Clara Peeters - Stilleben tidigt 1600-tal

Från egyptisk gudom till LOL-katt – katten i konsten

I mitt Facebook flöde återkommer de hela tiden. Dessa gulliga, roliga och knasiga katter som i videoklipp efter videoklipp gömmer sig i kartonger, brottar ner småbarn, gör spektakulära volter i ...

Av: Mathias Jansson | 29 december, 2014
Essäer om konst

En brun lögn - Kamprad och nazismen

Den bruna sörjan – full av miljoner liter av det rödaste blod – blir vi aldrig fria ifrån. Nazismen är genom det industrialiserade och rationella tillvägagångssättet att utrota människor en ...

Av: Crister Enander | 27 augusti, 2011
Crister Enander

Alma – Vindens brud

Alma föddes Schindler, men är för eftervärlden mest känd som Alma Mahler, efter giftermålet med den böhmiske-judiske tonsättaren Gustav Mahler. Hon var dotter till bildkonstnären Emil Jakob Schindler och Anna von ...

Av: Gilda Melodia | 01 oktober, 2014
Övriga porträtt

Man kan aldrig vara försiktig nog

När de byggde sitt bo och när de flyttade in vet jag inte. Men plötsligt var de där: vilda bin och deras bo, hängande från taket som Babylons hängande trädgårdar ...

Av: © Vladimir Oravsky | 30 november, 2013
Gästkrönikör

Essäer om film

Thor Modéen + Åke Söderblom = succé

“Deras bästa stunder tillsammans hör till den svenska filmens lyckligaste” - Filmprofessor Leif Furhammar i Filmen i Sverige (1998).

Om minnesatleter, med mera

I Bille Augusts film ”Sista tåget till Lissabon” som vi såg häromkvällen finns en flicka som har fotografiskt minne. Under terrorn som diktatorn Salazar släppte loss i Portugal förföljdes och mördades oppositionella, liksom hände i Spanien och i Chile under generalerna Franco och Pinochet. I filmen förekommer en motståndsgrupp av unga studenter, en av dem flickan som minns allt. Den förmågan drar man nytta av.

Den Store Nils Poppes internationella genombrott

Blåjackor har kallats både den bästa svenska filmen och den roligaste svenska filmen --- och dessutom den största teatersuccén. En succé som gick via Frankrike, Danmark och England och tusen teateruppsättningar i Stockholm innan den 1945 blev film och gav svensk biopublik skrattkramper innan den återigen exporterades över Europa --- och gjorde stor succé i så skilda länder som Norge och Frankrike!

Att förstå livet och att förändras, två konstnärsporträtt

Jag har svårt att tänka mig att det finns mer produktiva filmare och regissörer än Carl Abrahamsson. I synnerhet i ljuset av att han också sysslar med mycket annat inom kulturområdet. Nu är Abrahamsson aktuell med två nya konstnärsporträtt.

Torpardottern gör karriär i storstaden

Brita i grosshandlarhuset filmades efter ett manus av Harald Beijer, som även skrivit den framgångsrika boken. Här kontrasteras livet på landet med livet i staden och Sverige är ett land som är starkt segregerat --- livet på landet är oerhört hårt och slitsamt, medan livet i Stockholm lockar med lyx och flärd och NKs skyltfönster; ett överflöd av mat och ting finns överallt. Människorna i staden verkar inte heller behöva arbeta hårt för sitt uppehälle. De bara går omkring och ser tjusiga ut.

Den (o)husliga gudinnan är tillbaka

Romanen The Undomestic Goddess av Sophie Kinsella blev en stor succé i hemlandet England och översatt till flera språk. Bland annat svenska. Men kritikerna var upprörda. De tyckte det var fel att en utbildad kvinna sökte ett simpelt hushållsarbete. Huvudpersonen lämnar nämligen en välbetald topptjänst i London (hög lön, hög press, långa arbetsdagar, leva på take-away-mat) och tar jobb som … ja, ”hembiträde“. (Fast ingen kallar det hembiträde idag.).

Kulturfarans förvandling till äkta svensk kulturskatt


Sommar och sol och friluftsteater som folknöje. Folkkära skådespelare (kända från fina teatrar och populära filmer) uppträder under sommaren bland träd och buskar, i parker, i slottsträdgårdar eller vid gamla herrgårdar. Folklustspelen lever kvar som folknöje under sommaren, även om deras filmiska motsvarighet “pilsnerfilm” inte kommer ut i nya tappningar.

Mattenördens revansch på filmduken

Srinivasa Ramanujan, namnet säger dig förmodligen ingenting om du inte nyligen har sett filmen The Man Who Knew Infinity (2015). Ramanujan hör nämligen till det senaste tillskottet av matematiska genier som klivit upp på vita duken. Mattesnillen och andra vetenskapsmän har länge fått stå i skymundan för andra genier i filmens värld.

Ur arkivet

view_module reorder

Dikter av Carin Söderström

Dikter av Carin Söderström     Fördämningar bryts. Allt är tyst. Inåtvänt. Varje kalhygge är ett öppet sår. Tillvaron har en början. Kanske inte ett slut. Existensen av vägar in och ut har ...

Av: Carin Söderström | Utopiska geografier | 19 januari, 2007

De sällan sedda When you wish upon a star…

Tillsammans med de andra barnen är han ensam, mer ensam än vad han är ensam, utan dem. Det utanförskapet han känner i de andras gemenskap är kanske den största stenen ...

Av: Björn Augustson | Gästkrönikör | 14 februari, 2012

Arne Schweitz / Scanpix - hd.se

Taube: ”Jag är poet, jag gycklar ej med orden”

1962 erhöll jag Svenska institutets och Franska statens stipendium för att fullborda en trebetygsuppsats över ämnet ”Evert Taube och Provence”. Jag begav mig således till Aix-en- Provence där jag vid ...

Av: Åke Erlandsson | Musikens porträtt | 02 november, 2014

Ester Almqvist och hennes krets

En återkommande fråga är varför äldre begåvade konstnärer ofta faller i glömska. Många konstnärer saknas i historiska översikter därför att de i sin tid inte sågs eller uppskattades av kritikerna ...

Av: Lena Månsson | Konstens porträtt | 03 december, 2011

Björn Gustavsson

Björn Gustavsson är i farten igen

Kulturhösten i Stockholm: här några av höjdpunkterna (det vill säga mina höjdpunkter: inga objektiva höjdpunkter…). Det kommer att handla om alltifrån konst till opera och film.

Av: Björn Gustavsson | Björn Gustavsson | 29 december, 2015

Västerngenrens reformer och möjligheter – 1950-1990. Del 8

Artikelserien Sceniska rum undersöker de sceniska rummen i vår verklighet, vår icke-verklighet och allt däremellan. Serien försöker ge oss nya perspektiv på vad dessa sceniska rum är, vad de innebär och var de finns. Genom undersökningen försöker vi ...

Av: Fredrik Stomberg | Essäer om film | 19 juli, 2013

Röjar-Ralf ”dags att röja” - livet som en transit hall

I Shakespeares klassiska komedier går huvudpersonerna, både de goda och de onda, ofta från civilisationen till naturen och tillbaka till civilisationen igen, alla har blivit trevligare (och lärt sig att ...

Av: Belinda Graham | Gästkrönikör | 18 september, 2013

Vilhelm Hammershøi – Måleriets sista andetag

Den danske målaren Vilhelm Hammershøi (1864-1916) presenteras för närvarande på Statens Museum for Kunst i Köpenhamn i utställningen ”Hammershøi och Europa”. En utställning som kastar ljus på den danske nationalkonstnären ...

Av: Henrik Örnlind | Konstens porträtt | 18 Maj, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.