Syskon, Berta Hansson

Berta Hansson - lärarinna och konstnärinna i Lappmarken

Berta Hanssons konstnärskap präglas av nyfikenhet, närvaro, och en stark religiositet. Hon får gränserna mellan oss att falla, och känslan av mänsklig närhet präglar hela hennes konstnärskap.

Av: Lena Månsson | 31 januari, 2015
Konstens porträtt

Bron Al Mak Nimir Foto:  Tarja Heino

Radband från Sudan

Genom Sudans huvudstad Khartoum rinner två floder, Blå och Vita Nilen. De flyter samman till en flod vilket kan beskådas från bron Shambat. Det rödbruna vattnet i Blå Nilen förenar ...

Av: Tarja Salmi-Jacobson | 18 februari, 2016
Resereportage

Ett vi utan gränser

Ett vi utan gränser Stefan Villkatt var en av flera som besökte Göteborgs bokmässa på uppdrag av tidningen Kulturen. Bokmässan förvandlas ständigt. I stora delar av mässområdet är inte alls böcker ...

Av: Stefan Villkatt | 28 september, 2006
Kulturreportage

Onyktra tankar om skrivandets mörka sidor

Den som tar sin tillflykt till gift för att tänka kan snart inte tänka utan gift. (Charles Baudelaire) Morgondagen har sedan länge varit här, och den är betydligt mer ...

Av: Fredrik F. G. Granlund | 26 april, 2011
Essäer

Arbetarlitteratur och företagarlitteratur – två sidor av samma mynt



Alisa Zinovyevna Rosenbaum. alias Ayn RandFredrik Runebert ställer den amerikanska författarinnan Ayn Rand mot den svenske arbetarförfattaren ivar Lo-Johansson – i vad möts de?

I Sverige(och i övriga världen) finns det en utpräglad arbetarlitteratur som har sin startpunkt i slutet av 1800-talet och som fick sitt tydliga genombrott på 1930-1940-talet. Arbetarlitteraturen flyttade fokus från de högre klasserna; adel, präster och kapitalister, till arbetare som inte ägde sina produktionsmedel och bostäder med mera.

Det som kallas för borgerlig litteratur var uteslutande av karaktären relationsdramer mot en borgerlig fond. Arbetarlitteraturen lyfte fram arbetsmoral, bildning, hederlighet, solidaritet, gemenskap och medmänsklighet medan den borgerliga litteraturen lyfte fram romantiska relationer, ridderlighet, hederlighet, giftermål mot de ingående parternas vilja och andra liknande relationsdramer.

Den borgerliga litteraturen på 1900-talet lyfte fram olika ideal men var blind för arbetsmoralen och de dåliga arbetsförhållanden som rådde i samhället.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

De båda formerna av litteratur glömde bort grunden till välfärden – företagande, arbete, innovationer och teknologiutveckling. Förvisso tog arbetarlitteraturen upp arbetet som en viktig komponent, men den var bara en del i ett nödvändigt ont och som en produkt av ett orättvist samhälle.

Därför skulle Sverige och världen behöva mer företagarlitteratur, och för att skapa en tydlig kontrast till denna form av litteratur som jag eftersöker tänker jag ställa den mot arbetarlitteraturen som är den form av litteratur som i olika skepnader fortfarande dominerar litteraturvärlden.

I den här artikeln har jag därför valt att jämföra den amerikanska författarinnan Ayn Rands (1905-1982) litteratursyn med den svenska arbetarförfattaren Ivar Lo-Johanssons (1901-1990).

Anledningen därtill är att Rand är den ende som, mig veterligen, på allvar och med konsekvens beskriver företagarens kamp i ett kollektivistiskt och homogent samhälle.
Lo-Johansson är i sin tur en av de främsta arbetarförfattarna som bland annat gjort sig känd för att ha beskrivit de fattiga statarnas situation i Sverige.

Ayn Rand ingår, enligt hennes egna ord, i den romantiska traditionen då hon beskriver människor som de skulle kunna vara och inte enbart som de är just nu, vilket är naturalismens och realismens främsta fokus. I The art of fiction (2000) beskriver Rand hur en bra roman ska vara uppbyggd. Premissen för en god roman är att människan har en fri vilja och att människan därmed inte är en produkt av naturen.

Naturen har ingen fri vilja och därför anser Rand att naturalismen, som spaltar upp alla detaljer i naturen och där människan är predestinerad att agera på ett visst sätt, är en meningslös genre. Determinism ger inget handlingsutrymme.

Eftersom rationella människor har mål som de vill uppnå är handling det centrala i dramat. För att det ska bli en bra handling krävs det en konflikt mellan två motsatta krafter och författaren bör alltid fråga sig själv: ”Har jag gjort allt för att försvåra aktörernas agerande och upplösande av konflikter?”

Ivar Lo-Johansson å sin sida sorterar i boken Att skriva en roman (1957) författarna i två kategorier; 1. Jagförfattaren och 2. Gemenskapsförfattaren. Jagförfattaren är anspråksfull och otillgänglig eftersom han eller hon främst skriver om sitt eget inre, utan någon kontakt med omvärldens referensramar. Denna författarsort är även nattmänniska och mystiker som gärna isolerar sig från andra människor i det dagliga livet. Målet för denne är att befria sig själv från omgivningen. Resultatet blir explosionsartade utbrott av självömkan, självupptagenhet och narcissism.

Gemenskapsförfattaren är mer anspråkslös och är den som står ”mitt i” händelsernas centrum och iakttar. Denna författarsort fokuserar främst på yttre betingelser och är mer en morgonmänniska som dras till dagens verksamheter.

Målet är frigörelse tillsammans med andra samt solidaritet och demokrati. För att uppnå dessa mål beskrivs stämningar mer än inre känslotillstånd. Idéer anses uppstå ur gemenskapen och det är genom mellanmänskliga relationer som författaren tolkar andras problem. Den ansatsen förutsätter en mer långsam process än jagförfattarens starka känsloutspel.

Gemenskapsförfattaren tillåter också mer insyn än jagförfattaren genom att dörren alltid står öppen.

Ivar Lo-Johansson 1940I grund och botten handlar kontrasten mellan de två författarsorterna om motsättningen mellan individualism och kollektivism. Lo-Johansson beskriver i romanen Pubertet (1978) den extrema individualisten som det ensamma geniet och likställer denne med pubertalt tänkande.

Rand beskriver i Och världen skälvde (1957) individen som stark, uppfinningsrik, kreativ, rationell och idealistisk.

Om individen är den som manas fram i Pubertet är det inte konstigt att man söker efter ett gemenskapsideal. Men är individen som Rand beskriver denne, då uppstår sociala relationer som en produkt av individens rationella beslutsprocess.

Det är möjligt att Lo-Johansson har beskrivit individen korrekt i förhållande till verkligheten. Han tillhör ju genren realism, som söker beskriva verkligheten som den är, medan Rand tillhör romanticismen, som vill beskriva människans potential. Det är möjligt att individen är infantil just nu men att det finns potential för alla individer att via förnuftet och vetenskapliga metoder höja nivån på sin moral.

För att illustrera detta bör vi ställa oss frågan vad det är som gör att åtta timmars arbete är mer värt idag än för hundra år sedan. Hur kommer det sig att den materiella standarden är så hög? Är det arbetare som ensamt skapar alla dessa värden? Självklart inte. Visst är arbete en förutsättning för ökat välstånd men om det bara handlade om arbete skulle vi väl fortfarande bruka jorden med dragdjur? Eller med ännu äldre metoder?

Det måste till något mer. Men vad?

Svaret är innovatören, kapitalisten och tänkaren. Utan dessa kategorier skulle inte människan ha det välstånd vi har idag. Ångmaskinen, glödlampan, datorn och andra uppfinningar har skapat ett mervärde för alla arbetare genom en ökad produktivitet per arbetstimme. Så visst har arbetarförfattarna gjort nytta genom att synliggöra och beskriva arbetarna och deras umbäranden. Men var är alla företagarförfattare?

Under 1900-talet har vi hamnat snett när det gäller balansen mellan arbetar- och företagarkultur. Under 2000-talet behöver vi komplettera med mer företagarlitteratur i Ayn Rands anda.

 

Fredrik Runeberg

Ur arkivet

view_module reorder

Brott och Straff 2 Testamentets anda - bouppteckningens materia

Släktingarna kröp omkring som likmaskar och karvade på den avlidnas efterlämnade bråte. Konfrontationer kring varje tings nominella eller påstådda affektionsvärde i arvegodset stegrade den febriga temperaturen. Gamla komposter av osämja ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om konst | 31 oktober, 2009

Marginell mästare

Marginell mästare I början av 1950-talet kom en grammofonskiva till Sverige. Den var på sätt och vis hemmagjord. Pianisten, upphovsmannen hade själv producerat den. Det var en stenkaka. På ena sidan ...

Av: Bertil Falk | Essäer om musik | 18 januari, 2007

22. Kjell

Kjell sjunker ner på stolen i hallen. Mor är död, inget kan ändra på det. Han börjar snöra på skorna som han nyss klivit ur. Döden kommer aldrig vid en ...

Av: Kjell | Lund har allt utom vatten | 11 maj, 2012

Upplands Michelangelo – ett 500 årsjubileum

Albertus Pictor är den mest produktiva konstnären i svensk historia. Denne Upplands Michelangelo levde delvis samtidigt som sin italienska kollega. Trots att mer än trettio av Pictors målade kyrkor finns ...

Av: Mikael Mogren | Konstens porträtt | 09 februari, 2009

Ulf Stenberg ur Den gamle stinsen Del 12

Ännu kortare berättelser av Ulf Stenberg från boken Den gamle stinsen.

Av: Ulf Stenberg | Stefan Whilde | 26 juni, 2017

Kvinnohatarna på nätet tror att de är pimps som rules the world

Sätter på min platt-tv som täcker halva väggen i mitt stora rum. En kukförlängare? Vet inte vad man kallar det om man råkar vara en kvinna som köpt en fet ...

Av: Annelie Babitz | Gästkrönikör | 22 mars, 2014

Albrecht Dürer, “Noshörningen” (1515). Källa: Wikipedia

Fantastiska varelser och deras skapare

År 1515 skapade den tyska konstnären Albrecht Dürer ett grafiskt blad föreställande en indisk pansarnoshörning. På 1500-talet var det nästan ingen i Europa som hade sett en riktig noshörning, inte ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 21 oktober, 2017

Nederstigen till dödsriket. I väntan på en födelse …

Vi lever i en värld där snusförnuftet präglar alltför många institutioner. Sverige för (i december 2012) ett så kallat snuskrig i Europa. Jag hoppas att man kommer att förlora, eftersom ...

Av: Percival | Essäer | 04 januari, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.