Brudparet

Kunde Indiens tredje Premiärminister ha hetat Feroze Gandhi?

I Bertil Falks biografi om maken till Indira Gandhi, hon som faktiskt var Indiens tredje premiärminister, framträder en skarp relief som förgrund ur något många lärt sig betrakta som bakgrund ...

Av: Annakarin Svedberg | 17 september, 2017
Essäer om litteratur & böcker

Panpsykism - en annan världsbild

David Skrbina, född och uppvuxen i Detroit och universitetslektor i filosofi vid University of Michigan i Dearborn gav 2005 ut en bok på över 300 välfyllda sidor, Panpsychism in the ...

Av: Erland Lagerroth | 25 februari, 2011
Essäer

1989, Kommunismens nedgång

Jag minns 1989 års politiska händelser som ganska omtumlande - särskilt som jag till viss del fick uppleva dem på ort och ställe. I början av 1989 styrdes många länder av ...

Av: Björn Gustavsson | 21 september, 2009
Reportage om politik & samhälle

Ett liv i vår tid

”Som liten i Ravlund prästgård” är titeln på Elof Stoltz idylliska minnen om hur det var att växa upp på Österlen inte långt från Kivik. Numera är kyrkogården i Ravlunda ...

Av: Ivo Holmqvist | 27 september, 2013
Essäer om litteratur & böcker

Killers from Space (1954)

Lavalantula och jättespindlarnas återkomst



Jättestora spindlar var en skrämmande ingrediens i 1950-talets skräckfilmer. I Tarantula (1955) experimenterar man med radioaktiva isotoper som ska skapa jättedjur som ska lösa livsmedelsförsörjningen i framtiden. Försöken visar sig vara mindre lyckade med en tarantella svarar bra på behandlingen och växer till skrämmande mått och lyckas naturligtvis rymma och sprida panik bland befolkningen.


En annan skillnad mellan 1950-talets spindelskräckfilmer och Lavalantula är att filmerna på 1950-talet tog sig själva på stort allvar. Även om de med dagens ögon på många sätt blir komiska med de dåliga specialeffekterna så framförde man ett viktigt budskap om hotet från kärnvapen. Lavalantula hör istället till den kategori av filmer som är gjorda med glimten med ögat. Det är en klassisk B-film med taskiga specialeffekter och avdankade skådisar men som klarar sig ganska bra ändå genom sin humoristiska ton och med sina referenser och lek med genrens klichéer.
Tarantula (1955) och Lavalantula (2015)

Tarantula (1955) och Lavalantula (2015)

Annons:

I filmen Killers from Space (1954) blandar man friskt rymdvarelser med kärnvapenprov. Det visar sig att en utomjordisk civilisation tänker utplåna människorna genom att använda strålningen från våra egna atombombstester för att mutera spindlar och andra insekter så de blir jättestora och farliga.

Filmen Them! från 1954 räknas som den första skräckfilmen från 1950-talet inom genren muterade radioaktiva jätteinsekter. I det här fallet handlar det om myror som lever i New Mexikos öken och som förmodligen blivit stora på grund av radioaktivitet. Filmerna spelades in under kalla kriget, i skuggan av andra världskriget där mänskligheten fick uppleva den fruktansvärda kraften av atombomben i de japanska städerna i Hiroshima och Nagasaki. Det var en tid då världen kapprustade och provsprängde atombomber till höger och vänster.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Det fanns en arsenal av atombomber hos världens supermakter som skulle kunna spränga jorden flera gånger om. Radioaktivt och atombomber var det man var fruktade mest vilket speglade sig i tidens skräckfilmer där strålningen bland annat skapade muterade jättespindlar.

I filmen Lavalantula (2015) är det fortfarande jättespindlar som står i fokus men istället för radioaktivitet är det naturkatastrofer som skapar monstren. Man kan också se att själva spelplatsen i filmen har förflyttas från periferin till centrum.

I 1950-talets skräckfilmer uppstår ofta de muterade spindlarna i ödsliga ökenområden, som Nevada och New Mexiko, nära platser där man testsprängde atombomber och det är främst småstäder som drabbas av de muterade monstren. I dag är det istället de stora städerna som drabbas. I Lavalantula (2015) drabbas Los Angeles både av jordbävningar och av vulkanutbrott som gör att jättestora lavasprutande tarantlar kryper fram ur underjorden.

Vi har under det sista decenniet sett vilka katastrofer som naturen kan ställa till med som jordbävningen på Haiti, i Japan och den stora tsunamin i Thailand. I USA går man och väntar på det stora skalvet som enligt forskarna kan inträffa när som helst (eller om hundra år) i San Andreasförkastningen där bland annat Los Angeles ligger.

En annan skillnad mellan 1950-talets spindelskräckfilmer och Lavalantula är att filmerna på 1950-talet tog sig själva på stort allvar. Även om de med dagens ögon på många sätt blir komiska med de dåliga specialeffekterna så framförde man ett viktigt budskap om hotet från kärnvapen. Lavalantula hör istället till den kategori av filmer som är gjorda med glimten med ögat. Det är en klassisk B-film med taskiga specialeffekter och avdankade skådisar men som klarar sig ganska bra ändå genom sin humoristiska ton och med sina referenser och lek med genrens klichéer.

Sharknado (2013) är också en skräckkomedi där en naturkatastrof i form av en tornado i havet utanför Los Angeles suger upp ett stim dödliga hajar och dumpar dem över Los Angelesborna. Ian Zering (som spelade i serien Beverly Hills på 1990-talet) fick i filmen ett nytt genombrott som B-skådis och han dyker även upp i en kort scen i filmen Lavalantula och skapar en intern referens genom att säga att han gärna skulle hjälpa till med att slåss mot spindlarna men för tillfället har han egna hajproblem att ta hand om. Den här typen av skämt eller andra referenser är ganska typiska för vår tids B-skräckisar som har en hängiven publik som uppskattar de interna skämten och metafilm anspelningarna.

I Lavalantula är till exempel huvudpersonen Colton West (spelad av Steve Guttenberg) en avdankad B-actionskådespelare som nu får möjlighet att inte bara vara hjälte på filmduken utan även i verkligheten och på så sätt återupprätta sitt dalande rykte.

Guttenberg vars karriär stod i topp under 1980-talet med Polisskolan-filmerna och Tre män och en baby har sett sin stjärna dala på Hollywoods stjärnhimmel de senaste decennier, så rollen passar på så sätt honom väl. I filmen dyker det också upp tre andra skådespelare från Polisskolan-filmerna bland annat Michael Winslow som i filmerna imponerade med sina många ljudeffekter, vilket han också gör i den här filmen. Det finns i Lavalantula anspelningar på film som gör att det delvis är en metafilm. Bara det att den utspelar sig i Hollywood med filmteam, fans och look-alike skådisar gör att det blir en film om en film på flera plan.

Det finns många spindelfilmer där spindlarna blir stora och farliga på grund av olika orsaker som: radioaktivitet, dumpat giftavfall, genetiska experiment av militären, utomjordisk påverkan eller naturkatastrofer. Som alla andra skräckfilmer är filmerna ett tidsdokument över vad vi just då var mest rädd för. För det är egentligen inte spindlarna vi är rädda för utan det som förändrar dem.

Mathias Jansson

Ur arkivet

view_module reorder

Komplexitet som inte låter sig styras

Melanie Mitchell är professor i datorvetenskap i Portland, Oregon, och ”external professor” vid Santa Fé-institutet i New Mexico. Vid det senare utsågs hon att ge en föresläsningsserie, som hon kallade ...

Av: Erland Lagerroth | Essäer | 03 augusti, 2012

Forsoningen

Forord Når en krig er over, er det forsoningen som står for tur. I slike sammenhenger, der det er med henvisning til krig blir forsoningen forstått som ‘forlik’, ‘pakt’, ‘avtale’, det ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 10 november, 2014

Ivan Tokin, två berättelser

Ivan Tokin (42) bor och arbetar i Belgrad, Serbien och hoppas trots allt på bättre tider. Han skriver kolumner i City Magazine (http://www.citymagazine.rs/) och är, enligt vad han själv säger ...

Av: Ivan Tokin | Kulturreportage | 29 december, 2013

Ladogas ishästar

Myten om Ladogas ishästar lever

Under krigstiden i Finland användes över 70 000 hästar av armén. Hästarna var nödvändiga för transporter av utrustning som proviant, ammunition, vapen. Hästarna drog tunga kanoner. Man uppskattar att 15 ...

Av: Rolf Karlman | Kulturreportage | 29 oktober, 2016

Fri vilje. Del I

Innledning Livet har mange aspekt, der ett av disse er av overordentlig stor betydning, nemlig viljen vår. Det betyr at én av viljens sentrale funksjoner er å holde styr på affekt ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 24 februari, 2014

Klassängslighetens dialektik

Nu talar vi kulturellt kapital. Klass. Klyftor. Vi är medelklassen. Vi är osäkra, men vi vet hur man är fel eller rätt. Vi är den osäkra medelvägen. Vi skäms. Vi ...

Av: Nina Ahlzén | Kulturreportage | 13 december, 2012

Mannens råstyrka och visuella skönhet

Jag hade svårt att hitta till Bergsjön, helt ärligt, fastän jag är en infödd Göteborgare, så har jag aldrig någonsin satt min fot i denna stadsdel, söndermärkt av fördomar och ...

Av: Linda Johansson | Kulturreportage | 23 Maj, 2009

Ett kort meddelande till mina muslimska vänner

Hösten 1900 fick vår förste svenske socialistiske agitator, August Palm, ta emot en inbjudan att besöka Amerika för en föredragsturné. Resan beskrev han i boken Ögonblicksbilder från en tripp till ...

Av: Mohamed Omar | Gästkrönikör | 19 januari, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.