En begravningsbåt av cederträ

Sergei Rachmaninov brukade komma och smörja kråset. Det var på den tiden när kobragudinnans vilda bröllopsnatt ansågs vara ett ämne för finsmakarna. Jag hade rest till Florens, mött Gud bakom ...

Av: Stefan Whilde | 01 oktober, 2014
Stefan Whilde

66 metagram för mycket - ett oavslutat kapitel i många delar.

Del 10   Ja, det kan man fråga sig. Och man kan också fråga sig om det i sig är en relevant fråga, och så vidare... Och Donnerwetter vad många tyskar det ...

Av: Carl Abrahamsson | 29 april, 2011
Carl Abrahamsson

Mattias Svensson Sandell. Foto: Privat

Porträtt av en utbildningsledare

Den individuella satsningen på varje elev på denna skola är något både lärare och elever är medvetna om. Redan från första början var intentionen att ge begåvade och ...

Av: Ineta Svärd | 01 juli, 2015
Musikens porträtt

Kulturradikalen Herbert Tingsten

Det är en liten rund och ettrig man med cigarrettmunstycket ständigt vippande i vänsterhanden. Händerna rör sig gestikulerande i luften. Byxorna är så långt uppdragna över den bastanta magen att ...

Av: Crister Enander | 02 april, 2013
Övriga porträtt

Essäer om musik

Robert Frank, Stones & Cocksucker Blues


Att använda låtar av Rolling Stones i filmer har prövats med framgång. Mest minnesvärda exempel är väl scenen där Martin Scorsese låter Robert DeNiros figur Johnny Boy göra entré i Mean Streets (1973) till tonerna av Jumping Jack Flash; instinktivt förstår betraktaren att här kommer trubbel.

Ett försök till tolkning av Anton Bruckners femte symfoni

 

Att förstå Anton Bruckner är svårt för den sekulariserade lutheranens ofta torftiga och rationellt ytliga andliga intellekt, så än mer för det uttunnade känsloliv som följer i dess spår. Vartill tjänar alla dessa upprepningar, uppförstorade dimensioner? Katedralens dimensioner skrämmer nordbon.

 

Jag vill här göra ett försök att föra honom närmare alla genom en semantisk/semiotisk analys.

Detta kommer givetvis att väcka motstånd hos anhängarna av den ”absoluta musiken”. Min ståndpunkt är att tesen om ”Nur sich bewegende klingende Formen” är ett reduktionistiskt antagande som drivet till sin spets förvandlar musiken till ett meningslöst och innehållslöst tingel tangel. Hela begreppet formulerades av den rätt medelmåttige kritikern och musikskribenten Hanslick som skördade sina lagrar som Brahmsanhängare och anti-Wagnerian. En av Bruckners argaste vedersakare. Den som bättre trivs i biedermeieridyllens trygga värld, eller i den moderna ”låtens” funkiskök kan sluta sin läsning här. Om rökelse, chiaroscuro och höga valv skrämmer. Vi utsätter oss nämligen här för den ande som bröt ner de småborgerliga romantikernas ängslan inför Beethovens expansiva proportioner och titaniska kraft… Det sublima är likt Rilkes änglar alltid fasansfullt i sig.

Men vi skall ge oss kast med den symfoni Bruckner själv kallade ”den fantastiska”.

Dubbelt grubbel


Om Vincenzo Bellinis Norma, druiderna, madame Blavatsky och mycket annat

Musikaliska liturgier

Elastiska svängningar, förtätningar och förtunningar i ljudrummet. Knappt förnimbart breder det ut sig, bestämt av sin amplitud. Icke-buller, antikaos, eko av eko, poesi, kanske – musik. Ljud som infra- och ultraord, under och över örats förmåga att uppfatta mellan 20 och 20.000 svängningar per sekund. Dubbelfuga, trippelfuga, varje ord har sin egen klangfärg.
I ett samtal konstaterade Mauricio Kagel (1931-2008) att musiken skiljer sig från poesin däri att den kan vara ett steg mer absolut än spr

Varför finns opera?

Också en fråga! Opera finns.
Jamen varför?
Det finns som en del av vårt kulturarv.
Jamen varför?
Opera är skrik och bråk, var det någon som skrev för länge sedan. Är det kultur?

Den gregorianska sången och den mänskliga rösten

Notatio monodica av Hebriana AlainentaloDenna korta essä handlar om den kanske mest antika formen av kristen sång i Västlandet: Den gregorianska sången. Den religiösa och rituella aspekten i denna form av bön är enormt mycket viktigare än själva musikaliteten.

”På sätt och vis hade musiken åter kunnat bli den första konsten genom den direkta återknytning till musikens förbindelse med matematiken som har funnits i den teoretiska spekulationen ända sedan den föddes under antiken.” (Erik Wallrup. På väg mot ett lyssnande tänkande. I Notera Tiden, 1996, KMA )

Den gregorianska sången är en form av bön, och för att begripa dess verkliga väsen bör vi framförallt betrakta den religiösa utövningen av själva bönen och inte bara den musikaliska aspekten. Denna form av sång befinner sig någonstans mellan den yttrade bönen och den rena mystiska kontemplationen eftersom den baseras på konkreta ord som antyder en tidigare kännedom (eller medvetenhet) om ordets transcendentala och religiösa betydelser och kraft.

Det handlar inte om en metafor utan om konkreta ord, ett mantra som bär en sakral kraft.

Högt på sångens vingar

Montserrat Cabballé – hur gärna hade jag inte stalkat henne. Det tycks dock inte fysiskt möjligt enligt mina bemödanden på nätet. Trots kommentarsfält vid you-tube-filmerna med hennes insjugningar, ingen hemsida med @, inte tillstymmelse till adress någonstans.
Hon sjunger fortfarande, i en ålder då många kolleger sedan länge tystnat. Tonen når högt över träden.

Femton gånger Östersjön - Östersjöfestivalen för femtonde gången 21-29 augusti

Liksom förra året inleder man årets upplaga av Östersjöfestivalen på Kungliga operan, denna gång på stora scenen med pukor och trumpeter och en massa kungar. Närmare bestämt med Stravinskijs opera-oratorium ”Oidipus Rex” i centrum och ”Rex Gustav” i salongen. Tidningen kulturens utsände förblev dock sittande under kungssången, han erkänner inga kungar. Han önskar inte heller att kronan skall väga lätt på ”Rex Gustavs” hjässa utan enbart att han tar av sig den och placerar den på närmaste museum.

Ur arkivet

view_module reorder

David Bowies comeback

Få 66-åringar slänger upp en video på nätet och får sociala medier att fullkomligt explodera. David Jones, mer känd som David Bowie, är en sådan 66-åring. Den 8 januari 2013, 46 år ...

Av: Johann Bernövall | Gästkrönikör | 10 januari, 2013

LividueomLivDue eller omvendt

LividueomLivDue eller omvendt Hunneboklyftan; I en kløft i en klippe der vest fins en reisning etter det lette som rant bort Hvem av oss var klippen hvem var isen, hvem var reisningen og hvem ...

Av: Liv Due | Konstens porträtt | 12 oktober, 2006

Anna Lovisa Hansdotter, foto privat

Du är vad du heter, men vad heter du egentligen

Det är ju så här att jag en gång hade ett namn, inte ett namn som vilket som helst utan ett som jag var döpt och uppväxt med. Jag blev ...

Av: Thomas Wihlman | Kulturreportage | 03 augusti, 2017

Katarina Hamilton och 14 Nobelpristagare i litteratur - Made in Sweden. Foto Graham.

Om lovprisade grodor, kvinnliga Nobelpristagare och att vara Nationalmuseums favoritdesigner

Katarina Hamilton är känd för att vara den enda "utifrån" som finns representerad på Nationalmuseum. Nationalmuseum säljer sina egna kort - och så Katarina Hamiltons! Hennes kvalitetsdesign Made in Sweden görs fortfarande i ...

Av: Belinda Graham | Essäer om litteratur & böcker | 28 december, 2017

Kultur, kulturfenomen og vitenskap

Emnet for artikkelen min knytter an til de ulike fagvitenskapenes forsøk på å forklare hva som menes med «'kultur og kulturfenomen'»; ut fra sikten min inn til kultur og kulturfenomen ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 29 mars, 2011

Heteronormens paradis

Den 8 april 2006 gjorde sig den jamaicanska dagstidningenSunday Herald's skyldig till hets mot folkgrupp med löpsedeln:"No homos!" Uppmaningen följdes upp av en ingående artikel i vilken dåvarande oppositionsledaren Bruce Golding ...

Av: Klas Lundström | Reportage om politik & samhälle | 17 februari, 2010

Nya portar

Thomas Sjösvärd om de Nemeiska och isthmiska odena av Pindaros nyligen publicerade av bokförlaget Natur & Kultur. För två år sedan utkom Ingvar Björkesons översättning av Pindaros olympiska och pythiska oden ...

Av: Thomas Sjösvärd | Essäer om litteratur & böcker | 18 maj, 2010

Brahms och själens vägar

En essä och en dikt - tonsättaren och skribenten Emanuel Ladenstein skriver om tanken där allt tar sin början. Det är reflektioner i allhelgonatid som kretsar kring konstnärlig utveckling, konstens ...

Av: Emanuel Ladenstein | Musikens porträtt | 11 november, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.