”Monism” – en tredje utväg

Inför en aktualisering av Viktor Rydbergs Bibelns lära om Kristus fick jag från professor Birthe Sjöberg mig till livs följande citat från Rydbergs Medeltidens magi från 1865: ”Vår tid är en ...

Av: Erland Lagerroth | 16 juli, 2012
Agora - filosofiska essäer

Synden

Innledning Temaet for denne epistelen er dobbelttroen og dobbelttroende folk. Mitt synspunkt er at dobbeltroende folk er langt hardere ute å kjøre enn den en oppfatter som fundamentalist. I det sistnevnte ...

Av: Thor Olav Olsen | 22 december, 2014
Agora - filosofiska essäer

Hjältemodets upplösning och förruttnelse. Krigets anlete

Superbia, högmodet är alla synders moder sägs det. Vilket mått av primärnarcissism vi är nödgade att ha för att bära upp vår sviktande, osäkra och oklara självbild är växlande. Mellan ...

Av: Oliver Parland | 30 december, 2013
Essäer

Sol Invictus i Rom. Terme di Caracalla. Foto: Wikipedia

Den obesegrade solen

Är julhögtiden något som har med Kalle Anka att göra eller är den någonting annat? Är julafton Jesus födelsedag eller har den kristna religionen tagit på sig äran och ansvaret ...

Av: Guido Zeccola | 20 december, 2017
Essäer om religionen

Kajsa Antonsson, Miriam Engdahl, Ylva Fred, Daniel Möllås, med mera. Foto: Ineta Svärd

Alla idéer har sina födslovåndor



Ineta Svärd återvänder som tidigare elev till Tonsättarskolan och rapporterar från Ljudvågorfestivalen 2015 i Visby. 
Nästan så snart jag kliver över tröskeln till Tonsättarskolan träffar jag årets huvudansvariga för Ljudvågorfestivalen, Mattias Svensson Sandell som är utbildningsledare, Kajsa Antonsson och Daniel Mollås som är Ljudvågorgeneraler. Jag undrar mycket över var den första idén kom ifrån. Tanken på att starta en Tonsättarskola på Gotland är ju egentligen galen.
Här bakar William Sundman Sääf, Elvin Matz och Niklas Lagung libabröd. Foto: Ineta Svärd

Här bakar William Sundman Sääf, Elvin Matz och Niklas Lagung libabröd. Foto: Ineta Svärd

Idén att berätta om Tonsättarskolan i Visby kom sig lika naturligt som första snöflingor om vinter eller första knoppar om våren. Det kom sig så naturligt att man hade kunnat vila i tanken: en gång ska jag skriva om min före detta skola. Men det fanns en bra anledning att skynda ta upp inte enbart pennan utan även gamla och nya kontakter. Tonsättarskolan fyller myndiga tjugo år i år och i skrivande stund är den årligt återkommande Ljudvågorfestivalen på gång.

Gotland - en knytpunkt

"På g kan man tolka som på gång eller som på Gotland", säger Ramon Anthin som jag får träffa efter en tids letande efter djupare begravda sanningar om Tonsättarskolans tillkomst. Han är en av två pionjärer som kom på idén att starta upp en utbildning för tonsättare på Gotland, den andre var Peter van Tour. På den tiden levde de båda på diverse körverksamheter och enstaka kurser men i övrigt hängde de ganska löst på Gotland. Då satte sig de två vid samma köksbord i Anthins hem i Hemse och tänkte ut en strategi som visade sig vara en livskraftig idé. Anthins namn klingar bekant liksom namnet Sven-David Sandström, tonsättaren och professorn vars namnskylt fortfarande pryder skolan. Jag får intryck av att Anthin kan ses som kilen i en större gotländsk båt på det ganska stormiga havet av kulturliv.

Först år 1999 hade de nya tonsättarna funnit en attraktiv konsertform för sin nyskrivna musik. Den etablerades och började kallas Ljudvågor. Sedan dess anordnas det varje år i maj månad en Ljudvågor festival i Visby, arrangören är Gotlands Tonsättarskola. Man får höra alldeles fräsch musik skriven av unga kompositionsstudenter, och samtidigt får man tillfälle att träffa tidigare och nya elever, gamla vänner, lärare och musiker. Kanske drömmer alla vi tonsättare om en framtida publik då våra verk kommer att utgöra en del i den svenska och eventuellt internationella musikkulturen. I dagsläget måste tonsättaryrket dock förklaras och försvaras nästan dubbelt så mycket. För att göra sig förstådd kan man inte enbart säga att man går kompositionslinje utan man måste förtydliga: musikkomposition. Allt detta har helt klart sporrat mig att ta pennan och börja nedteckna - både mina och andras tankar, och att låta skolans historia träda fram i nuet.

 

Utbildningsledare Mattias Svensson Sandell och ljudvågorgeneralen Kajsa Antonsson i intensiv planering inför festivalen. Foto: Ineta Svärd

Utbildningsledare Mattias Svensson Sandell och ljudvågorgeneralen Kajsa Antonsson i intensiv planering inför festivalen. Foto: Ineta Svärd

Tonsättarcentrum och Tonsättarskolans aura

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Nästan så snart jag kliver över tröskeln till Tonsättarskolan träffar jag årets huvudansvariga för Ljudvågorfestivalen, Mattias Svensson Sandell som är utbildningsledare, Kajsa Antonsson och Daniel Mollås som är Ljudvågorgeneraler. Jag undrar mycket över var den första idén kom ifrån. Tanken på att starta en Tonsättarskola på Gotland är ju egentligen galen. Mattias Svensson Sandell var själv inte involverad från själva starten men har nu varit utbildningsledare i femton år och tillsammans sätter vi oss ner för en enkel lunch på Lärarsidan. Här i det pittoreska köket brukar både lärare och de gästande tonsättarna från hela världen, som söker sig till Visby International Composer Center, trängas. Även detta arv har Roman Anthin lämnat oss. Idag är det Anthins efterträdare Sten Melin som tar hand om verksamheten tillsammans med Jesper Elén. Förvånansvärt nog rymmer detta hus två verksamheter för alla åldrar, alla nationaliteter och även hela världen för dem som vill och kan erövra den med hjälp av musik. "Musik ska inte låta likadant. Vår vision är att ta in folk som har potential, det gör inget om man inte har basala kunskaper", berättar Mattias. Jag vill gärna höra om de viktigaste momenten med Ljudvågorfestivalen. Det är ett förhållandevis stort evenemang för både Tonsättarskolan och Gotland. Jag frågar varför har man behållit samma form genom åren. "Festivalen är pedagogisk. Det finns konkreta tydliga mål med komponerandet. Man får prova sina kompositioner i ett professionellt sammanhang, med proffsmusiker i en proffssituation", förklarar Mattias.

Unikt lärande

Jag tänker på Ramon Anthin, Peter van Tour, Sven-David Sandström, Mattias Svensson Sandell, Jesper Elén, Henrik Strindberg, Per Mårtensson, Erik Peters, Marie Sandell och de andra lärare, hur de påverkat den svenska tonsättarkulturen. Undervisningen bygger bland annat på att eleverna har professionella tonsättare, kompositionslärare, gehörlärare och gästföreläsare genom vilka Gotlands Tonsättarskola följer sina elevers utveckling hela vägen under utbildningen. Eleverna skapar sina konstmusikverk hos Henrik Strindberg och Per Mårtensson, och elektroakustisk musik hos Erik Peters. Studenten Erik Mellqvist berättar om hur han har fått en så unik möjlighet här på Tonsättarskolan, att få arbeta med pedagoger som själva är tonsättare. "Fler sådana skolor finns nog inte", tillägger han.

"Vi skapar den här festivalen tillsammans"

Årets festivalgeneraler Kajsa Antonsson och Daniel Mollås berättar om hur de utöver organiserande också har sina egna framföranden att tänka på. Daniel Mollås har skrivit fyra stycken som alla går under ett gemensamt tema. "Det är en musikalisk serie som kallas Four World Depictions med violintrio, ett stycke till blåsorkester, ett elektroakustiskt bandstycke och en trio för violin, tenorblockflöjt och ljudobjekt". Kajsa Antonsson har skrivit tre stycken; "De alla har på olika sätt utmanat mig, till exempel till att trycka på gränserna till hur jag betraktar musik och vad musik kan innebära". Det är en stråkkvintett, en trio för fiol, kontrabasblockflöjt och ljudobjekt samt ett elektroakustiskt stycke som baserats på fältinspelningar hon gjort av skogen.

Kajsa berättar om hur det känns nu när festivalen närmar sig. "Det allra mest utmärkande är när man känner att alla runt omkring en, inklusive en själv börjar inse att det inte är långt kvar nu - det blir en annan stämning på skolan, folk taggar till och blir mer och mer förväntansfulla. Inte nog med att vi skapar den här festivalen tillsammans, vi skapar ju även musiken som är anledningen till att vi har den!".

Lycka till tonsättare!

Ineta Svärd

Ur arkivet

view_module reorder
Erik B. Gustavsson,

Jag mötte en målare

Jag träffade Erik B. Gustavsson (1913-2005) vid en utställning i en stockholmsförort; han närmade sig de åttio, men mannen som klev in i lokalen var ungdomligt flott ekiperad, på ett ...

Av: Gunnar Lundin | Konstens porträtt | 27 september, 2010

Poesi i poetik och praktik

Det råder oftast en förvirring kring begreppet poetik och det blir i det dagliga användandet till en brokig blandning av metodik, estetik, poetik därtill uppblandat med en politisk hållning. Sammantaget ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 21 december, 2016

Materia och ande – den stora gåtan

Vi håller oss med många antiteser. En sådan är människa och natur. Motsättningen kan förefalla självklar, men det är den inte. Människan är en del av naturen, och naturen har ...

Av: Erland Lagerroth | Agora - filosofiska essäer | 24 april, 2014

Baserat på ett sant rykte

Platsannons Ett väl sammansvetsat kollektiv söker en sammansvuren: Osjälvständighet, självupptagenhet, oduglighet och förmågan att vända kappan efter vinden värdesätts extra. Vi skiljer inte agnarna från vetet, ej heller rövslickeri från lojalitet och civilkurage ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 12 oktober, 2013

Gerhard Leberecht von Blücher

Krig och fred i Belgien

I samband med det tyska överfallet på Danmark och Norge stävade en nästan ny kryssare, uppkallad efter just Blücher, in mot Oslo natten till den 9 april 1940. Ombord ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om samhället | 23 oktober, 2015

Allt är trafikens fel

Trafiken påverkar mig. Sedan tre år tillbaka har jag som Eksjöbo lärt mig att köra fortare men jag har blivit ögontjänare på kuppen. Min hastighet växlar numera beroende på antalet ...

Av: Isabella Clevenhag Sörängen | Gästkrönikör | 27 mars, 2012

Toleransens dilemma del 1 av 2

Ohyggligheterna i Syrien. Ockupationen på Västbanken. Förtrycket i många muslimska länder. Galna kristna, som sätter eld på Koranen. Kongo Kinshasa. Guds befrielsearmé i Centralafrika. Muhammedkarikatyrerna. De fruktansvärda övergreppen på kvinnor ...

Av: Carsten Palmer Schale | Essäer | 08 oktober, 2012

Israelisk musik från många kulturer

Israelisk musik från många kulturer Israels 6 miljoner invånare omfattar 100 nationaliteter. Uppgiften kommer från cd-häftet till The Rough Guide To The Music Of Israel. Förvånande? Kan det stämma? Det beror ...

Av: Bengt Eriksson | Essäer om musik | 03 maj, 2007

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.