Fritz Bauer

Fritz Bauer eller Auschwitz inför rätta

Vi känner alla till Eichmannrättegången i Jerusalem 1961, inte minst genom Hannah Arendts bok Den banala ondskan. Mindre känt är dock vem mänskligheten har att tacka för att denne folkmordsorganisatör kunde spåras upp och gripas ...

Av: Margareta Zetterström | 05 mars, 2017
Essäer om politiken

Guido Zeccola. Foto Ida Thunström

Guido och Orden

Ett långvarigt arbete med orden i Tidningen Kulturen är nedlagt Guido Zeccola lämnar chefredaktörsstolen i morgon. Det övergripande ordansvaret har han burit sedan tidningens start Nu önskar han mer tid åt att sortera ...

Av: Benny Holmberg | 27 februari, 2017
Media, porträtt

Foto: Hebriana Alainentalo

Skeleton City

Stefan Whilde var i Wales en gång...

Av: Stefan Whilde | 01 mars, 2016
Stefan Whilde

Gilda Melodia

Postludium

Den yttersta olyckans ångest gäller jagets förintelse utifrån. Arnolphe, Phédre, Lykaon Man har allt skäl att kasta sig på knä att tigga om förbarmande när den våldsamma döden i färd med att slå ned måste ...

Av: Gilda Melodia | 25 februari, 2016
Gilda Melodia

Margit Friberg. Foto: Thorsten Jansson

Öland genom Margit Fribergs ögon



I slutet av oktober i år hade Anna Cnattingius film "Margit Fribergs Öland" premiär. Margit Fribergs böcker har kommit att spela en stor roll för att levandegöra och gestalta livet på Öland från 1200-talet fram till första världskriget. 
Bland ölänningarna är Margit Friberg mycket välkänd och omtyckt. Det finns bland annat ett Margit Friberg sällskap som hittills gett ut fyra av hennes böcker i nytryck, och som även anordnar populära vandringar i författarens fotspår.
Anna Anna Cnattingius. Foto: Lena Andersson

Anna Anna Cnattingius. Foto: Lena Andersson

Annons:

Det var de som varit osynliga i historien som Margit Friberg valde att skildra, till exempel sjömanshustrur och de egendomslösa. Hennes huvudpersoner var ofta kvinnor, vilket gav romanerna ett kvinnligt berättarperspektiv. Ölandsskildringar hade tidigare mest lagt fokus på öns särpräglade natur, men Friberg ville framför allt berätta om människorna som levde där.

– För mig är filmen en promo både för Margit Fribergs författarskap och för Öland. Jag är själv född på Öland och har varit alla mina somrar där. Sedan 2001 har jag dessutom undervisat på Ölands folkhögskola, säger filmens skapare Anna Cnattingius, som står för både regi, foto, ljud och klippning.

Stämplad som landsbygdsförfattare

Bland ölänningarna är Margit Friberg mycket välkänd och omtyckt. Det finns bland annat ett Margit Friberg-sällskap som hittills gett ut fyra av hennes böcker i nytryck och som även anordnar populära vandringar i författarens fotspår.

En sådan vandring visas i filmen och då tas det upp att stämpeln som landsbygdsförfattare/bygdeförfattare gjorde att Margit Fribergs inte ansågs platsa i finkulturen och att hon därför inte räknades lika mycket som andra författare som var bosatta i och skrev om stadsmiljö.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Kanske kan man se dagens deckarförfattare som dåtidens bygdeförfattare, som skildrar Sverige från olika geografiska områden, allt från Henning Mankells Wallander i Ystad till Kjell Erikssons kriminalkommissarie från Uppsala. Och inte minst Ölands egen deckarförfattare Johan Teorin, som låter sina historier utspela sig på ön.

Det rör sig om skillnaden mellan finkultur och populärkultur, men även motsättningen mellan stad och landsbygd. Detta belyser frågan vem som egentligen bestämmer vad som är läsvärt och vems böcker som får en framskjuten plats i bokhyllan.

En unik historia

Margit Fribergs Öland visar upp det Öland som Margit Friberg skildrade i sina romaner. En bit av filmen behandlar Djurgårdsinrättningen, vilken bidrar till Ölands unika historia.

– Ön var kunglig jaktpark fram till 1801, vilket var ett väldigt ok för ölänningarna. De fick inte jaga, inte fälla träd och de fick inte skjuta de hjortar och vildsvin som härjade på deras åkrar och skulle de ha hund fick de hugga av ett ben på hunden, så att den inte skulle vara en fara för villebråden, säger Anna Cnattingius.

Detta skildrar Margit Friberg i romanen Skog har öron, mark har ögon. Där beskrivs Linnés resa på Öland 1741 från ölänningarnas perspektiv.

Margit Friberg använde framför allt öländska motiv i sitt författarskap. Av de tolv böcker hon skrivit kan nämnas Rosenkind, Mitt liv är en våg, Skog har öron, mark har ögon och Vandrar-Mari. Mitt liv är en våg var hennes debutroman som utgavs 1942 och som vann tredje pris i Folket i Bilds romantävling.

År 1986 utsågs Margit Friberg till Årets ölänning med motiveringen "med sina böcker har hon gjort en gärning av bestående värde för Öland ..."

– Hon lyckades levandegöra historien och komma folk nära, säger Anna Cnattingius, vars egna personliga favoriter är Vandrar-Mari och Skog har öron, mark har ögon.

Gjorde grundlig research

Av filmen framgår det att Friberg var noga med att inte göra någon som hon skrev om illa. Även om en roman byggde på verkliga personer, var det viktigt att ingen skulle känna igen sig.

Innan Margit Friberg påbörjade sina romaner gjorde hon alltid grundlig research. För att vara säker på att allt blev rätt cyklade hon runt med en rullbandspelare och intervjuade äldre ölänningar, som mindes hur det var förr. En del av dessa inspelningar finns bevarade och två intervjuer är med i filmen.

Efter att modern dog när Friberg var fem år, spenderade hon största delen av sin barndom hos sina farföräldrar i Gåsesten på Öland. Där satt hon ofta tyst och lyssnade när släkten berättade historier om gamla tiders Öland. Något som sedermera kom att inspirera henne i sitt författarskap.

Fadern var sjökaptenen och kustskeppare och Margit fick ofta följa med ut på havet under sommarloven. Detta måste också ha varit inspirerande och lärorikt när hon sedan satte sig ner för att skriva sina romaner. I till exempel Nu seglar Adonia skildras just kustskepparnas liv.

– Hon var en arbetsmyra som alltid var sysselsatt. Hon var noga med research och såg till att all fakta hon skrev i böckerna blev rätt, säger Anna Cnattingius, som själv är författare.

Skrivmaskinen som Margit Friberg skrev alla sina romaner på, en Facit Privat, var exakt samma modell som den Anna Cnattingius använde när hon skrev sina böcker, bland annat Det magiska spelet. Därför kunde hon inte motstå att ha den med i filmen.

 

FAKTA

Margit Friberg (1904 - 1997) var en av många landsbygdsförfattare/bygdeförfattare som verkade under 1900-talet. Hon skrev tio historiska romaner. Filmen Margit Fribergs Öland ger en inblick i Margit Fribergs sätt att närma sig stoffet i sina verk. Fotografier ger liv åt den tid hon skildrar och personer med kopplingar till författaren kommer till tals, bland annat författaren Lennart Sjögren, och Margit Fribergs dotter Inger Hasselbaum. Filmen har gjorts i samarbete med Sigrid Fredriksson och Margareta Lilja Svensson, hembygdsföreningar, Kalmar läns museum och Margit Friberg-sällskapet.

Lena Andersson

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder
Från utställningen 24 Spaces – en kakafoni på Malmö Konsthall 2013

Illusioner av föränderlighet inom konstens ramar

Vad är konst? Vem skapar den? Benny Holmberg diskuterar konstverkets tillblivelse genom de tre aktörerna konstnär, konstverk och betraktare. Föränderlighet, identitet, rörelse och tid, svaret som ständigt glider undan, men ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om konst | 08 mars, 2015

Slakt eller pånyttfödelse? En ångestfylld julbetraktelse

Jesus födelse och hela den kristna julberättelsen omges i vår tanke av en lust att existera i ett rättfärdigande ljus omgivna av enkelhet och sann livsbejakelse och som ett uttryck ...

Av: Benny Holmberg | Kulturreportage | 24 december, 2012

Om Sohrab Rahimi, en intervju om och kring skapelseprocessen

En gång sade du, Sohrab, till mig, i ett annat sammanhang, om kritiken som sådan, vilken jag framhävde som en gestaltning: ”Ja. jag gillar ordet gestalt. För då skriver man ...

Av: Freke Räihä | Litteraturens porträtt | 16 juni, 2012

I love you in various languages

Afrikaans Ek is lief vir jou Albanian ...

Av: Anonymus Loic | Utopiska geografier | 14 februari, 2011

Med hjärtat i halsgropen

Samhället jag har landat i är mig främmande. Inte därför att jag inte talar språket eller känner till staden jag besöker. Jag har varit här ett otal gånger förut, men ...

Av: Lilian O. Montmar | Reportage om politik & samhälle | 15 november, 2009

Syntax error som skön konst

Blir du rasande arg och vill kasta ut hela skiten och vråla #&! ord om tekniken när du får en blåskärm på datorn eller när det uppstår ett fel i ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 02 juni, 2013

Döden är ofarlig

I begynnelsen fanns inga tankar. Varken det ena eller det andra existerade, varken kärlek eller rädsla – ingenting gick att uppleva eller strävade efter att bli upplevt. När encelliga organismer utvecklades ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 01 februari, 2013

Den blodiga danska svampen

Nogh snart afhänt öh vilken full ödesaktig instrumentell natt matt jag överlevt den, i blod ett omsvep och ett dryp det ville sig, sitt helt ofattbart följt följden av, begick ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 17 juni, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts