Cecilia Persson – En diktares första uppgift är att bli lik sig själv

Jag gick upp 4.20 och var så trött att jag kände mig illamående. Båda barnen bor heltid hos mig nu. Klockan 14.30 ska jag sätta mig på min röda cykel ...

Av: Cecilia Persson | 12 november, 2012
Utopiska geografier

Thales fra Milet

De første filosofene, det vil si Thales, Heraklit, Parmenides, Pythagoras, Demokrit og mange, mange flere, gjorde sin entré i det europeiske kulturområdet for om lag 2500 år siden. Hver og ...

Av: Thor Olav Olsen | 30 april, 2013
Agora - filosofiska essäer

Jante och hans vänner utanför Istedgades kyrka

Jante och hans vänner utanför Istedgades kyrka Det är ungefär ett år sedan som jag i en krönika åt Tidningen Kulturen beskrev den medelåldersmannen Jante och hans vänner, som på en ...

Av: Fredrik Rubin | 05 juli, 2008
Gästkrönikör

Bättre Förr  foto Thomas Wihlman

Den fåfänga jakten på service

Kanske är du som jag, beställer ibland böcker, skivor eller något annat från utlandet, sådant som inte lagerförs i Sverige. Detta är inte alltid en enkel procedur. Som att ha ...

Av: Thomas Wihlman | 16 juli, 2016
Reportage om politik & samhälle

Lena Olin 2015 Foto: Frankie Fouganthin ccbysa4.0

Om minnesatleter, med mera



I Bille Augusts film ”Sista tåget till Lissabon” som vi såg häromkvällen finns en flicka som har fotografiskt minne. Under terrorn som diktatorn Salazar släppte loss i Portugal förföljdes och mördades oppositionella, liksom hände i Spanien och i Chile under generalerna Franco och Pinochet. I filmen förekommer en motståndsgrupp av unga studenter, en av dem flickan som minns allt. Den förmågan drar man nytta av.


Och i filmen "A Beautiful Mind" som delvis är baserad på verkligheten är huvudfiguren (spelad av Russel Crowe) ett matematiskt snille som minns allt också han. Men där slår minnesförmågan över i allt vidlyftigare konspirationsteorier, och han klappar samman.

Annons:

I stället för att skriva ner på papper adresser och telefonnummer till motståndsfolk lär hon sig uppgifterna utantill. Så gäller det förstås att hon inte grips av hemliga polisen och torteras att avslöja vad hon har bevarat i sitt rymliga och ofelbara minne.

Det blir en dramatisk flykt, och vi möter henne (spelad av den vackra Lena Olin) många år senare i hennes spanska exil. Filmen växlar mellan nu och då när den man (Jeremy Irons) som av en slump råkar läsa en bok går på en snitseljakt efter författaren, med allt som följer av det. Det är en spännande film med vackra bilder från Lissabon och Bern, och flickan som inget kan glömma överlever alltså. I Alfred Hitchcocks klassiska "Mannen som visste för mycket" finns en kollega till henne. På en varietéscen lyssnar han på publikens slumpvisa bokstavs- och sifferkombinationer. Hans hjärna lagrar allt och han kan upprepa allt. Om jag minns rätt går det honom betydligt värre än för Lena Olins rollfigur.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Och i filmen "A Beautiful Mind" som delvis är baserad på verkligheten är huvudfiguren (spelad av Russel Crowe) ett matematiskt snille som minns allt också han. Men där slår minnesförmågan över i allt vidlyftigare konspirationsteorier, och han klappar samman. Mannen det handlar om, John Nash på Princeton, blev dock så frisk att han sent i livet fick ett Nobelpris. Nyss gick en god vän till oss bort, statsvetaren Alex Davidson som skrev en grundlärd avhandling i Uppsala som jämförde välfärdsstaterna Nya Zeeland och Sverige. Med honom var det omöjligt att vinna en diskussion, kommenterade en gemensam vän: han lagrade alla fakta i sitt fotografiska minne.

"Minnen, alla har vi våra minnen" sjunger Povel Ramel. I sin senaste bok, "Jag kommer ihåg", ger Peter Englund i drygt sjuhundra korta stycken prov på sin minneskapacitet. Jag har ännu inte läst den men kan tänka mig att den finurliga Raketosten finns med, kanske också den blåa flaskan med Watzins Keratin. I alla fall gör Björnklister det, burken och mandeldoften är ett syn- och doftminne som han delar med många. Jag ser av recensionen på den här sidan att den klisterburk som han minns är grön och vit och av plast, med en böjlig röd plastspatel.

A Beautiful Mind Poster

Det avslöjar att han är född på femtiotalet. De från fyrtiotalet minns i stället att klistret kom i en aluminiumburk och att det smetades på med en pensel. I min hustrus föräldrahem var innertaket i ett av rummen fläckat alltsedan ett påhittigt busfrö på tillfälligt besök placerade en smällare i burken och tände på. Jag kan tänka mig att han blev portad efter det tilltaget - verkan blev säkert mera spektakulär när klisterburken var av lättmetall. Se där en minnets vattendelare mellan Svenska Akademiens förre ständige sekreterare som är född 1957 och de som råkar vara en handfull år äldre.

(Inte heller förekommer längre kapsyler av lättmetall på läskedrycksflaskor, och det är kanske bra. Man stoppade dem fulla av tändsatserna på tändstickor, vek samman dem, lade dem på en sten och slog med en annan. Ett enkelt nöje, men det smällde på bra).

Sonja Åkessons dikt "Visst minns jag" kan läsas här: http://novell.nu/dikt/visst-minns-jag

Text: Ivo Holmqvist
Foto i topp: Frankie Fouganthin

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Johann von Fritz. Nya dikter

   Bidar nirvana   Det finns så många grenar, det växer grenar ur mig Varje gren är en tankes separata ångest Trädet slog rot i dimman kring min mage Jag betraktar det inte helt utan vemod.   Hela ...

Av: Johann von Fritz | Utopiska geografier | 18 november, 2013

Den naturliga uppenbarelsen och den historiska. Stagnelius Näcken än en gång

Kvällens gullmoln fästet kransa Älvorna på ängen dansa,Och den bladbekrönta näckenGigan rör i silverbäcken. Liten pilt bland strandens pilarI violens ånga vilar,Klangen hör från källans vatten,Ropar i den stilla natten: "Arma gubbe! Varför spela?Kan ...

Av: Erland Lagerroth | Kulturreportage | 02 januari, 2013

Johanna Lindberg. Ur de osaliga breven

Johanna Lindberg är ett synonym för ord, det är så jag vill existera. Jag är 33 år, har skrivit sedan jag var liten och är på ständig jakt efter utveckling och ...

Av: Johanna Lindberg | Utopiska geografier | 16 juni, 2014

Äntligen sex års forskning gått till sin ände,

 resultatet rörande osvikligt: bokstaven C blev T när jag föddes, och fortsatt som loserförfattare.   Ni några minns kanské mina små rapporter under årens lopp från Loserförfattarfabriken om eller till blodläkarna. Från ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 10 Maj, 2012

ur Processen av Orson Welles

Sagolandet

Guido Zeccola om sommarens kulturföljetong.

Av: Guido Zeccola | Kulturreportage | 31 juli, 2016

När folkbildningsrörelsen kom till Hälsingland

Den 14 september hade jag glädjen att få vara med när biblioteket i Hudiksvall fyllde 100 år. Det väckte en rad minnen, varav det första handlar om min farmor Therese. Hon ...

Av: Mats Myrstener | Kulturreportage | 11 november, 2013

Mellan Persepolis och Bombay

Relief i Persepolis: Persiska krigare. Med utgångspunkt i Azar Mahloujians bok Vi lyser som guld: Ett reportage om zoroastrier i exil (Atlas) skriver Ashk Dahlén om zoroastrismen. En resa i landsflyktens ...

Av: Ashk Dahlén | Essäer om samhället | 08 augusti, 2009

Dikter av Christer B Johansson

Tidens tand har tuggat kol i miljarder år för att kunna spotta ut en diamant smaragd. Musslan jobbar med sand i hundra år för att skapa en pärla. Ergo: Musslan ...

Av: Christer B Johansson | Utopiska geografier | 16 Maj, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.