Veckan från hyllan. Vecka 40 - 2012

Veckans debatt handlade om Tintin. En mycket upprörd och ganska enig allmän opinion krävde – och kräver fortfarande – att Tintin-böckerna ska lämnas i fred. Argumenten är starkt övertygande. Det handlar ...

Av: Gregor Flakierski | 29 september, 2012
Veckans titt i hyllan

Bretagne och Bohuslän i sekelskiftesmåleriet

Få kustlandskap har utövat en så stark dragningskraft på konstnärer som Bretagne och Bohuslän. Flera utställningar både i Frankrike och Sverige har de senaste åren visat att konstnärer av olika ...

Av: Eva-Karin Josefson | 28 juni, 2014
Essäer om konst

Goya. Häxor. Foto: Sparkit

Förföljelsen och dödandet av häxor och shamaner

Nina Michael om häxors trosföreställningar, svenska häxprocesser och dödsstraff.

Av: Nina Michael | 02 april, 2015
Kulturreportage

Barnmålaren Vera Nilsson

Att kvinnor i alla tider har mött motstånd i sin karriär är ett påstående som många kan hålla med om.1800-talets kvinnliga konstnärer togs inte på fullt allvar och betraktades i ...

Av: Lena Månsson | 30 augusti, 2011
Konstens porträtt

August och kvinnorna



altJohan August Strindberg var sinnligt lagd med anlag för impotens. Impotensen kom sig av ett sedan barndomen inlärt dåligt självförtroende. I skuggan av fadern Carl Oscar, doktor Kapffs skrifter om sjukdomen onani och Søren Kierkegaards teser om antingen eller växte skammen och otillräckligheten. Det kunde gå så långt att han, när han skulle ligga med tredje hustrun Harriet Bosse, ville be Fader Vår innan hon klev ur klänningen. Efter bönen var hennes begär nerkylt och han fick ett psykologiskt övertag; han slapp leva upp till den unga kvinnans förväntningar.

 

Redan som åttaåring blev August hopplöst förälskad i rektorns dotter. Under sommarlovet 1861 på Klockargård kärade han ner sig i inspektorns tjugoåriga dotter. Då var han tolv. Vid femton träffade han trettioåriga Edla Heijkorn. De bodde grannar och hade en platonisk affär fram till dess att Augusts far förbjöd kontakten. Edla gifte sig så småningom med sjökapten Franz Kramer och dog ung.
Efter konfirmationen svärmade August för Elisabeth Wårman och en nio år äldre kusin. Kusinen hette Maria och dyker upp som Mia i novellen "Något att tänka på". Oskulden förlorade han sommaren 1867, som artonåring. Sommaren 1873 lägrade han en hushållerska på Kymmendö medan polarna Leopold Littmanson och Joseph Josephson tog sig en fylla på fastlandet.

Samma höst slafade han hos fadern, men vantrivdes, lånade pengar av en köpman och drog till Sandhamn där han hyrde rum av en lots. Året därpå tillträdde han tjänst på Kungliga biblioteket. Uppasserskan och manslukerskan Ida Charlotta Olsson blev hans älskarinna. Hon förvred hans huvud, ungefär som Edvard Munchs hålldam Dagny Juel skulle göra längre fram.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Våren 1875 berättade Ida en smula högtidligt att hon var gravid. Barnet föddes och döptes till Johan efter den förmodade pappan. Men August nobbade faderskapet. När Ida krävde honom på underhåll kände han illamående och öronsusningar, drabbades av diarré och tandvärk och fällde upp rockkragen före morgonpromenaden. Överallt dök hon upp och talade etik. Dessutom var han förälskad på annat håll. Så han blånekade och kom undan. Ett par år senare ställdes kompisen och målaren Carl Larsson inför samma dilemma. I ett brev från August fick Carl rådet att vara försiktig i sina framtida utsvävningar: "När du knullar flickor härnäst, så glöm inte att lägga något emellan."
"En dåres försvarstal", Augusts kanske starkaste roman, ställer läsaren på svåra prov; man måste värja sig för den äckliga lusten att snaska i sig författarens uppfläkta kärlekshistoria.

Romanen förevigar första mötet med kvinnan som skulle dyrkas rakt ner i helvetet. Hon hette Sigrid Sofia Mathilda Elisabeth von Essen, men kallades Siri. Friherrinna var hon och till det gift med baron Wrangler. Siri som förvägrades göra karriär inom teatern såg en flyktväg i August och August såg i Siri en chans att klättra på den sociala stegen. Två fåfänga dominanter ställde till med skandal när hon skilde sig från den trygga baronen och sa ja till en fattig bohem. Vid tiden räknades August som en obetydlig pennfäktare, först ett par år in i äktenskapet slog han igenom med "Röda Rummet". Succén följdes upp med "Det nya riket" och "Giftas". Paret fick tre barn tillsammans och levde långa tider i landsflykt.

I Syndernas stad Berlin, där brandenburgska kurfurstar, patricierfamiljer, kungar och kejsare härskade, damp Dagny Juel, en norsk sexradikal feminist, ner i Augusts knä inne på stamkrogen Zum Schwarzen Ferkel. Då hade han redan lovat bort hjärtat till österrikiskan Frida Uhl, men motstånd från Fridas far ursäktade honom att kurtisera Dagny. Kärleksaffären blev kortvarig och utmynnade i ömsesidigt hat. Senare skulle Dagny gifta sig med Augusts forne vän, den polske pianisten och författaren Stanislaw "Popoffski", för att slutligen mördas av älskaren Emeryk. August gifte sig med Frida, men var så pass bränd efter skilsmässan från Siri att han stängde av känslorna och Frida som ville leva livet fann sig fast i armod och grossess och tjurade bortskämt. Dottern Kerstin föddes och övergavs av båda föräldrarna som separerade och medan August sjönk ner i sin berömda medelålderskris fortsatte Frida att erövra män som ville förnedra henne.

Nyårsafton 1899 passerade en ung aktris Augusts fönster på Banérgatan 31 i Stockholm. Han hade återvänt från andra landsflykten via ett par lugna år i Lund och hittat tillbaka till skönlitteraturen efter praktiska och teoretiska studier i alkemi och ockultism. Vandringsdramat "Till Damaskus" skulle sättas upp på Dramaten och aktrisen som strök sig mot hans fönster på väg hem från nyårsfirandet på Skansen önskade inget hellre än att spela huvudrollen. Hon slängde en sprallig kyss mot den vida berömda författarens fönsterglas och sprang hem. Sedan dröjde det inte värst länge förrän hon blivit både Damen i Damaskus och fru Strindberg. August hade än en gång låtig sig förföras av en yngre, självständig kvinna. Precis som Indras Dotter i hans drama "Ett Drömspel" hade Harriet Bosse något asiatiskt över sig. Innan hennes allt mer öppna flirtar gett honom modet att stammande ställa den klassiska frågan

alt"Vill ni ha ett litet barn med mig, fröken Bosse?" plågades han av sexuella fantasier nattetid. Hon tonade fram inför honom på telepatisk väg och August som efter liberala, socialistiska och anarkistiska funderingar hemfallit åt gammaltestamentlig konservatism tillfredsställde sig själv under vånda. Köttets drift är stark, men när äktenskapet väl lagliggjorts drabbades Harriet, precis som Siri en gång, av underlivsproblem. Först då skilsmässan drivits igenom och de bodde åtskilda kunde de slappna av och njuta varandra. I flera år, fram till Harriets äktenskap med skådespelaren Gunnar Wingård, träffades de hemma hos August på Karlavägen.

Medan Harriet reste på teaterturnéer ute i Europa tog August hand om gemensamma dottern Anne-Marie. För trots en benägenhet att fly ansvar - också detta på grund av dåligt självförtroende - älskade han ungar. Han hade ett oändligt tålamod med dem och stred för barns rättigheter i flera böcker. Siri till exempel var en kvällsmänniska och hade ofta sovit fram till lunch och då la August ner pennan, gav barnflickan ledigt och lekte med Karin, Greta och Hans. Sorgen efter Kerstin (som "adopterats" av Fridas mor när August lämnat Österrike för Paris och religiösa grubblerier) fick honom att gråta öppet på Lunds gator. Lilla Anne-Marie var hans ögonsten, en gammal mans tröst i livet, och lika vacker som sin mamma Harriet.

1908 flyttade han till Drottninggatan och döpte sista boningen till Blå Tornet efter ett fängelse i Köpenhamn. Där inredde han det kloster som han sökt i flera år och där skulle han framhärda ålderdomen i väntan på cancern. Familjen han hyrde av hade en dotter som hette Fanny och denna till synes viljelösa tonåring väckte faderskänslor i honom. Han anställde henne som sekreterare och manade henne att bli aktris vid teatern. För att skydda henne från omvärlden friade han till henne och köpte till och med förlovningsringar, men hennes tysta rädsla och åldersskillnaden på över fyrtio år gjorde att han backade. Inget talar för att de var intima med varandra, även om båda, eller i varje fall August, under deras möten på tu man hand kände av ett begär. Fanny som aldrig sett en förebild i sin egen far såg det hon saknat i August och August såg en vuxen dotter i Fanny. Men man ska inte glömma hans sagospel "Svanevit" där prinsessans fader flyter samman med prinsen. Man ska inte heller glömma att Johan August Strindberg var sinnligt lagd och att han led av sexuell prestationsångest. Det var kanske skräcken för impotens som i slutänden hindrade honom från att försöka lägra Fanny.

Stefan Whilde

Ur arkivet

view_module reorder
Jörn Donner Foto Bengt Oberger ccbysa4.0

Jörn Donner och Suomi Finland

Den 84-årige Jörn Donner är återigen ett samtalsämne för dagen. Den här gången med anledning av sin senaste bok ”Suomi Finland”, som recensenterna kallar en smädesskrift skriven med anledning av att ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 17 januari, 2017

Ingrid Bergman - frontfigur under  Cannesfestivalens 68:e upplaga.

68:e filmfestivalen i Cannes bjöd på franska framgångsvindar

Det blev filmen Dheepan av regissören Jacques Audiard som fick Guldpalmen i Cannes. För övrigt bjöd festivalen på starka, franska framgångsvindar.

Av: Lena Andersson | Essäer om film | 08 juni, 2015

Skulptur Jardin d'Email, Jean Dubuffet i KMM Sculpturepark/Nederländerna

Att se det obemärkta

Att måla som ett barn och behålla integriteten. Att hitta sitt eget språk i allt virrvarr av efterapningar. Att söka vidare efter det som är äkta och att finna det ...

Av: Bo Bjelvehammar | Essäer om konst | 06 mars, 2015

Vuxen mot min vilja

En bieffekt av den underbara erfarenheten av att vara förälder är att man tvingas vara så förbaskat vuxen. Man måste lyssna till sin egen tjatröst: Klä på dig nu, borsta ...

Av: Marja Beckman | Gästkrönikör | 26 februari, 2013

Hur olika utställningars kemi samverkar i utställningsrummet

– intervju med Jan-Erik Lundström på Bildmuseet i Umeå TEMA VÄSTERBOTTEN Ur Joachim Schmids utställning Fotografier 1982 – 2007. Utsikten är global från Bildmuseet på Gammlia i Umeå. Fokus riktas mot det mest ...

Av: Niels Hebert | Essäer om konst | 10 februari, 2008

Melania Mazzucco. Foto: Gian-Luca Rossetti

När socialforskning blir fiktion

Melania Gaia Mazzucco är en känd författarinna från Italien, med många läsare. Melania nöjer sig inte med att skriva romaner som alltid har anknytningar till den sociala verkligheten, utan ...

Av: Guido Zeccola | Litteraturens porträtt | 09 oktober, 2015

Boxaren och soldaten Joe Louis fyller 100 år

Han föddes den 13 maj 1914 som Joseph Louis Barrow. Skrönan har det till att när han skulle skriva under ett matchkontrakt var hans handstil så barnslig och bokstäverna så ...

Av: Gregor Flakierski | Övriga porträtt | 13 Maj, 2014

Ordet kommer som våren

Jag är av samma skrot och korn som alla andra, så vi behöver inte blygt se ner i backen eller slå fina titlar i huvudet på varandra. Låt oss istället ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 01 februari, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.