Veckan från hyllan. Vecka 13, 2012

Han var mannen som gav opportunismen i världshistorien ett ansikte. Hånad av Tom Lehrer i de oförglömliga sångraderna ”Once the rockets are up, who cares where they come down? /That's ...

Av: Gregor Flakierski | 24 mars, 2012
Veckans titt i hyllan

ArkivVisa

Trots ett ett. Oförvånbart. Ofattbart. Av. Huru föröppnandet dig, kunna inte gå till. ¿Varmeraopp fanns du till. Oitagna fram. Fastnat till avstånd i omväg. Du var inte heller hägringen. Vadär ...

Av: Stefan Hammaren | 06 januari, 2011
Stefan Hammarén

Ungdomsdeckare, ett nytt äventyr

Ture Sventon privatdetektiv och Ture Sventon i öknen (bägge Rabén & Sjögren) har hittills återutgivits i Åke Holmbergs klassiska ungdomsdeckarserie (med Sven Hemmels fina illustrationer) om privatdetektiven Ture Sventon. Eller ...

Av: Bengt Eriksson | 19 januari, 2010
Essäer om litteratur & böcker

Om Sibelius andra symfoni

Baserat på minnesbilder av den kände Sibeliusbiografen, experten professor Erik Tavaststjernas föreläsningar, minne av partiturläsning, själva mitt hemland… För, för tillfället har jag varken tillgång till partitur, facklitteratur eller själva ...

Av: Oliver Parland | 04 oktober, 2014
Essäer om musik

Mats Waltré
  • Media
  • Publicerad:

Inte höra, inte se, inte fatta



Många journalister ser inte sina egna skygglappar, och därför blir de framsnidade orden ofta en tunn anrättning: ”Upp flyga orden, tanken stilla står. Ord utan tanke aldrig himlen når”.


Det är ofta svårt att se vad som händer framför ögonen. Än svårare att se dess betydelse. Konsekvensen och betydelsen av stora militära slag visar sig ofta när man blicka tillbaka
Många hot har försvunnit av sig själva. Den Sovjetiska kommunismen imploderade till sist. Andra ha måst besegras.Det Tredje riket dog i en bunker i Berlin 1945.

Den 10:e november 2016 har Svenska dagbladet en journalist, som i det första stycket i den första ledaren efter att Donald Trump blivit vald till president, skriver: "Populisternas tid är nu. ... Det går dock att bemöta dem. " Vad fan är en populist? Det är ett ord som skjuts från höften utan eftertanke. Ordet tycks så självklart innebära en illasinnad figur och att de som väljer att lyssna på denne är dumma i huvudet. Populist, fascist, misogyn (ett annat modeord just nu, trevligt – det liksom visar att man är lite bildad), främlingsfientlig, islamofob – det är bara att ösa på.

Men man har liksom inget fattat - det är populisten det är fel på! Och vi, fina vi, ska ställa det till rätta igen. Och så producerar man ord på ord och när tåget kör över en, så har man fortfarande inget hört, inget sett och inget fattat. Det blir hemskt när tillvaron inte längre stämmer med ens egen bild över vad som är rätt. Världen vaknar upp till efterrationaliseringar. Nu ska det obegripliga förklaras – eller inte. För att vara ärlig mot journalisten ifråga så fortsätter denna ledare sedan med flera kloka förslag.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Journalister må i allmänhet vara måttligt begåvade. Men det finns en kategori som ska vara lite finare och det är de som bjuds plats att skriva på ledarsidor. Alla exempel nedan är från Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Aftonbladet dygnet efter att Trump höll sitt segertal. Det är som om journalisterna tävlar i att försöka vara mest rätt på plan.
"Segern för Donald Trump är redan det värsta som hänt sedan kriget i Irak. Det kan komma att bli den värsta händelsen sedan Jalta." Jaså! Så detta är sanningen. Tänka sig.

"Vi vaknade upp till en annan värld. En mörk sida av det amerikanska samhället vann i USA" Jaha är det så? Halva amerikanska folket är mörkt. Och Gunnar Hökmark ser inte att när nittio procent av journalisterna häver ur sig sådana saker att man kan ta nittio procent av dem och lägga dem i en korg med sorgliga och oförbätterliga tyckare.

"Donald Trump är essensen av denna amerikanska populärkultur, och många älskar honom. För att han har samma smak som de. För att han som de (alltså de män vi nu främst talar om) tycker att kvinnans plats inte är i politiken utan i hemmet." Jan-Erik Larsson brukade skriva intelligenta artiklar, men det är som skygglapparna inför vad som händer i världen har gett honom tunnelseende.

"USA får en okvalificerad president – och världens diktatorer applåderar (och under denna rubrik en bild där Putin och Trump kysser varandra)". Michael Winiarski brukar också vara hyfsat balanserad. Han fortsätter " Trumps seger gläder också hans ideologiskt likasinnade i det som författaren Anne Applebaum har döpt till "Populistiska Internationalen"; främlingsfientliga nationalister som förenas av beundran för en stark ledare, och de har ofta djupa band till dagens Ryssland." Ja, ös på bara.

"USA har röstat för en farlig ledare". Till och med en så (före detta) ansedd tidning som New York Times idkar lite självrannsakan: "Journalister porträtterade Trumps anhängare, de som fortfarande trodde att han hade en chans, som verklighetsfrånvända. I slutändan var det tvärtom" (Jim Rutenberg). Nå Hökmark, heja, heja! Samma ledare avslutas med "Donald Trump berömmer sig av att vara oförutsägbar, och hans omdöme har hittills visat sig obefintligt. USA har gjort ett mycket obehagligt val." Ja, helt obefintligt asså. Och för att vara petig, det är inte USA som gjort detta val, det är halva deras röstande befolkning. Asså, ba va!

"God natt Amerika, godnatt världen! USA:s folk ser ut att ha valt en obalanserad lögnare till president. Donald Trump kan bli en fara för hela världen." Vem som är författare till dessa ord på Expressen framgår inte, men det är lika tendensiöst som Peter Wolodarski, men faktiskt än plumpare formulerat. Vad ser Expressen som inte 60 miljoner amerikaner ser? Skarpsinnet på denna kvällstidning måste vara oändligt – åt något håll. Upp flyga orden ...

"Det är klart att det finns alternativ till högerpopulism. En politik som bekämpar klyftor, ifrågasätter privilegier och förhindrar att välfärden urholkas i jakten på vinst". Kan man ta med en smiley? Så skönt att Ingvar Persson har klart för sig hur mörkerkrafter ska bekämpas.
Det får räcka med citat nu. Nä, förresten, en till från Aftonbladets Anders Lindberg: "Putins världsbild äntrar Vita huset".

Det är ofta svårt att se vad som händer framför ögonen. Än svårare är att se dess betydelse. Konsekvensen och betydelsen av stora militära slag visar sig ofta när man kan blicka tillbaka.
Många hot har försvunnit av sig själva. Den Sovjetiska kommunismen imploderade till sist. Andra ha måst besegras. Det Tredje riket dog i en bunker i Berlin 1945. När Romarriket började krackelera är svårt att avgöra, men Adrianapolis 378 var en början och Alariks plundring av Rom 410 markerar ett slut för det västliga Rom – "Staden som hade tagit hela världen blev själv tagen."
Men andra hot finns kvar.

Muselmanerna stoppades i västra Europa i Poitier i oktober 732. I öst la sig serbernas blod på Kosovos fält i juni 1389. Det bromsade framfarten. Vid Lepanto stoppades dess sjökrafter och Wiens portar höll både 1529 och 1683. Efter ottomanernas fall kunde man ha trott att faran var över, men idag har ett kalifat åter proklamerats och därmed har visionen om offensiv jihad till dess Islam råder i hela världen åter fått näring.

Sovjet må ha försvunnit, men dess arvtagare PK lever. Kommunistpartiet definierade vad som var politiskt korrekt, vad som var partilinjen. Nåde den musiker eller författare som avvek från denna linje. Ibland fanns ingen nåd utan bara arkebusering. Idag är det mestadels politiker och journalister som tjänstgör som politruker. Nåde den som avviker från den politiskt korrekta linjen.

Då kommer orden fascist, främlingsfientlig, misogyn, homofob, islamofob och det dessutom utan att de politiska kommissarierna tycks se motsättningen mellan Islam och avskyn mot kvinnofientlighet eller homosexuella. Tack och lov är det inte fysisk arkebusering som hotar. Det är bara utfrysning, förlöjligande och utanförskap som är hotet. Intellektets arkebusering.

Man kan se det amerikanska presidentvalet som en strid om politisk korrekthet. Vår tids hävande av Wiens belägring. Kanske en era av intellektuell frihet har randats. Man kan ju alltid hoppas eller så kan man vara lite populist och säga att halva Amerikas befolkning består av mörker.

Mats Waltré

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Passiviteten: ett förtjusande drag som liknar våldtäkten

Varför skrämmer J. M. Coetzees bok Onåd till mardrömmar? Är det bara författarens oöverträffliga språkliga skicklighet att lakoniskt iaktta och nedteckna ett porträtt av forskaren David Lurie som intill förvirring ...

Av: Ann Hingström | Litteraturens porträtt | 15 juli, 2010

Får jag lov

att romantisera Röda mattan. Ingång i solnedgång och utgång i soluppgång. Den imposanta entrédörrens gångjärn går upp för med(ia)gångare, men du är på utsidan och det spelar ingen roll hur gärna ...

Av: Carola Mikaelsson | Essäer | 02 juni, 2011

Hinke Bergegrens tal ”Agitation för Kärlek utan barn ” lade grunden för RFSU

I El Salvador väntar just nu den 22 år unga Beatriz på ett beslut från landets Högsta Domstol om hon ska få genomgå en abort eller inte. Den gravida kvinnan ...

Av: Lilian O. Montmar | Reportage om politik & samhälle | 08 juni, 2013

TV-serien Morran och Tobias, Foto: SVT

Skrattet vid ensamhetens avgrund

Mathias Jansson har hittat parallellerna mellan SVT:s komedisuccé "Morran och Tobias" och andra tragikomiska radarpar genom TV-historien. Många av komediserierna bygger i grunden på djupa existentiella frågor om mänsklig utsatthet ...

Av: Mathias Jansson | Media, porträtt | 04 november, 2015

Barnmålaren Vera Nilsson

Att kvinnor i alla tider har mött motstånd i sin karriär är ett påstående som många kan hålla med om.1800-talets kvinnliga konstnärer togs inte på fullt allvar och betraktades i ...

Av: Lena Månsson | Konstens porträtt | 30 augusti, 2011

Niclas Mossberg. Den ungerska pannkakan

Niclas Mossberg är utbildad lärare och har bl.a. arbetat som elevassistent på Tynneredskolan, timlärare på Magnus Åbergsgymnasiet och cirkelledare i journalistik och Göteborgs lokalhistoria på ABF.     Den ungerska pannkakan Bonden Laszlo lutade ...

Av: Niclas Mossberg | Utopiska geografier | 13 januari, 2014

Vem var Ana Mendieta?

Mattias Viktor Desac om den kubansk-amerikanska konstnären Ana Mendieta

Av: Mattias Viktor Desac | Konstens porträtt | 11 januari, 2017

Hönö Fiskemuseum- en resa tillbaka till storfiskets tid och en inblick i en…

En halvsolig dag i början på augusti följde jag med min pappa ut till Hönö. Pappa skulle ställa ut sina tavlor på Hönö Fiskemuseum, och jag tänkte passa på att ...

Av: Linda Johansson | Kulturreportage | 28 augusti, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.