"Allt är en del av processen"

Warpaints 2010 var fullt av turnéer och uppmärksamhet kretsande kring det mångfacetterade debutalbumet "The Fool". Kvartetten från Los Angeles, bestående av Jenny Lee Lindberg (bas, sång), Emily Kokal (gitarr, sång) ...

Av: Carl Abrahamsson | 29 januari, 2011
Musikens porträtt

Eino Grön, finländsk tangosångare

Den finska tangon är en del av folksjälen

En märklig symbios mellan den argentinska tangon och det kärva finska folklynnet. I Finland blev det en modellvariant präglad av krigsår och dansförbud. Satumaa kallas för Finlands andra nationalsång och är ...

Av: Rolf Karlman | 08 april, 2017
Kulturreportage

Den mest betydande författaren från Västerbotten

Den mest betydande författaren från Västerbotten Gunnar Balgårds, poet och kulturjournalist från Umeå, senaste bok är ett riktigt magnum opus, en biografi över Helmer Grundström. Det är en tegelsten på över ...

Av: Gregor Flakierski | 19 oktober, 2006
Litteraturens porträtt

Samiska shamandomens nya dimensioner

 Man tar inte skada av att uppleva för mycket,Men man kan ta skada av att uppleva för litet! (Läkaren och författarenGöran Grip i boken:Allting finns) Vid seminariet Samerna i kyrkan i Enare ...

Av: Nina Michael | 19 augusti, 2013
Essäer om religionen

Tankar över tidig 1960-talsdikt



altNu sitter jag och bläddrar i en bok från 1966. Den heter Nya Linjer. Många litteratur- och poesiälskare har glömt den. Vissa böcker faller i dvala, men kan uppstå som en kvarvarande rest av ordrikt liv. Bakom boken ligger bl.a. Björn Håkanson. Det handlar alltså om den nya dikten under 60-talets.

Det intressanta är att det var här vid denna tid som allt tycks ha hänt. Jag menar då de språkexperiment där musik, bild och ord på ett eller annat sätt sökte sig till varandra. Bilden, konsten, i Fahlströms tappning blev en öppning in mot det närvarande samhället. Cages musikaliska verklighetskollage slog djupt in i den sårbara verkligheten. Orden sökte sig ut i olika grupperingar, kopplingar och föreningar, som mer hörde bilden och den experimentella konsten.

Bengt Emil Johnsons inmutningar med ordens klanger och spår gav eko i olika kopplingar, släptåg och hyllningar. Hans omedelbara leklust tydde på ett gott handlag med en gammal Facit från Åtvidaberg. Och piloten Hodells svartvita bildkompositioner och enkla historieinsikter, väckte intresset.

I de nya linjera ligger naturligtvis Göran Sonnevi i framkant. Dikten om snöandet i Vietnam och på den skånska slättbygden gav eko redan då dikten publicerades i BLM. Det oerhörda hos honom är att han har under åren haft en "hög lägsta nivå" dvs. varit en gångbar poet trots poesiklimatiska svängningar.

Bengt Nerman däremot, som samtidigt var en god teoretiker och pedagog har fallit i glömska. Den nyenkla modell som han egentligen var far till, togs snabbt över av Sonja Åkesson, som på sin Drottninggatan 83 A gav hemmafruns stiltje ett ansikte.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Men Erik Beckman då? Jo, det finns ett litterärt sällskap med hans namn - och hans Coltraine-poesi hålls vid liv. Dikten om kärleken under morotsträdet är och förblir en klassiker. Men - kanske ändå glömd. En som är helt borta torde vara Leif Nylén, som på sin tid var en lysande nydanare. Synd.

Björn Håkansson, som på sin tid tog både Volvo och Tegnér på plåt och ord borde få en renässans. Men vem vet? De flesta läsare man möter i det dagliga livet läser Ferlin eller Dan Andersson, någon Fröding eller möjligen Karlfeldt, en och annan smålänning - Lagerkvist eller möjligvis Ulla Ollin!

Pelle Näver. En gång fick jag ett intressant brev från Pelle, där han sade att jag kanske hade "gåvan", som han uttryckte det. Det lät som en profetisk antydan.

I boken måste också tas fram Göran Palm, som satt sitt bomärke i min agenda. Jag träffade honom på ett studentmöte i samband med Indoktrineringen i Sverige. Jag såg honom som en sann profet, en vägvisare, som lärde oss unga se värden och betrakta världen - hur den ser på oss och hur vi formas, omedvetet. Hans deltagande i fabriksarbetarens vardag påminner också om en annan av mina förebilder - den franskjudiska författarinnan Simone Weil. Palms språkreduktion och metaforhat kan vara företeelser som också lever kvar.

Mot 50-talets bakgrund var konkretismen och nyenkelheten, inte bara barn av sin tid, utan en verklig utflykt i konstens landskap, som satte djupa avtryck på många skrivares vita ytor. Tomas Tranströmer i all ära, och Sandro Key-Åberg med sin formfulländade diktning - så vill jag ändå här lyfta fram i bok som kanske för de flesta fallit i den litterära glömskan!

Hans-Evert Renérius
Boken som tas upp är: Nya linjer. Lyrik från 60-talet av Björn Håkanson och Leif Nylén/Bonniers, 1966.

Ur arkivet

view_module reorder

Anon. Ur Hedwiga

För mehr än trettio åhr sedan skrifwin, nu mera tryckt i Stockholm anno 1682 Originalöversättning från latin av A. Miellait 1682 Reviderad och exklusivt förskönad översättning för Tidningen Kulturen av ...

Av: Alan Asaid | Utopiska geografier | 28 november, 2008

Vad kan vi lära oss av rondellhundarna? En intervju med Lars Vilks

Kränker man tillräckligt mycket och tillräckligt ofta blir det till slut färdigkränkt, utan att världen går under, har Lars Vilks sagt. Men är det så enkelt? Ett halvår efter de ...

Av: Håkan Lindgren | Konstens porträtt | 18 december, 2007

Art Games – varken dataspel eller konst

Det finns konstnärer som gör dataspel och det finns dataspel som betraktas som konst. Man brukar benämna de här spelen för Art Games, konstnärliga dataspel om man skulle översätta det ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 13 januari, 2014

Dagmar Norell och omvändelse

Det finns hos vissa människor idag en övertro på vetenskapen. De kan endast tro på det som kan bevisas, vilket säkert är ett hinder för att leva helt och fullt ...

Av: Lena Månsson | Övriga porträtt | 25 juni, 2012

Det andliga kallet i Roy Anderssons film "Du levande"

Bra filmer är de som inte endast underhåller men som även bär på starka budskap som dröjer sig kvar i tanken och där lockar till gensvar. För Simon Henriksson är ...

Av: Simon Henriksson | Essäer om religionen | 04 augusti, 2008

Med Tova från Ratata till Ungern

  Regissören och skådespelerskan Tova Magnusson-Norling, nyss festival- och bioaktuell med filmen "Fyra år till", mötte i samband med Stockholm Filmfestival Tidningen Kulturen på Hotel Anglais i hjärtan av Östermalm i ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | Filmens porträtt | 18 januari, 2011

Veckan från hyllan, Vecka 19, 2012

Det är 100 år sedan OS i Stockholm invigdes. Jag har aldrig förstått varför en del envisas med att kalla idrott för kultur, idrott är väl sig själv gott nog ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 05 Maj, 2012

Om operas rätt att klinga skönt – ett samtal med tonsättaren Mats Larsson…

I Umeå framskrider kulturhuvudstadsåret och på Norrlandsoperan närmar sig urpremiären av operan ”Blanche och Marie”, tonsatt av Mats Larsson Gothe. Hedvig Ljungar träffar honom för ett samtal om varför opera ...

Av: Hedvig Ljungar | Musikens porträtt | 15 september, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.