Rochester och starka kvinnor

Kanske ringer det inga klockor av igenkänning vid namnet John Wilmot. Kanske inte heller när jag säger att han var 2:e earl of Rochester, och oftast går under just kallnamnet ...

Av: Julie Blomberg Gudmundsson | 09 november, 2011
Essäer om litteratur & böcker

Salvador Dalís gåta

En av Moderna Museets många dyrgripar är Wilhelms Tells gåta. Salvador Dalí målade den år 1933 och museet köpte den 1967. Det är en stor oljemålning på duk, cirka två ...

Av: Birgitta Milits | 15 december, 2009
Kulturreportage

Tvål, ljus och oljemålningar i C.D. Friedrichs barndomshem

Han var svensk och hans föräldrar kokade tvål och stöpte ljus i källaren. Här på Lange Straße 57 mitt i centrum av Greifswald föddes Casper David Friedrich den 5 september ...

Av: Mathias Jansson | 16 september, 2014
Essäer om konst

Gdansk - stad i skymning av Hans Evert René

Kopernikus, Schoupenhauer, Fahrenheit...

Av: Hans Evert René | 01 juni, 2015
Utopiska geografier

Kajsa Antonsson, Miriam Engdahl, Ylva Fred, Daniel Möllås, med mera. Foto: Ineta Svärd

Alla idéer har sina födslovåndor



Ineta Svärd återvänder som tidigare elev till Tonsättarskolan och rapporterar från Ljudvågorfestivalen 2015 i Visby. 
Nästan så snart jag kliver över tröskeln till Tonsättarskolan träffar jag årets huvudansvariga för Ljudvågorfestivalen, Mattias Svensson Sandell som är utbildningsledare, Kajsa Antonsson och Daniel Mollås som är Ljudvågorgeneraler. Jag undrar mycket över var den första idén kom ifrån. Tanken på att starta en Tonsättarskola på Gotland är ju egentligen galen.
Här bakar William Sundman Sääf, Elvin Matz och Niklas Lagung libabröd. Foto: Ineta Svärd

Här bakar William Sundman Sääf, Elvin Matz och Niklas Lagung libabröd. Foto: Ineta Svärd

Idén att berätta om Tonsättarskolan i Visby kom sig lika naturligt som första snöflingor om vinter eller första knoppar om våren. Det kom sig så naturligt att man hade kunnat vila i tanken: en gång ska jag skriva om min före detta skola. Men det fanns en bra anledning att skynda ta upp inte enbart pennan utan även gamla och nya kontakter. Tonsättarskolan fyller myndiga tjugo år i år och i skrivande stund är den årligt återkommande Ljudvågorfestivalen på gång.

Gotland - en knytpunkt

"På g kan man tolka som på gång eller som på Gotland", säger Ramon Anthin som jag får träffa efter en tids letande efter djupare begravda sanningar om Tonsättarskolans tillkomst. Han är en av två pionjärer som kom på idén att starta upp en utbildning för tonsättare på Gotland, den andre var Peter van Tour. På den tiden levde de båda på diverse körverksamheter och enstaka kurser men i övrigt hängde de ganska löst på Gotland. Då satte sig de två vid samma köksbord i Anthins hem i Hemse och tänkte ut en strategi som visade sig vara en livskraftig idé. Anthins namn klingar bekant liksom namnet Sven-David Sandström, tonsättaren och professorn vars namnskylt fortfarande pryder skolan. Jag får intryck av att Anthin kan ses som kilen i en större gotländsk båt på det ganska stormiga havet av kulturliv.

Först år 1999 hade de nya tonsättarna funnit en attraktiv konsertform för sin nyskrivna musik. Den etablerades och började kallas Ljudvågor. Sedan dess anordnas det varje år i maj månad en Ljudvågor festival i Visby, arrangören är Gotlands Tonsättarskola. Man får höra alldeles fräsch musik skriven av unga kompositionsstudenter, och samtidigt får man tillfälle att träffa tidigare och nya elever, gamla vänner, lärare och musiker. Kanske drömmer alla vi tonsättare om en framtida publik då våra verk kommer att utgöra en del i den svenska och eventuellt internationella musikkulturen. I dagsläget måste tonsättaryrket dock förklaras och försvaras nästan dubbelt så mycket. För att göra sig förstådd kan man inte enbart säga att man går kompositionslinje utan man måste förtydliga: musikkomposition. Allt detta har helt klart sporrat mig att ta pennan och börja nedteckna - både mina och andras tankar, och att låta skolans historia träda fram i nuet.

 

Utbildningsledare Mattias Svensson Sandell och ljudvågorgeneralen Kajsa Antonsson i intensiv planering inför festivalen. Foto: Ineta Svärd

Utbildningsledare Mattias Svensson Sandell och ljudvågorgeneralen Kajsa Antonsson i intensiv planering inför festivalen. Foto: Ineta Svärd

Tonsättarcentrum och Tonsättarskolans aura

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Nästan så snart jag kliver över tröskeln till Tonsättarskolan träffar jag årets huvudansvariga för Ljudvågorfestivalen, Mattias Svensson Sandell som är utbildningsledare, Kajsa Antonsson och Daniel Mollås som är Ljudvågorgeneraler. Jag undrar mycket över var den första idén kom ifrån. Tanken på att starta en Tonsättarskola på Gotland är ju egentligen galen. Mattias Svensson Sandell var själv inte involverad från själva starten men har nu varit utbildningsledare i femton år och tillsammans sätter vi oss ner för en enkel lunch på Lärarsidan. Här i det pittoreska köket brukar både lärare och de gästande tonsättarna från hela världen, som söker sig till Visby International Composer Center, trängas. Även detta arv har Roman Anthin lämnat oss. Idag är det Anthins efterträdare Sten Melin som tar hand om verksamheten tillsammans med Jesper Elén. Förvånansvärt nog rymmer detta hus två verksamheter för alla åldrar, alla nationaliteter och även hela världen för dem som vill och kan erövra den med hjälp av musik. "Musik ska inte låta likadant. Vår vision är att ta in folk som har potential, det gör inget om man inte har basala kunskaper", berättar Mattias. Jag vill gärna höra om de viktigaste momenten med Ljudvågorfestivalen. Det är ett förhållandevis stort evenemang för både Tonsättarskolan och Gotland. Jag frågar varför har man behållit samma form genom åren. "Festivalen är pedagogisk. Det finns konkreta tydliga mål med komponerandet. Man får prova sina kompositioner i ett professionellt sammanhang, med proffsmusiker i en proffssituation", förklarar Mattias.

Unikt lärande

Jag tänker på Ramon Anthin, Peter van Tour, Sven-David Sandström, Mattias Svensson Sandell, Jesper Elén, Henrik Strindberg, Per Mårtensson, Erik Peters, Marie Sandell och de andra lärare, hur de påverkat den svenska tonsättarkulturen. Undervisningen bygger bland annat på att eleverna har professionella tonsättare, kompositionslärare, gehörlärare och gästföreläsare genom vilka Gotlands Tonsättarskola följer sina elevers utveckling hela vägen under utbildningen. Eleverna skapar sina konstmusikverk hos Henrik Strindberg och Per Mårtensson, och elektroakustisk musik hos Erik Peters. Studenten Erik Mellqvist berättar om hur han har fått en så unik möjlighet här på Tonsättarskolan, att få arbeta med pedagoger som själva är tonsättare. "Fler sådana skolor finns nog inte", tillägger han.

"Vi skapar den här festivalen tillsammans"

Årets festivalgeneraler Kajsa Antonsson och Daniel Mollås berättar om hur de utöver organiserande också har sina egna framföranden att tänka på. Daniel Mollås har skrivit fyra stycken som alla går under ett gemensamt tema. "Det är en musikalisk serie som kallas Four World Depictions med violintrio, ett stycke till blåsorkester, ett elektroakustiskt bandstycke och en trio för violin, tenorblockflöjt och ljudobjekt". Kajsa Antonsson har skrivit tre stycken; "De alla har på olika sätt utmanat mig, till exempel till att trycka på gränserna till hur jag betraktar musik och vad musik kan innebära". Det är en stråkkvintett, en trio för fiol, kontrabasblockflöjt och ljudobjekt samt ett elektroakustiskt stycke som baserats på fältinspelningar hon gjort av skogen.

Kajsa berättar om hur det känns nu när festivalen närmar sig. "Det allra mest utmärkande är när man känner att alla runt omkring en, inklusive en själv börjar inse att det inte är långt kvar nu - det blir en annan stämning på skolan, folk taggar till och blir mer och mer förväntansfulla. Inte nog med att vi skapar den här festivalen tillsammans, vi skapar ju även musiken som är anledningen till att vi har den!".

Lycka till tonsättare!

Ineta Svärd

Ur arkivet

view_module reorder

Unga människor och gamla Essä i form av aforismer

 För den sene Vilhelm Ekelund är ålderdomens visdom underlägsen den unga människans bottensäkra uppfattning att världen visserligen är dårskap och rackar­spel men att den både för poeten och för hjälten ...

Av: Gunnar Lundin | Essäer | 31 december, 2013

Från penselhår till pixelporr – en essä om pornografi i konsten

Hur många unga pojkar slet inte ut sin joystick på 80-talet i dunkla pojkrum framför en flimrande TV-skärm? Det var inte bara plattformsspel och shoot-em-up spel som visades på skärmarna ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 22 december, 2012

Jenny Berggren Keljevic

Är du i kärlek eller i lust?

Vi har väl alla någon gång kommit till den punkten i olika relationer då det antingen utvecklas eller börjar slita i kanterna på ett eller annat sätt. Ibland händer det ...

Av: Jenny Berggren Keljevic | Gästkrönikör | 30 juni, 2017

Universum

Då Oden mötte Mefistofeles

Jag upplever i den norröna mytologin en enorm melankoli. Den norröna mytologin är ett drama, en pågående kris, en gudomlig tragedi. För gudarna är otillräckliga, men det är inte bara ...

Av: Eirik Storesund | Agora - filosofiska essäer | 07 oktober, 2015

Hilma af Klint och den manliga konstens pionjärer ─ en jämförelse

Sveriges Konstföreningar har detta år 2012 ”Andlighet i konsten” som konstbildningstema. De framhåller att andlighet inte är detsamma som kristendom, utan att man kommer att arbeta med konstnärer och företeelser ...

Av: Lena Månsson | Konstens porträtt | 19 januari, 2012

Foto: Guido Zeccola

Svenska jordgubbar

Så var det då åter dags för den årliga jakten på falska jordgubbar. Jordgubbar från fjärran land som olagligt säljs som svenska på den svenska marknaden. Se upp så du ...

Av: Thomas Silfving | Gästkrönikör | 06 juni, 2016

Om det katolska bidraget till den europeiska civilisationen

Marcus Myrbäck om Thomas E. Woods Katolska kyrkan och den västerländska civilisationen

Av: Marcus Myrbäck | Essäer om litteratur & böcker | 10 februari, 2017

Tanker om Platon og filosofien hans

 Det er slettes ikke så dumt å hevde at med stor grad av sannsynligvis var det slik for Platon at han trodde og mente at kultur uten moral medførte at ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 17 mars, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.