Skagens sista dotter – om Helga Ancher

Aldrig hade någon fötts med gynnsammare förutsättningar att bli konstnär än Helga Ancher. Född 1883 mitt in i Skagenmålarnas guldålder, en tid av fester, arbete och konstdiskussioner. Man sade att ...

Av: Kerstin Svea Dahlén | 02 mars, 2014
Konstens porträtt

Julefrid – gudomligt mörker och den mångkulturella människan

Farmor hade en julgran. I vårt köpcentrum står en julgran. Jag har ingen julgran. I år är julen mörk och varm. Ingen snö, men regn och en massa plusgrader. Bra, säger ...

Av: Annakarin Svedberg | 24 december, 2013
Kulturreportage

Emmakrönika X jag tror mig existera i en blomma

vad kan mina tårar smaka, som nog hennes tårar, droppen som slutligen tidigt klarade separator, efter det min droppe jag fällde i världshav med tesil skilt, vilken hon tog upp ...

Av: Stefan Hammarén | 13 januari, 2009
Stefan Hammarén

Gruppering av verdier

  Det fins ulike måter en kan gruppere verdier, og en av disse er med utgangspunkt i arven fra naturvitenskapelig basert verdiprofil (empirisk, eksperimentell, vitenskap og vitenskapsfilosofi) versus humane og religiøse ...

Av: Thor Olav Olsen | 18 januari, 2011
Agora - filosofiska essäer

  • Politik
  • Publicerad:

Dom är inte som vi



Dom är inte som viDom är inte som vi. Nej detta är ingen provokation. Den som har öppna ögon och sinnen och vågar erkänna verkligheten  ser att en stor del av "invandrarna" inte är som vi. Det har dock inte med biologi att göra.

Avgörande för om olika samhällen/individer skiljer sig från varandra är utvecklingen på bl a följande områden:

Demokrati/diktatur, normer, existerande samhällsinstitutioner, fungerande rättsordning, gemensamma grundvärderingar, som skapar sammanhållning, fredliga förhållanden inom landet men också med grannstaterna, förhållandet mellan könen (jämställdhet), religion ( frihet att utöva och frihet från), accepterande att religionen inte får påverka det offentliga samhället och dess institutioner, bildningsnivå (utrotad analfabetism och vidskepelse), individens grad av frihet att själv forma sitt liv utan tvång och påverkan från religion och traditionella sedvänjor, agaförbud samt lika rättigheter för män/kvinnor, flickor/pojkar, förbud mot tvångs/barngifte, rätten för individen att avvika från "normala" normer när de inte skadar andra etc.

Självklart påverkar ovanstående hur vi utvecklas som individer.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Stora skillnader mellan mottagande samhällen och de samhällen som lämnas, hindrar integrering men skapar också motsatsförhållanden, som leder till kriminalitet/stridigheter etc.

Om man utifrån ovanstående studerar de samhällen (stater) som flertalet utomeuropeiska "invandrare" kommer från i dag finner man att skillnaderna mot svenska förhållanden är enorma.

I dag kommer flertalet utomeuropeiska "invandrare"

från diktaturer (auktoritära system utan spår av medborgarinflytande), ständiga inbördes strider, som ofta har sin grund i stam- eller religionsmotsättningar, ingen religionsfrihet (oftast statsreligion, som styr människornas liv i detalj), uselt fungerande rättsordning och institutioner, utbredd analfabetism och därmed följande okunskap, vidskepelse. Ojämlikhet mellan könen, som tar sig uttryck i grovt förtryck av flickor/kvinnor från såväl staten, religionen som från män/pojkar, klansamhällen där hedersvåld är utbrett. "Öga för öga, tand för tand principen".

Statligt och religiöst förtryck av individer som avviker från "vedertagen" norm.

Självklart präglar sådana samhällen individernas-värderingar och påverkar integrationen i det "nya" samhället. Dessa  värderingar lämnar de givetvis inte när de stigit över gränsen till länder med demokratiska och samhällssystem, som ur filosofisk synpunkt måste anses mer utvecklade och civiliserade. 

Integration och fredlig samexistens blir självklart svårare att uppnå med "invandring" från sådana samhällen än från länder med utvecklade samhällssystem.

Sverige har en låg sysselsättningsgrad bland "invandrare" från utomeuropeiska länder. Detta beror med stor sannolikhet på att även i hemländerna är sysselsättningsgraden låg varför många "invandrare" aldrig levt under organiserade sysselsättningsförhållanden. Med andra ord varit vana vid en 0700 till 1700 förhållande. Flertalet av kvinnorna har aldrig förvärvsarbetat.

the return of the living deadSkall en integration bli möjlig måste samhället ställa ovillkorliga krav på "invandrarna" inom den sfär, som alltför mycket skiljer sig från det nya landets normer och värderingar.  Här måste ovillkorlig anpassning ske. Religiösa och kulturella hänsyn får inte tas om sådana hindrar integration.

Därför skall statliga tjänstemän prioritera det sekulära samhället och inte som t ex DO ta strid  för  t ex religiös vidskepelse mot hygien- och klädregler inom tand- och sjukvårdens områden etc. DO.s agerande i flera sådana fall vittnar om en sällsynt omognad och brist på modernt tänkande. Ett fjärmande från religionens vidskepelse och "kultu-rella" förtryck skulle frigöra människorna men därmed också  gynna integration. DO är med andra ord fullständigt olämplig för sin uppgift. På en sådan tjänst skall vi ha människor som verkar för ett sekulärt samhälle och inte som nu arbetar för en återgång till medeltida förhållanden. Religiösa friskolor på islamistisk grund motverkar framförallt flickors integration och möjlighet att komma ut i arbetslivet. De skall därför förbjudas.

I Sverige ökar man bidragen till religiösa samfund och förlänger därmed tiden mot ett sekulariserat och mindre våldsinriktat samhälle.

I dagarna har någon/några utfört ett oförsvarligt attentat mot en moské i Eskilstuna. Genast rycker ministrar och medier etc ut. Men när bombning och skjutning i utsatta områden så gott som dagligen förekommer i Malmö m  fl städer tiger dessa som om det är att betrakta som helt naturliga händelser. Ett fredligare och bättre samhälle skulle gynnas av att dra in alla offentliga medel till religiösa organisationer. I stället kommer efter attentatet mot moskén kraven på ökade medel för dessa! Det är lätt att bevisa att där religioner har framskjutna positioner i samhället är också våldet som störst och integrationen sämst.

Det råder i dag ingen tvekan om att Sverige blivit mer våldsutsatt efter ankomsten av "invandrare" från de samhällen/stater jag ovan beskrivit.

Vill vi få ned brottsligheten  och inordna "invandrarna" i samhället måste vi driva en mer sekulär politik, men också krav på att invandrare skall leva upp till den värdegrund som vi lagstiftat om och som omfattas av majoriteteten av den "etniska" befolkningen i Sverige.

Den "låt gå politik" som är förhärskande i dag när det gäller invandringen motverkar integrationen och skapar i stället parallell och klansamhällen som kommer att öka motsättningarna och i förlängningen regelrätta krigstillstånd mellan "etniska" svenskar och "invandrarna". 

Dagens massinvandring är en katastrof på många sätt. Volymen är oförsvarligt hög. Insatserna för integration är i stort sett obefintliga. Kraven på att "invandrarna" skall leva upp till vårt samhälles krav på laglydnad och inordna sig efter vårt samhälles grundläggande normer och regler hävdas inte av myndigheterna.

I stället för att ge stöd åt invandrarkvinnorna/flickorna går såväl det ekonomiska som annat stöd till de mest reaktionära och fundamentalistiska krafterna inom religionen/islam. Kvinnorna/flickorna är i dag i Sverige lika utsatta för hedersvåld, förtryck, tvångsgifte, hinder från förvärvsarbete och högre utbildning som de var i sina hemländer. De hindras från integration i det nya samhället genom att inte få leva och umgås med svenska ungdomar efter egen vilja. De muslimska/islamistiska friskolorna är inget annat än renodlade koranskolor.

Den som i dag påstår att invandrarna är som vi ljugermot bättre vetande. Inte ens de som vill inordna sig i vårt samhälle kan göra detta eftersom politikerna, medierna på alla sätt sviker dem och i stället med sin undfallenhet gynnar subversiva krafter.

 

Olle Ljungbeck, Hanåsvägen 110, 80591 Gävle

Ur arkivet

view_module reorder
Ett landställt skepp där Aralsjön tidigare bredde ut sig

Moder Jord är i kris

Jorden är förutsättning för våra liv. Den är ett gemensamt villkor för allt levande. Jorden har fostrat oss människor, den är vårt arv och vårt ansvar. Det är globalt känt ...

Av: Lena Månsson | Essäer om samhället | 11 februari, 2016

Västerngenrens reformer och möjligheter – 1950-1990. Del 2

Artikelserien Sceniska rum undersöker de sceniska rummen i vår verklighet, vår icke-verklighet och allt däremellan. Serien försöker ge oss nya perspektiv på vad dessa sceniska rum är, vad de innebär och var de finns. Genom undersökningen försöker vi ...

Av: Fredrik Stomberg | Essäer om film | 02 juli, 2013

Kungliga böcker samlade i Stockholm

Kungliga böcker samlade i Stockholm Ett reportage om det kungliga biblioteket Det var en gång för länge sedan en kung. Han tyckte om böcker så mycket att han lade grunden ...

Av: Tidningen Kulturen | Allmänna reportage | 07 september, 2006

Eyvind Johnson : Att läsa, att resa, att skriva

I Personligt dokument skildrar Eyvind Johnson hur han som 19-åring bröt upp från hembygden i Norrbotten: "Och så reste jag på hösten ner till Stockholm. Det liknade flykt och var ...

Av: Björn Gustavsson | Litteraturens porträtt | 02 oktober, 2010

”Klockan två kommer jag att må riktigt illa” – George Bernard Shaw möter…

Det är inte särskilt svårt att vara den perfekta värdinnan och den omtyckte värden. Bara två ord behövs: ”Äntligen!” när gästerna kommer, och ”redan?” när de går (fast man måste ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer | 18 juli, 2012

En politisk ontologi? Om Giorgio Agambens Homo sacer

Vad skulle det innebära att tänka oss politikens ontologi? Som ett politikens ursprung? Före värdeomdömen och olika politiska ideologier och partier. Frågorna ställs av översättaren Sven-Olof Wallenstein i efterskriften till ...

Av: Marie Hållander | Essäer om religionen | 15 januari, 2011

Ioana Nicolaie. Foto Mircea Cărtărescu

Den kvinnliga kroppens erfarenhet träder in i litteraturen – intervju med den rumänska…

Jag är tung, genomskinlig, med geometriska parker som växer under arkader. Jag trycker stenar mot bröstet, jag tycker jag är en damm av sprucken marmor. I nionde månaden är jag ...

Av: Maria Monciu | Litteraturens porträtt | 15 december, 2014

”Johan på snippen han spelte klaver!” Bishop Hill, svenskhet på prärien III

När vi sitter på halmbalar mitt i den vackra parken i svenskbygdens Bishop Hill på prärien i Illinois USA och deltar i det traditionella firandet av Jordbruksdagarna och tillsammans med ...

Av: Benny Holmberg | Kulturreportage | 21 mars, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.