Mats Persson och Tamás Ungváry på Fylkingen uppför Sinus-Coitus.  Foto Curt Lundberg

Tamás Ungváry – lågan brinner fortfarande

Det var när tonsättaren och dirigenten Tamás Ungváry första gången hörde Jan W Morthensons elektroakustiska stycke "Neutron Star" från 1967 som en ny klangvärld öppnade sig för honom. Kanske till ...

Av: Curt Lundberg | 14 november, 2016
Musikens porträtt

Skarabéerböckerna utgivenhet

Första skarabéerboken, h;ström Text & Kultur 2010Största skarabéerbokenTredje generation skarabéerbok Skrev självrespektören kallolitteratör auteur Dante Havsboda ”Världens sista roman” är frågeställningen mer talande än att gjorde. Fan sinnrik titel, han gjorde ...

Av: Stefan Hammarén | 05 september, 2012
Stefan Hammarén

Kritisk poet vill påverka kulturklimatet i Norrbotten

 Foto: Gisela Granberg Kritisk poet vill påverka kulturklimatet i Norrbotten Peo Rask är idag en av de främsta poeterna i Norrbotten, ursprungligen värmlänning från Karlstad men bosatt i Luleå sedan 1986. 2005 ...

Av: Anna Franklin | 04 december, 2007
Litteraturens porträtt

Adonis och den alkemiska förbindelsen mellan öst och väst

Sigrid Kahle fördjupar sig i en viktig aspekt av poeten Adonis liv och verk: frågan om civilisationerna i världen gäller graden, inte arten. Fosterlandet är språket, språket är fosterlandet. Poeten Adonis ...

Av: Sigrid Kahle | 19 Maj, 2008
Essäer om litteratur & böcker

Ingen rädder för vargen här…



”Who´s afraid of Virginia Woolf”, Mike Nichols filmatisering av Edward Albees pjäs som nyss visades på TV 2 är väl mest känd för att Elizabeth Taylor som Martha och Richard Burton som hennes man George fajtades minst lika intensivt i levande livet som här på vita duken. Det slår gnistor om dem och deras utstuderat elaka, sårande och dräpande repliker. 
Filmen har hållit sig men pjäsen på teater, och som läsdrama, är ännu bättre eftersom den är både mera förtätad och mera instängd. Mike Nichols stoppade in en sekvens i mitten, en kort vinglande utflykt i bil som för stunden bryter klaustrofobin men också koncentrationen. J

Annons:

Också de båda andra rollerna i filmen är mycket bra, Sandy Dennis som Grynet, ”en liten flickaktig blondin med alldagligt utseende” som hon kallas och beskrivs i Sven Barthels säkra försvenskning från 1979 som just kommit i ny upplaga på Modernista – i originalet kallas hon Honey – och George Segal som Nick, ”hennes man. Han är blond, välbyggd och ser bra ut”.

Om Martha säger regianvisningarna att hon är ”en storvuxen, bullersam kvinna. Hon är kraftigt byggd, men inte fet”, och om George att han är mager och att hans hår har börjat gråna. Edward Albee var mycket noga med sina pjäser och kontrollerade alla uppsättningar med järnhand. Det fortsätter efter hans död: för något halvår sedan rapporterade New York Times att en färgad aktör bråkat för att han inte fick spela Nick på scen. Men han hade inget för att han ropade högt om diskriminering. Han var kanske välbyggd och såg bra ut som rollen fordrar, men blond som det uttryckligen och flera gånger står att Nick ska vara, det var han inte.

Den artonde maj i år var vi på Jane Pickens Theater i Newport, Rhode Island, en av de äldsta igångvarande biograferna i New England. Där såg vi den version av Albees pjäs som visades simultant i versionen från National Theater Live i samma ögonblick som den gick på Harold Pinter Theatre i Londons West End. Det var en upplevelse värd alla pengarna. Så här sammanfattades pjäsen i programbladet: “In the early hours of the morning on the campus of an American college, Martha, much to her husband George’s displeasure, has invited the new professor and his wife to their home for some after-party drinks. As the alcohol flows and dawn approaches, the young couple are drawn into George and Martha’s toxic games until the evening reaches its climax in a moment of devastating truth-telling.”

Efter nära fyra timmar inne i mörkret vacklade vi ut i eftermiddagssolen – det började klockan två lokal tid (åtta på kvällen London-tid) – lätt bedövade av det intensiva bråket mellan historieläraren och hans hustru-rektorns dotter, och deras och gästernas ihållande supande. Imelda Staunton som Martha hade fantastiska röstresurser, sällan har vi hört någon vråla så öronbedövande som hon, och Imogen Poots som Honey var precis så våpig som hon ska vara (också Sandy Dennis i filmen som blåst blondin är bra på att ständigt tappa hakan; jag ser på nätet att hon länge sammanlevde med jazzsaxofonisten Gerry Mulligan).

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Filmen har hållit sig men pjäsen på teater, och som läsdrama, är ännu bättre eftersom den är både mera förtätad och mera instängd. Mike Nichols stoppade in en sekvens i mitten, en kort vinglande utflykt i bil som för stunden bryter klaustrofobin men också koncentrationen. Jag känner bara till en ännu mera spritdoftande bilfärd i filmhistorien, Cary Grant och Ingrid Bergman i Hitchcocks ”Notorious”. Först på slutet av denna långa kvälls färd mot gryning och den utdragna uppvisningen av ett äktenskapshelvete (där Albee nog lärt sig mycket av både Strindberg och Eugene O´Neill) förstår Nick vad spelet mellan Martha och George går ut på, och hur det fungerar. 

Albees pjäs sattes upp första gången 1962 (och otaliga gånger sedan dess). Jag kan tänka mig att Eric Berne hade nytta av att ha sett den när han två år senare gav ut sin bästsäljare ”Games People Play – the Psychology of Human Relationships”.

 

Så här skrev jag för tre år sedan om Mike Nichols:

http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-12/18812-mike-nichols-1931-2014

Och detta i fjol om Edward Albee:

http://tidningenkulturen.se/index.php/scenkonst/essaeer-om-scenkonst/21913-edward-albee-1928-2016

Ivo Holmqvist

Ur arkivet

view_module reorder

Från koja…. till koja

21 månader i Paris, fem olika lägenheter i fem olika arrondisement. Jag har dödat råttor (läs: jag har dödat en mus), känt lukten av en död man från lägenheten våningen ...

Av: Signe Lundgren | Gästkrönikör | 20 Maj, 2013

Det multikulturella Europa. Foto Logo IKA

Den kreativa kulturen

Kulturprojekt i dagens globaliserade värld har blivit ett viktigt verktyg för regioner och städer att särskilja sig och skapa medial uppmärksamhet. Det kan handla om att bygga spektakulära museer designade ...

Av: Mattias Desac | Essäer om politiken | 13 september, 2015

Avancerade folklivsskildringar

Fram till slutet av januari 2010 kan vi se verk av Carl Wilhelmson (1866-1928) på Waldemarsudde i Stockholm. Till utställningen finns en stor och vacker katalog. Förutom de aktuella texterna ...

Av: Birgitta Milits | Essäer om konst | 04 november, 2009

Drömmar och dofter i Kraków. Unsound festival

Det doftar gott om årets Unsound – festivalen i polska Kraków som tagit ledningen i att fokusera på ny experimentell, främst elektronisk, musik i gränslanden mellan konstmusik, electronika och klubbmusik ...

Av: Curt Lundberg | Essäer om musik | 27 oktober, 2014

the secret doctrine  1

Vandring i oändligheten. Om människor och djur.

Gud danade markens djur ur jorden, varpå han gav människan till uppgift att benämna dem, vilket visar att människan fanns före djuren. Detta enligt en fotnot i Hemliga Läran, Helena Petrovna ...

Av: Annakarin Svedberg | Agora - filosofiska essäer | 05 april, 2017

Alberto Bevilacqua, romanförfattare, filmare men framförallt poet

Alberto Bevilacqua är en känd författare och filmregissör från Italien.Han har regisserad flera filmer oftast från sina egna romaner.En av de mest kända är La Califfa (den kvinnliga kaliffen eller ...

Av: Guido Zeccola | Litteraturens porträtt | 16 mars, 2010

Balthazar Gracian, Arthur Schopenhauer och livsviljan

I en tid då många människor praktiserar Schopenhauers åsikt att man kan befria sig ur världens elände genom att förneka livsviljan, är filosofen om inte glömd så dock förgäten. Låt ...

Av: Bo I. Cavefors | Agora - filosofiska essäer | 02 januari, 2014

Pearl Harbor - Den andra vågskålen

Morgonen till den 7 december 1941 attackerade den kejserliga japanska flottan den amerikanska flottbasen Pearl Harbor på Oahu med bland annat 414 stridsflygplan och 28 ubåtar. Operationen resulterade i att ...

Av: Sven André | Reportage om politik & samhälle | 07 december, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.