Hymalaya

Milarepas sanger fra snøfjellet

Tiden hvor natur og ånd sto i felles ledtog mot forfengelighetens og grådighetens barbariske spill, er forbi. Joda, den finnes fremdeles i enkelte bortgjemte lommer her på kloden, men som ...

Av: Ivar Sagbakken | 12 maj, 2016
Essäer om religionen

Ndue Ukaj; Godo

Ndue Ukaj (1977) är en albansk-svensk författare, publicist och litteraturkritiker. Han har varit medarbetare i flertalet litterära tidskrifter och redaktör till ett antal litterära verk. Han har också varit chefredaktör ...

Av: Ndue Ukaj | 30 juli, 2012
Utopiska geografier

"Jag måste utplåna fantasin / Jag måste utveckla föraktet"

Om Johan Jönson, en textmaskin på liv och död och om realismen och litteraturens repressiva tolerans. Johan Jönson har genom att ta tag i det ogripbara nått en svart realism. En ...

Av: Benny Holmberg | 02 mars, 2009
Essäer om litteratur & böcker

Anneli Jordhal Foto Sara Mac Key

Ett sätt att försöka lyssna på de andra

Anneli Jordhal är en politisk engagerad författare. Från Klass, Är du fin nog till Jag skulle vara din hund (om jag bara finge vara i din närhet) till Augustenbad en ...

Av: Guido Zeccola | 04 oktober, 2016
Litteraturens porträtt

Okänd soldat – en finsk klassiker



”Gud är som var och en vet allsmäktig, allvetande och fjärrsynt i sin vishet. Sålunda hade han en gång i tiden låtit en skogseld bränna ner tiotals hektar kronoskog på en sandmo nära staden Joensuu. Sina vanor trogna lade mänskorna manken till för att hindra honom i hans uppsåt, men orubbligt svedde han av ett så stort område som han ansåg sig behöva för framtida ändamål.” De berömda inledningsraderna till ”Okänd soldat”.




Okänd soldat har tidigare spelats på finska vid Pyynikkis ås i Tammerfors under nio somrar. Föreställningen hade nästan 350 000 besökare.. Som ett led i Finlands 100-års jubileum har den också spelats på svenska på Hangö udd i Raseborg denna sommar.

Annons:

Okänd soldat har tidigare spelats på finska vid Pyynikkis ås i Tammerfors under nio somrar. Föreställningen hade nästan 350 000 besökare.. Som ett led i Finlands 100-års jubileum har den också spelats på svenska på Hangö udd i Raseborg denna sommar.

På senhösten 1954 utkom ”Okänd soldat” på finska. Författaren Väinö Linna hade då bearbetat sina krigsminnen från fortsättningskriget i drygt tio år. Linna arbetade fortfarande som textilarbetare på Finlayson i Tammerfors när han som 34-åring gav ut ”Okänd soldat”. Av de finska tidningarnas recensenter var majoriteten imponerade.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Okänd soldat kom att utvecklas till den utan konkurrens största lässuccén i Finlands litterära historia. Den

appellerade till den finska folksjälen på ett alldeles speciellt sätt. Människor som aldrig hade läst ett skönlitterärt verk läste ”Okänd soldat”. Överallt där människor samlades diskuterades de olika personkaraktärerna i boken.

I Sverige hade boken stora upplageframgångar när den gavs ut i svensk översättning hösten 1955. Olof Lagerkrantz skrev i sin anmälan i DN ”Jag har läst Linnas bok med brinnande kinder och har inget minne av att jag någonsin vände en sida”.

Även i Norge, Danmark och Frankrike blev Linnas bok en stor succé. Till idag har boken tryckts i 602.500 exemplar. Boken kom tillsammans med Remarques ”På västfronten intet nytt” och Norman Mailers ”De nakna och de döda” att uppfattas som litteraturhistoriens starkaste krigsskildringar. Okänd soldat filmades första gången 1955 i regi av Edvin Laine i en klassisk svart-vit version. Den mest populära finska filmen alla kategorier. Laines version visas varje år på den finska nationaldagen den 6:e december.

De finska krigsveteranerna kände igen krigets absurda verklighet i Linnas bok. Boken har också appellerat till yngre läsare och viss kritik riktades ibland mot ”Okänd soldat” för att många läste den som en äventyrsroman där kriget ibland ter sig lockande. Tveklöst finns hos Linna en beundran för det som gör en god soldat nämligen snabba reaktioner, sinnesnärvaro och mod. Väinö Linna var själv en vanlig civilist som p.g.a. omständigheterna utvecklades till en god soldat och bl.a. dekorerades vid två tillfällen. Linna skrev dock själv att ”grundstrukturen i min bok är klart pacifistisk”. En senare kritik mot ”Okänd soldat” är att den uppmuntrat till en machokultur hos de finska männen.

Vem var då författaren? Väinö Linna föddes 1920 i Urjala kyrkby i Tavastland. Pappan var slaktare. Väinö hade tio syskon vara tre dog tidigt i TBC. Pappan avled 1927. Modern fick överta hela försörjningsansvaret. Väinö genom gick vanlig folkskola. Han uppfattade som begåvad men lat. Till skillnad från många av sina kamrater var han ointresserad av idrott. Han var ingen ledare men heller ingen särling.

Han ansågs för klen för jordbruksarbete och lämnade hemorten 1938 och bosatte sig i Tammerfors. Precis som många andra tavastländska ungdomar fick han anställning vid Finlaysons textilfabrik. Han var flitig besökare på biblioteket och en stor bokläsare i olika ämnen. Under vinterkriget 1939-1940 deltog han i befolkningsskyddet. Tammerfors bombades hårt. Efter marsfreden 1940 kallades årsklass 1920 in till värnpliktstjänstgöring. Linna placerades i infanteriet. Han hade inga speciella förmågor som tydde på att han skulle bli en god soldat. Under tjänstgöringen visade det sig dock att han hade ledaregenskaper och togs ut till underbefäl.. Väinö Linna var vid krigsutbrottet befäl i ett maskingevärskompani. Han och hans pluton deltog i erövringen av ryska Östkarelen. 1943 lämnade han fronten för att utbilda rekryter i Fredrikshamn. Det var då han träffade sin hustru Kerttu. Under hela sin tid vid fronten skrev Linna en krigsdagbok. Tankarna om ett författarskap tog form i samband med det enformiga ställningskriget.

 

Väinö Linna nämns i Finland i samma exklusiva grupp av nationens stor män som Runeberg, Sibelius och Mannerheim. Precis som Runeberg drabbades han också av en ”stroke”. De sista åtta åren av sitt liv hade han förlorat sin talförmåga. Han avled 1992.

 

 

Rolf Karlman

Ur arkivet

view_module reorder
Martha Nussbaum Foto: Wikipedia

I kolonialismens kölvatten

Cecilia Johansson Martinelle har läst Lovisa Bergdahls avhandling om relationen mellan religion, demokrati och utbildning i dagens västerländska, liberala samhällen.

Av: Cecilia Johansson Martinelle | Agora - filosofiska essäer | 10 november, 2015

Slaveriet och övergången från antiken till feodalismen

De antika samhällena var, trots att det fanns många städer, baserade på jordbruk. I Grekland fanns visserligen 1500 städer men de flesta var små och levde på handel med olivolja ...

Av: Martin Oskarsson | Essäer om samhället | 29 december, 2017

Varhelst utom världen

  Bo Cavefors. Foto: Carl Abrahamsson Varhelst utom världen I Bo Cavefors verk agerar människor, normbrytande eller ej, som om de redan vore frigjorda, som om de vore fullständigt opåverkade av samhällets rådande ...

Av: Mårten Björk | Litteraturens porträtt | 04 augusti, 2007

A som i Altele. om en novell av Isaac Bashevis Singer

”Folk frågar mig ofta: 'Varför skriver ni på ett döende språk?' och jag ska förklara det med några ord. Jag tycker om att skriva spökhistorier, och ingenting passar spöken bättre ...

Av: Vladimir Oravsky | Essäer om litteratur & böcker | 01 oktober, 2012

Ett krig som aldrig tar slut i den selektiva likgiltigheten

Ett krig som aldrig tar slut i den selektiva likgiltigheten Klockan är halv elva i Stockholm, och säkert på många andra ställen också, men här i Stockholm är det den varma ...

Av: Ida Thunström | Essäer om politiken | 05 september, 2009

Krönika från Maspalomas 5

En duva överraskade mig positivt idag. En duva av alla; jag som alltid sagt mig älska alla fåglar utom just duvor – som jag i det närmaste hatat! Men majoriteten ...

Av: Christer B Johansson | Gästkrönikör | 10 oktober, 2012

 Katarina Genar. Fotograf: Belinda Graham

Mystiska skolan sprider magisk läsglädje bland de yngsta

Det finns skolor som man verkligen skulle vilja gå på. Eller i alla fall göra studiebesök på, en dag, och beundra allt, från snälla spöken till färgglatt godis. Som Hogwarts ...

Av: Belinda Graham | Kulturreportage | 26 januari, 2016

Succé igen för ”Så mycket bättre”?

Timbuktu sa det egentligen redan i TV 4:s ”Nyhetsmorgon” för ett tag sedan: ”Tänk dig E-Type tolka Wiehe!”.   Och det är precis den tanken som kittlar mest med uppföljaren ...

Av: Johan Svensson | Gästkrönikör | 27 oktober, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.