Sjukdomen i litteraturen. Del 1av 5. Smittan

Vad är geniet om inte den vita pärlan i ostronen, vad om inte enbart en strålande sjukdom?(Heinrich Heine)Jag hade en vän, en kvinna, som blev kär i en man. Mannen ...

Av: Gilda Melodia | 27 september, 2012
Essäer om litteratur & böcker

 Pierre-Auguste Renoir, som föreställer modern Gabrielle och Jean Renoir.Public Domain Wikipedia

En lunch i det gröna av Jean Renoir - en kärleksförklaring

En rubrik som kanske sätter myror i huvudet, det är i så fall meningen. Frukost i det gröna, Eduard Manets berömda målning från 1863, känner många till, men Jean Renoirs ...

Av: Ulf Stenberg | 10 februari, 2016
Essäer om film

Picasso: den aristokratiske kommunisten

TEMA KONST Konsten och kommunismen har levt i ett ambivalent förhållande som kännetecknats av stark lidelse, ömsom hat, ömsom kärlek. Pablo Picasso förkroppsligar på många sätt denna känsliga relation. Han var ...

Av: Hans Öhrn | 03 mars, 2008
Essäer om konst

Med barnet som förebild

Anneli Sandberg är pastor och församlingsföreståndare i Tingvallakyrkan, en frikyrka belägen mitt i Karlstad. Barnets roll i den världsvida kyrkan, barnvälsignelsen och dopet är frågor som engagerar henne. Anneli jobbar ...

Av: Robert Halvarsson | 14 juni, 2014
Kulturreportage

Margit Friberg. Foto: Thorsten Jansson

Öland genom Margit Fribergs ögon



I slutet av oktober i år hade Anna Cnattingius film "Margit Fribergs Öland" premiär. Margit Fribergs böcker har kommit att spela en stor roll för att levandegöra och gestalta livet på Öland från 1200-talet fram till första världskriget. 
Bland ölänningarna är Margit Friberg mycket välkänd och omtyckt. Det finns bland annat ett Margit Friberg sällskap som hittills gett ut fyra av hennes böcker i nytryck, och som även anordnar populära vandringar i författarens fotspår.
Anna Anna Cnattingius. Foto: Lena Andersson

Anna Anna Cnattingius. Foto: Lena Andersson

Annons:

Det var de som varit osynliga i historien som Margit Friberg valde att skildra, till exempel sjömanshustrur och de egendomslösa. Hennes huvudpersoner var ofta kvinnor, vilket gav romanerna ett kvinnligt berättarperspektiv. Ölandsskildringar hade tidigare mest lagt fokus på öns särpräglade natur, men Friberg ville framför allt berätta om människorna som levde där.

– För mig är filmen en promo både för Margit Fribergs författarskap och för Öland. Jag är själv född på Öland och har varit alla mina somrar där. Sedan 2001 har jag dessutom undervisat på Ölands folkhögskola, säger filmens skapare Anna Cnattingius, som står för både regi, foto, ljud och klippning.

Stämplad som landsbygdsförfattare

Bland ölänningarna är Margit Friberg mycket välkänd och omtyckt. Det finns bland annat ett Margit Friberg-sällskap som hittills gett ut fyra av hennes böcker i nytryck och som även anordnar populära vandringar i författarens fotspår.

En sådan vandring visas i filmen och då tas det upp att stämpeln som landsbygdsförfattare/bygdeförfattare gjorde att Margit Fribergs inte ansågs platsa i finkulturen och att hon därför inte räknades lika mycket som andra författare som var bosatta i och skrev om stadsmiljö.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Kanske kan man se dagens deckarförfattare som dåtidens bygdeförfattare, som skildrar Sverige från olika geografiska områden, allt från Henning Mankells Wallander i Ystad till Kjell Erikssons kriminalkommissarie från Uppsala. Och inte minst Ölands egen deckarförfattare Johan Teorin, som låter sina historier utspela sig på ön.

Det rör sig om skillnaden mellan finkultur och populärkultur, men även motsättningen mellan stad och landsbygd. Detta belyser frågan vem som egentligen bestämmer vad som är läsvärt och vems böcker som får en framskjuten plats i bokhyllan.

En unik historia

Margit Fribergs Öland visar upp det Öland som Margit Friberg skildrade i sina romaner. En bit av filmen behandlar Djurgårdsinrättningen, vilken bidrar till Ölands unika historia.

– Ön var kunglig jaktpark fram till 1801, vilket var ett väldigt ok för ölänningarna. De fick inte jaga, inte fälla träd och de fick inte skjuta de hjortar och vildsvin som härjade på deras åkrar och skulle de ha hund fick de hugga av ett ben på hunden, så att den inte skulle vara en fara för villebråden, säger Anna Cnattingius.

Detta skildrar Margit Friberg i romanen Skog har öron, mark har ögon. Där beskrivs Linnés resa på Öland 1741 från ölänningarnas perspektiv.

Margit Friberg använde framför allt öländska motiv i sitt författarskap. Av de tolv böcker hon skrivit kan nämnas Rosenkind, Mitt liv är en våg, Skog har öron, mark har ögon och Vandrar-Mari. Mitt liv är en våg var hennes debutroman som utgavs 1942 och som vann tredje pris i Folket i Bilds romantävling.

År 1986 utsågs Margit Friberg till Årets ölänning med motiveringen "med sina böcker har hon gjort en gärning av bestående värde för Öland ..."

– Hon lyckades levandegöra historien och komma folk nära, säger Anna Cnattingius, vars egna personliga favoriter är Vandrar-Mari och Skog har öron, mark har ögon.

Gjorde grundlig research

Av filmen framgår det att Friberg var noga med att inte göra någon som hon skrev om illa. Även om en roman byggde på verkliga personer, var det viktigt att ingen skulle känna igen sig.

Innan Margit Friberg påbörjade sina romaner gjorde hon alltid grundlig research. För att vara säker på att allt blev rätt cyklade hon runt med en rullbandspelare och intervjuade äldre ölänningar, som mindes hur det var förr. En del av dessa inspelningar finns bevarade och två intervjuer är med i filmen.

Efter att modern dog när Friberg var fem år, spenderade hon största delen av sin barndom hos sina farföräldrar i Gåsesten på Öland. Där satt hon ofta tyst och lyssnade när släkten berättade historier om gamla tiders Öland. Något som sedermera kom att inspirera henne i sitt författarskap.

Fadern var sjökaptenen och kustskeppare och Margit fick ofta följa med ut på havet under sommarloven. Detta måste också ha varit inspirerande och lärorikt när hon sedan satte sig ner för att skriva sina romaner. I till exempel Nu seglar Adonia skildras just kustskepparnas liv.

– Hon var en arbetsmyra som alltid var sysselsatt. Hon var noga med research och såg till att all fakta hon skrev i böckerna blev rätt, säger Anna Cnattingius, som själv är författare.

Skrivmaskinen som Margit Friberg skrev alla sina romaner på, en Facit Privat, var exakt samma modell som den Anna Cnattingius använde när hon skrev sina böcker, bland annat Det magiska spelet. Därför kunde hon inte motstå att ha den med i filmen.

 

FAKTA

Margit Friberg (1904 - 1997) var en av många landsbygdsförfattare/bygdeförfattare som verkade under 1900-talet. Hon skrev tio historiska romaner. Filmen Margit Fribergs Öland ger en inblick i Margit Fribergs sätt att närma sig stoffet i sina verk. Fotografier ger liv åt den tid hon skildrar och personer med kopplingar till författaren kommer till tals, bland annat författaren Lennart Sjögren, och Margit Fribergs dotter Inger Hasselbaum. Filmen har gjorts i samarbete med Sigrid Fredriksson och Margareta Lilja Svensson, hembygdsföreningar, Kalmar läns museum och Margit Friberg-sällskapet.

Lena Andersson

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Natur och kultur mer samhöriga än vi tror . Byggmästaren som bygger våra…

  Speculum veritatis Titeln på Brian Goodwins bok från 2007, Nature's Due. Healing Our Fragmented Culture, är inte helt lätt att översätta. "Nu är det naturens tur!" (Nature is due) är ett ...

Av: Erland Lagerroth | Essäer om litteratur & böcker | 23 april, 2009

En musikkrönika om Gary Moore

Det kan handla om musik i snart sagt vilken genre som helst… Det kan vara filmmusik: exempelvis temat i ”Schindlers list”… Philipp Glass kompositioner för ”The hours”… Cavatina-temat i ”Dear ...

Av: Björn Gustavsson | Gästkrönikör | 08 juni, 2014

Det skandalösa korset

"Tror ni han kommer?" Jerusalem kokar av förväntningar. Tiotusentals pilgrimer fyller staden. Rykten går om en märklig profet. En kraftfull predikant, en mirakelman och undergörare, vän till de små och svaga ...

Av: Mikael Löwegren | Essäer om religionen | 07 april, 2012

De jämtska -vin-namnen. En betydelsefull ortnamnstyp och dess öden och äventyr i tradition…

Hägra, Härke, Höla, Knytta, Knöva, Kövra, Rista, Skickja, Ösa, Rätan, Grytan, Rödön, Silje och Välje är namn på orter i gamla betydande jämtbygder. Vad de på urnordisk tid betydde är ...

Av: Håkan Roos | Essäer om samhället | 02 december, 2014

Hugo Claus: Bitar av en belgisk verklighet

   Belgien är en ung statsbildning tvärs över språkliga, religiösa och etniska gränser och därmed ett land fyllt av motsättningar och ytterligheter. Flamländaren Hugo Claus, född 1929 i Brygge men uppvuxen ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 21 september, 2012

Tidsperspektiv

Ju äldre jag blir ju mer fascinerad blir jag över de konstruktioner och dekonstruktioner – och mycket annat – som är ett resultat av att tänka i och ”genom” olika ...

Av: Carsten Palmer Schale | Agora - filosofiska essäer | 10 juni, 2017

Konsthallen En kort betraktelse

Under tidigare århundraden var den kyrkliga miljön helig, inte bara uppfattad som religiös plats för tillbedjan och begrundan, utan även som en vördad plats bortom det smutsiga och karga vardagslivet ...

Av: Claes-Magnus Bernson | Essäer om konst | 06 september, 2011

Christopher Baker, Murmur Study

Twitter – ett ständigt flöde av konst

Det konstanta flödet av statusuppdateringar och tweets kan tyckas meningslöst. Men faktum är att det blir ett tacksamt material att använda i kritiken av vår samtid.

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 31 januari, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.