Reggaefestival i Babylon

Solen klamrar sig fast över Furuvik Reggaefestivals stora scen. Scenen är inklämd mellan den gamla djur- och nöjesparkens två livskällor – åkattraktioner och ölrestaurangerna. Parken grundades vid förra sekelskiftet – ...

Av: Klas Lundström | 16 september, 2013
Kulturreportage

Foto: Kristian Pella

Japans gömda kristna – Kakure Kirishitan

Gömda, med hot om avrättning. Under 1500- och 1600-talen satte Japan igång en formidabel förföljelse av kristna, i ett försök att stärka dess nya centralregering. Om Japans gömda kristna skriver ...

Av: Kristian Pella | 30 mars, 2017
Essäer om religionen

Kevin Rowland - 11 September 2012. Foto: Egghead06

En känsla av förundran. Van Morrison, del 5: Från Saint Dominic’s Preview till…

Att det krävdes tio år och Kevin Rowlands ihåligt metalliska röst i Dexys Midnight Runners för att ”Jackie Wilson Said (I'm in Heaven When You Smile)” skulle bli en bredare ...

Av: Peter Sjöblom | 26 september, 2014
Musikens porträtt

Martha Nussbaum Foto: Wikipedia

I kolonialismens kölvatten

Cecilia Johansson Martinelle har läst Lovisa Bergdahls avhandling om relationen mellan religion, demokrati och utbildning i dagens västerländska, liberala samhällen.

Av: Cecilia Johansson Martinelle | 10 november, 2015
Agora - filosofiska essäer

Arbetarlitteratur och företagarlitteratur – två sidor av samma mynt



Alisa Zinovyevna Rosenbaum. alias Ayn RandFredrik Runebert ställer den amerikanska författarinnan Ayn Rand mot den svenske arbetarförfattaren ivar Lo-Johansson – i vad möts de?

I Sverige(och i övriga världen) finns det en utpräglad arbetarlitteratur som har sin startpunkt i slutet av 1800-talet och som fick sitt tydliga genombrott på 1930-1940-talet. Arbetarlitteraturen flyttade fokus från de högre klasserna; adel, präster och kapitalister, till arbetare som inte ägde sina produktionsmedel och bostäder med mera.

Det som kallas för borgerlig litteratur var uteslutande av karaktären relationsdramer mot en borgerlig fond. Arbetarlitteraturen lyfte fram arbetsmoral, bildning, hederlighet, solidaritet, gemenskap och medmänsklighet medan den borgerliga litteraturen lyfte fram romantiska relationer, ridderlighet, hederlighet, giftermål mot de ingående parternas vilja och andra liknande relationsdramer.

Den borgerliga litteraturen på 1900-talet lyfte fram olika ideal men var blind för arbetsmoralen och de dåliga arbetsförhållanden som rådde i samhället.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

De båda formerna av litteratur glömde bort grunden till välfärden – företagande, arbete, innovationer och teknologiutveckling. Förvisso tog arbetarlitteraturen upp arbetet som en viktig komponent, men den var bara en del i ett nödvändigt ont och som en produkt av ett orättvist samhälle.

Därför skulle Sverige och världen behöva mer företagarlitteratur, och för att skapa en tydlig kontrast till denna form av litteratur som jag eftersöker tänker jag ställa den mot arbetarlitteraturen som är den form av litteratur som i olika skepnader fortfarande dominerar litteraturvärlden.

I den här artikeln har jag därför valt att jämföra den amerikanska författarinnan Ayn Rands (1905-1982) litteratursyn med den svenska arbetarförfattaren Ivar Lo-Johanssons (1901-1990).

Anledningen därtill är att Rand är den ende som, mig veterligen, på allvar och med konsekvens beskriver företagarens kamp i ett kollektivistiskt och homogent samhälle.
Lo-Johansson är i sin tur en av de främsta arbetarförfattarna som bland annat gjort sig känd för att ha beskrivit de fattiga statarnas situation i Sverige.

Ayn Rand ingår, enligt hennes egna ord, i den romantiska traditionen då hon beskriver människor som de skulle kunna vara och inte enbart som de är just nu, vilket är naturalismens och realismens främsta fokus. I The art of fiction (2000) beskriver Rand hur en bra roman ska vara uppbyggd. Premissen för en god roman är att människan har en fri vilja och att människan därmed inte är en produkt av naturen.

Naturen har ingen fri vilja och därför anser Rand att naturalismen, som spaltar upp alla detaljer i naturen och där människan är predestinerad att agera på ett visst sätt, är en meningslös genre. Determinism ger inget handlingsutrymme.

Eftersom rationella människor har mål som de vill uppnå är handling det centrala i dramat. För att det ska bli en bra handling krävs det en konflikt mellan två motsatta krafter och författaren bör alltid fråga sig själv: ”Har jag gjort allt för att försvåra aktörernas agerande och upplösande av konflikter?”

Ivar Lo-Johansson å sin sida sorterar i boken Att skriva en roman (1957) författarna i två kategorier; 1. Jagförfattaren och 2. Gemenskapsförfattaren. Jagförfattaren är anspråksfull och otillgänglig eftersom han eller hon främst skriver om sitt eget inre, utan någon kontakt med omvärldens referensramar. Denna författarsort är även nattmänniska och mystiker som gärna isolerar sig från andra människor i det dagliga livet. Målet för denne är att befria sig själv från omgivningen. Resultatet blir explosionsartade utbrott av självömkan, självupptagenhet och narcissism.

Gemenskapsförfattaren är mer anspråkslös och är den som står ”mitt i” händelsernas centrum och iakttar. Denna författarsort fokuserar främst på yttre betingelser och är mer en morgonmänniska som dras till dagens verksamheter.

Målet är frigörelse tillsammans med andra samt solidaritet och demokrati. För att uppnå dessa mål beskrivs stämningar mer än inre känslotillstånd. Idéer anses uppstå ur gemenskapen och det är genom mellanmänskliga relationer som författaren tolkar andras problem. Den ansatsen förutsätter en mer långsam process än jagförfattarens starka känsloutspel.

Gemenskapsförfattaren tillåter också mer insyn än jagförfattaren genom att dörren alltid står öppen.

Ivar Lo-Johansson 1940I grund och botten handlar kontrasten mellan de två författarsorterna om motsättningen mellan individualism och kollektivism. Lo-Johansson beskriver i romanen Pubertet (1978) den extrema individualisten som det ensamma geniet och likställer denne med pubertalt tänkande.

Rand beskriver i Och världen skälvde (1957) individen som stark, uppfinningsrik, kreativ, rationell och idealistisk.

Om individen är den som manas fram i Pubertet är det inte konstigt att man söker efter ett gemenskapsideal. Men är individen som Rand beskriver denne, då uppstår sociala relationer som en produkt av individens rationella beslutsprocess.

Det är möjligt att Lo-Johansson har beskrivit individen korrekt i förhållande till verkligheten. Han tillhör ju genren realism, som söker beskriva verkligheten som den är, medan Rand tillhör romanticismen, som vill beskriva människans potential. Det är möjligt att individen är infantil just nu men att det finns potential för alla individer att via förnuftet och vetenskapliga metoder höja nivån på sin moral.

För att illustrera detta bör vi ställa oss frågan vad det är som gör att åtta timmars arbete är mer värt idag än för hundra år sedan. Hur kommer det sig att den materiella standarden är så hög? Är det arbetare som ensamt skapar alla dessa värden? Självklart inte. Visst är arbete en förutsättning för ökat välstånd men om det bara handlade om arbete skulle vi väl fortfarande bruka jorden med dragdjur? Eller med ännu äldre metoder?

Det måste till något mer. Men vad?

Svaret är innovatören, kapitalisten och tänkaren. Utan dessa kategorier skulle inte människan ha det välstånd vi har idag. Ångmaskinen, glödlampan, datorn och andra uppfinningar har skapat ett mervärde för alla arbetare genom en ökad produktivitet per arbetstimme. Så visst har arbetarförfattarna gjort nytta genom att synliggöra och beskriva arbetarna och deras umbäranden. Men var är alla företagarförfattare?

Under 1900-talet har vi hamnat snett när det gäller balansen mellan arbetar- och företagarkultur. Under 2000-talet behöver vi komplettera med mer företagarlitteratur i Ayn Rands anda.

 

Fredrik Runeberg

Ur arkivet

view_module reorder

Jaget och omgivningen från en Buddhistisk utgångspunkt

Buddhismen omfattar en uppfattning om att ”människan/personligheten/jaget” är en löst sammanfogad femställighet (skandha), som växelverkar med olika föränderliga omgivningar:¨ 1. Kroppssystemet (rupa) 2. Känslosystemet (vedana) 3. Kognitionssystemet (sanna) 4. Viljesystemet (sankhara) 5. Självmedvetandesystemet (vinnana) I enlighet ...

Av: Carsten Palmer Schale | Essäer om religionen | 22 november, 2011

Benjamin 24

Av: Håkan Eklund | Kulturen strippar | 28 januari, 2012

Carl-Göran Ekerwald

Vad är bildning?

Gunnar Lundin om en ny bok av Carl-Göran Ekerwald: Om bildning -: tio dagböckers vittnesbörd

Av: Gunnar Lundin | Essäer om litteratur & böcker | 11 augusti, 2017

Överlever Nancy Botwin, överlever jag

Hur sunt är det att jämföra sitt eget liv med en amerikansk före detta hemmafru som langar gräs? Jag gör det hela tiden – använder tv-serier som terapi. I barndomen ...

Av: Marja Beckman | Gästkrönikör | 23 januari, 2013

Digitala avtryck

Den unge svenske tonsättaren Johan Svensson (f. 1983) redogör i detta porträtt av den något äldre kollegan JoakimSandgren (f. 1965)försin fascination inför denne numera i Paris baserade tonsättaren och hans musik. Via ...

Av: Johan Svensson | Musikens porträtt | 28 mars, 2013

Elvis dog den 16 augusti 1977 bara 42 år ung

Om tre dagar är det är det dags att minnas 35-årsdag av kungens frånfälle I går den 12 augusti 2012 avslutades i London dem 30:e Olympiska sommarspelen. Under avslutningsceremonin hyllades bland ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 13 augusti, 2012

Foto: Hebriana Alainentalo

Skeleton City

Stefan Whilde var i Wales en gång...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 01 mars, 2016

Var bärsärken en shaman?

  Myten om de gamla bärsärkarna kan än idag sägas vara högst levande. Forskarna har dock länge tvistat om vilka dessa elitkrigare egentligen var. Medan vissa menar att de bör ...

Av: Thomas Jonsson | Essäer om religionen | 08 mars, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts