det blir hemskt när tillvaron inte längre stämmer med ens egen bild över vad som är rätt. Världen vaknar upp till efterrationaliseringar. Nu ska det obegripliga förklaras – eller inte. För att vara ärlig mot journalisten ifråga så fortsätter denna ledare sedan med flera kloka förslag.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Journalister må i allmänhet vara måttligt begåvade. Men det finns en kategori som ska vara lite finare och det är de som bjuds plats att skriva på ledarsidor. Alla exempel nedan är från Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Aftonbladet dygnet efter att Trump höll sitt segertal. Det är som om journalisterna tävlar i att försöka vara mest rätt på plan.
"Segern för Donald Trump är redan det värsta som hänt sedan kriget i Irak. Det kan komma att bli den värsta händelsen sedan Jalta." Jaså! Så detta är sanningen. Tänka sig.

"Vi vaknade upp till en annan värld. En mörk sida av det amerikanska samhället vann i USA" Jaha är det så? Halva amerikanska folket är mörkt. Och Gunnar Hökmark ser inte att när nittio procent av journalisterna häver ur sig sådana saker att man kan ta nittio procent av dem och lägga dem i en korg med sorgliga och oförbätterliga tyckare.

"Donald Trump är essensen av denna amerikanska populärkultur, och många älskar honom. För att han har samma smak som de. För att han som de (alltså de män vi nu främst talar om) tycker att kvinnans plats inte är i politiken utan i hemmet." Jan-Erik Larsson brukade skriva intelligenta artiklar, men det är som skygglapparna inför vad som händer i världen har gett honom tunnelseende.

"USA får en okvalificerad president – och världens diktatorer applåderar (och under denna rubrik en bild där Putin och Trump kysser varandra)". Michael Winiarski brukar också vara hyfsat balanserad. Han fortsätter " Trumps seger gläder också hans ideologiskt likasinnade i det som författaren Anne Applebaum har döpt till "Populistiska Internationalen"; främlingsfientliga nationalister som förenas av beundran för en stark ledare, och de har ofta djupa band till dagens Ryssland." Ja, ös på bara.

"USA har röstat för en farlig ledare". Till och med en så (före detta) ansedd tidning som New York Times idkar lite självrannsakan: "Journalister porträtterade Trumps anhängare, de som fortfarande trodde att han hade en chans, som verklighetsfrånvända. I slutändan var det tvärtom" (Jim Rutenberg). Nå Hökmark, heja, heja! Samma ledare avslutas med "Donald Trump berömmer sig av att vara oförutsägbar, och hans omdöme har hittills visat sig obefintligt. USA har gjort ett mycket obehagligt val." Ja, helt obefintligt asså. Och för att vara petig, det är inte USA som gjort detta val, det är halva deras röstande befolkning. Asså, ba va!

"God natt Amerika, godnatt världen! USA:s folk ser ut att ha valt en obalanserad lögnare till president. Donald Trump kan bli en fara för hela världen." Vem som är författare till dessa ord på Expressen framgår inte, men det är lika tendensiöst som Peter Wolodarski, men faktiskt än plumpare formulerat. Vad ser Expressen som inte 60 miljoner amerikaner ser? Skarpsinnet på denna kvällstidning måste vara oändligt – åt något håll. Upp flyga orden ...

"Det är klart att det finns alternativ till högerpopulism. En politik som bekämpar klyftor, ifrågasätter privilegier och förhindrar att välfärden urholkas i jakten på vinst". Kan man ta med en smiley? Så skönt att Ingvar Persson har klart för sig hur mörkerkrafter ska bekämpas.
Det får räcka med citat nu. Nä, förresten, en till från Aftonbladets Anders Lindberg: "Putins världsbild äntrar Vita huset".

Det är ofta svårt att se vad som händer framför ögonen. Än svårare är att se dess betydelse. Konsekvensen och betydelsen av stora militära slag visar sig ofta när man kan blicka tillbaka.
Många hot har försvunnit av sig själva. Den Sovjetiska kommunismen imploderade till sist. Andra ha måst besegras. Det Tredje riket dog i en bunker i Berlin 1945. När Romarriket började krackelera är svårt att avgöra, men Adrianapolis 378 var en början och Alariks plundring av Rom 410 markerar ett slut för det västliga Rom – "Staden som hade tagit hela världen blev själv tagen."
Men andra hot finns kvar.

Muselmanerna stoppades i västra Europa i Poitier i oktober 732. I öst la sig serbernas blod på Kosovos fält i juni 1389. Det bromsade framfarten. Vid Lepanto stoppades dess sjökrafter och Wiens portar höll både 1529 och 1683. Efter ottomanernas fall kunde man ha trott att faran var över, men idag har ett kalifat åter proklamerats och därmed har visionen om offensiv jihad till dess Islam råder i hela världen åter fått näring.

Sovjet må ha försvunnit, men dess arvtagare PK lever. Kommunistpartiet definierade vad som var politiskt korrekt, vad som var partilinjen. Nåde den musiker eller författare som avvek från denna linje. Ibland fanns ingen nåd utan bara arkebusering. Idag är det mestadels politiker och journalister som tjänstgör som politruker. Nåde den som avviker från den politiskt korrekta linjen.

Då kommer orden fascist, främlingsfientlig, misogyn, homofob, islamofob och det dessutom utan att de politiska kommissarierna tycks se motsättningen mellan Islam och avskyn mot kvinnofientlighet eller homosexuella. Tack och lov är det inte fysisk arkebusering som hotar. Det är bara utfrysning, förlöjligande och utanförskap som är hotet. Intellektets arkebusering.

Man kan se det amerikanska presidentvalet som en strid om politisk korrekthet. Vår tids hävande av Wiens belägring. Kanske en era av intellektuell frihet har randats. Man kan ju alltid hoppas eller så kan man vara lite populist och säga att halva Amerikas befolkning består av mörker.

Mats Waltré

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Tvesynens förbannelse. Om Sven Delblanc

"Gyttja var allt och dy." Omkvädet i memoarerna är sannerligen inget utslag av koketteri eller en lättköpt retorisk gest.Sven Delblanc föds, som bekant, i Kanada, närmare bestämt i Swan River ...

Av: Crister Enander | Essäer om litteratur & böcker | 06 oktober, 2010

Alex Gino tillsammans med författarkollegan Sara Lövestam Foto Belinda Graham

Be Who You Are!

Författaren Alex Gino är varm, mysig och trevlig, har en vinnande New York dialekt och ett öppet sätt. Det är svårt att tänka sig Alex förbannad. Men det var tydligen ...

Av: Belinda Graham | Reportage om politik & samhälle | 27 oktober, 2016

En begravningsbåt av cederträ

Sergei Rachmaninov brukade komma och smörja kråset. Det var på den tiden när kobragudinnans vilda bröllopsnatt ansågs vara ett ämne för finsmakarna. Jag hade rest till Florens, mött Gud bakom ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 01 oktober, 2014

Kulturkrönika September 2016

Fem kulturhöjdpunkter denna sensommar: 1) Sara Broos nya film Speglingar; 2) indie-pop kontra barock på Drottningholmsteatern ; 3) Tjajkovskijs balettklassiker Nötknäpparen i technoversion på Dansens hus; 4) renässans för ...

Av: Björn Gustavsson | Björn Gustavsson | 23 september, 2016

I ljuset av Människoriket

Den teater som dominerar och har dominerat scenerna är för det mesta en välbekant underhållningshistoria. Den visar ibland ett misslyckande som man kan skratta åt eller lära sig någonting av ...

Av: Percival | Essäer | 21 mars, 2012

Franco Donatoni

The Heart's Ear

Italienske Franco Donatoni var en portalfigur inom den nutida ljudkonsten och han undervisade minst tre generationer av nya kompositörer under sin verksamhetstid. Till minne av Donatonis bortgång för femton år ...

Av: Guido Zeccola | Musikens porträtt | 10 juli, 2015

Burroughsparasiten

”Every man has inside himself a parasitic being who is acting not at all to his advantage.”– William S. Burroughs  Jag ser dig i din Brooks Brothers-kostym med väst, din blårandiga ...

Av: Jonas Wessel | Övriga porträtt | 14 april, 2013

Old Von i Wellington

Några år in på första världskriget bodde D. H. Lawrence och hans tyska hustru Frieda (på långt håll besläktad med flygaresset von Richthofen, den röde baronen) i Cornwall. Där skrev ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 12 juli, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts