Damaskus

DEN ÅTTONDE PORTEN   Det fanns sju portar det fanns sju portar till Damaskus   så har man sagt mig så står det   Men Damaskus viskar det finns åtta portar   Den åttonde porten är för främlingen som öppnar sitt hjärta för ...

Av: Elisabeth Korndahl | 07 juni, 2010
Utopiska geografier

Ulf lundell som rockmusiker  Foto betasjufem

Om Ulf Lundell

Visst är det överraskande: författaren Ulf Lundell, en av få författare som fortsatt att skriva böcker på en gammaldags skrivmaskin, nu gett sig ut i cybervärlden och börjar blogga. Han ...

Av: Björn Gustavsson | 17 november, 2015
Björn Gustavsson

“The elitism of talent and the tyranny of appearance”

En romantiskt sinnad kan kalla det för skönhet, en pragmatiker kan benämna det estetik; det finns en mängd olika beteckningar för konstens självändamål. Oavsett ordval torde framgå för varje normalt ...

Av: Mattias Lundmark | 26 december, 2017
Essäer om konst

Ryttarstatyn - Några anteckningar om August Strindberg

Året är 1887. Natten är sen. Men på Rydbergs Kælder är stämningen hög. Röster sorlar, skratten rungar. Champagnen och spriten flödar. Lokalen är full av människor, trots den sena timmen ...

Av: Crister Enander | 01 Maj, 2010
Essäer om litteratur & böcker

Berlin 1900



Av en slump snubblade jag nyss på en filmsekvens med knappt fem minuters hopklippta rörliga bilder från Berlin kring förra sekelskiftet, utlagda på You Tube. De är dessutom i färg, meddelas det med ett triumfatoriskt utropstecken. Fast den är nog pålagd efteråt i skicklig digitalisering (den första längre färgfilmen var ”Borta med vinden” från 1939, den första svenska ett lustspel från 1945, förlagt till Gamla Stan). 
Allt är plåtat långt innan kejsaren abdikerade och tillbragte sina återstående dagar med att såga ved i den holländska byn Dorn. Man ser detaljskarpa omnibussar dragna av hästar, nymodiga bilar, en trängsel av välklätt folk, svepande kjolar, lyfta kubbar, uniformerad militär stolta som tuppar, och ståtligt tyska hyreshus med paradvåningar mot boulevarden - tjänstefolkets minimala krypin mot en ljusfattig gård var inget säljbart motiv. Tänk att det fanns långt gångna planer på att riva hela rasket av 1600- och 1700-talshus i Gamla Stan och ersätta med strikt inrättade berlinska hyreskaserner

Annons:

Den uppmärksamme upptäcker att efter vid pass tre minuter ett kort avsnitt från London klippts in. St Martin in the Fields, kyrkan vid Trafalgar Square, skymtar förbi liksom öppna omnibussar med engelsk reklam.

Men filmen återgår snabbt till den tyska ordningen, med livlig trafik på Alexanderplatz. Spårvagnar trängs med bilar och folk skyndar över gatorna. Det är påfallande militaristiskt i denna wilhelminska tid, med kanoner som skjuter salut, militärparader med pickelhuvade soldater i granna uniformer, och lite gråare fotfolk som tågar förbi på exercisfältet. De manliga civilisterna viftar med halmhattar i patriotisk yra, de kvinnliga behåller sina kvarnhjulshattar på. Av ett särskilt skäl känner jag mig hemma i dessa snart hundratjugoåriga färgbilderl. Stadsvyerna liksom färgerna är de samma på en bunt vykort som fanns hos min morfar.

Som en förhoppningsfull tjugoåring (han var född 1879) tog han tåget till Trelleborg, sedan färjan till Sassnitz, och så tåget därifrån till Berlin. Där köpte han upp ett lager vykort som han nog hoppades kunna sälja med avans till alla kurgäster som kom för att inandas ozonrik luft i Tyringe i norra Skåne där han bodde. Men de måtte inte ha fått någon vidare avsättning. Och vem köper vykort från Berlin när det är hälsningar från Tyringe man vill skicka - några franska kort befattade han sig aldrig med. Den osålda högen var försvarlig, och fascinerande: där syns Siegessäule med en förgylld Victoria på toppen, Brandenburger Tor, Unter den Linden…

Allt är plåtat långt innan kejsaren abdikerade och tillbragte sina återstående dagar med att såga ved i den holländska byn Dorn. Man ser detaljskarpa omnibussar dragna av hästar, nymodiga bilar, en trängsel av välklätt folk, svepande kjolar, lyfta kubbar, uniformerad militär stolta som tuppar, och ståtligt tyska hyreshus med paradvåningar mot boulevarden - tjänstefolkets minimala krypin mot en ljusfattig gård var inget säljbart motiv. Tänk att det fanns långt gångna planer på att riva hela rasket av 1600- och 1700-talshus i Gamla Stan och ersätta med strikt inrättade berlinska hyreskaserner

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Och allt är i färg, fast nog handkolorerat och pålagt efteråt. Någonstans har jag en ynka rest av de här korten som säkert är värd en del om man hittar den rätte nostalgiske köparen. De hade bättre chans att bevaras oskadda i ett neutralt land än i en stad och ett land som bara några årtionden senare lades i ruiner. På You Tube kan man se hur det gick i fortsättningen, först en film från Berlin olympiaåret 1936, med många monumentalbyggnader som nazisterna hunnit uppföra i det som skulle blivit huvudstad i det tusenåriga storgermanska tredje rike som blev tolv år gammalt, inte mer, och så en film som dokumenterar ödeläggelsen 1945 när Berlin delats upp i fyra ockupationszoner.

Hermann Broch och Robert Musil har skrivit detaljerade romanserier om den tiden, och både där och i andra lika läsvärda böcker fångas miljön mycket åskådligt, bland dem Heinrich Manns satiriska roman ”Undersåten” och Erich Kästners melankoliska barndomsminnen ”När jag var en liten pojke”. Där möter man avigsidan av preusseriet: den hierarkiska officershögfärden som gränsade till och ofta övergick i galenskap, puttrig småborgerlighet, ordning och reda, och en undertryckt arbetarklass som jäste av det uppror som skulle brisera nästan genast efter stilleståndet som inföll för ganska precis nittionio år sedan, den 11 november 1918 klockan elva noll noll.

 

Här är filmsekvensen från You Tube:

https://www.youtube.com/watch?v=B-m9A8mY-U0

Och här vad jag för några år sedan skrev om Första världskriget, det som man hoppades skulle göra slut på alla framtida krig:

http://tidningenkulturen.se/index.php/mer/essaeer/57-riga-ess/16611-fran-foersta-vaerldskrigets-slagfaelt

Ivo Holmqvist

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Sommarföljetong. SLUTSEKUNDER Pjäs i tre akter Av Boel Schenlær Akt 2

Scenbilden är densamma i de tre akterna. En cell i ett svenskt fängelse. Vid ena kortsidan en celldörr som öppnas mekaniskt. I golvet en tågräls. Vid celldörren blir det ett ...

Av: Boel Schenlær | Allmänna reportage | 20 juli, 2009

F. Scott Fitzgerald väntar på bussen…

Den utmärkta serien Library of America, USAs svar på den franska La Bibliothèque de la Pléiade, är ett storslaget pågående projekt som vill ge ut allt av värde i den ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 25 juli, 2014

Blomgubben / över huvudet taget

Vad betyder vackert för dig egentligen, plus något mer? Såklart kan de va skönt behagfullt, fåfängt i en gliring, taggat explosivt. Har vackert någonting med verkligheten att göra, över huvudet ...

Av: Kenneth Rundberg | Utopiska geografier | 01 november, 2010

ArkivVisa

Trots ett ett. Oförvånbart. Ofattbart. Av. Huru föröppnandet dig, kunna inte gå till. ¿Varmeraopp fanns du till. Oitagna fram. Fastnat till avstånd i omväg. Du var inte heller hägringen. Vadär ...

Av: Stefan Hammaren | Stefan Hammarén | 06 januari, 2011

En intervju med Markus Andersson

Konst har alltmer kommit att handla om att provocera, utmana konventioner och tänja på gränserna för det acceptabla. Samtidigt kan man skönja ett växande intresse för figurativt måleri och traditionellt ...

Av: Tobias Ridderstråle | Konstens porträtt | 18 februari, 2013

Georg Klein i bakersta raden, vid dörröppningen. Gudrun Eriksson, vid staketraden, längst till höger

Georg Klein – forskare och samtalspartner

Georg Klein, en av våra mest betydande forskare internationellt, professor i tumörbiologi, avled den 10 december. Det kanske kan ses som symboliskt att han avled Nobeldagen, denna märkesdag för forskningen ...

Av: Thomas Wihlman | Reportage om politik & samhälle | 14 december, 2016

Hendrick Avercamp, Kolfspelare på isen, ca. 1625.

Skridskor och kolf under lilla istiden

Om inte vulkanen Tambora i Indonesien hade fått ett våldsamt utbrott 1815 hade kanske aldrig Mary Shelley skrivit romanen om Frankenstein. Vulkanutbrottet skapade ett askmoln som stängde ute solljuset så ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 05 juni, 2016

Elsa Viola. Anteckningar från våning 33

1. De har spärrat in mig och hon har vaknat någonstans i öster. Det var så det började den här gången, precis så. Det där snabba, sköna, onda kan jag inte ...

Av: Elsa Viola | Utopiska geografier | 28 oktober, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.