Veckorna med Caryl Phillips

I tisdags var det Lucia. Det är en helg som jag uppskattar mycket. Ingen dålig syn när tusentals svenskar spökar ut sig i lakan och glitter för att hylla en ...

Av: Gregorz Flakierski | 18 december, 2011
Veckans titt i hyllan

Argentinska resebrev - II

  Trumman "el bombo" har ett ambivalent förhållande till världen som dess ljud vibrerar genom. Till skillnad från militära marschtrummor, som den äger ett visst utseendemässigt släktskap med, är det svårt ...

Av: Axel Andersson | 11 december, 2010
Resereportage

Den esoteriska betydelsen av julen

I de kanoniska evangelierna finns inget exakt datum för Jesusfödelsen, och det var därför som kristna redan under de första seklerna försökte finna ett datum, något som skapade kaos bland ...

Av: Guido Zeccola | 22 december, 2013
Essäer om religionen

Arriva bene Sebastiane!  Foto: Psiconauta

Litteratur krönika. Juli

Vad händer med den tryckta boken? Allt fler väljer att läsa på skärm – det gäller både böcker och tidningar. Bokförlagen säljer allt färre böcker, antalet anställda på bokförlagen minskar ...

Av: björn gustavsson | 03 juli, 2015
Björn Gustavsson

Tankar över tidig 1960-talsdikt



altNu sitter jag och bläddrar i en bok från 1966. Den heter Nya Linjer. Många litteratur- och poesiälskare har glömt den. Vissa böcker faller i dvala, men kan uppstå som en kvarvarande rest av ordrikt liv. Bakom boken ligger bl.a. Björn Håkanson. Det handlar alltså om den nya dikten under 60-talets.

Det intressanta är att det var här vid denna tid som allt tycks ha hänt. Jag menar då de språkexperiment där musik, bild och ord på ett eller annat sätt sökte sig till varandra. Bilden, konsten, i Fahlströms tappning blev en öppning in mot det närvarande samhället. Cages musikaliska verklighetskollage slog djupt in i den sårbara verkligheten. Orden sökte sig ut i olika grupperingar, kopplingar och föreningar, som mer hörde bilden och den experimentella konsten.

Bengt Emil Johnsons inmutningar med ordens klanger och spår gav eko i olika kopplingar, släptåg och hyllningar. Hans omedelbara leklust tydde på ett gott handlag med en gammal Facit från Åtvidaberg. Och piloten Hodells svartvita bildkompositioner och enkla historieinsikter, väckte intresset.

I de nya linjera ligger naturligtvis Göran Sonnevi i framkant. Dikten om snöandet i Vietnam och på den skånska slättbygden gav eko redan då dikten publicerades i BLM. Det oerhörda hos honom är att han har under åren haft en "hög lägsta nivå" dvs. varit en gångbar poet trots poesiklimatiska svängningar.

Bengt Nerman däremot, som samtidigt var en god teoretiker och pedagog har fallit i glömska. Den nyenkla modell som han egentligen var far till, togs snabbt över av Sonja Åkesson, som på sin Drottninggatan 83 A gav hemmafruns stiltje ett ansikte.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Men Erik Beckman då? Jo, det finns ett litterärt sällskap med hans namn - och hans Coltraine-poesi hålls vid liv. Dikten om kärleken under morotsträdet är och förblir en klassiker. Men - kanske ändå glömd. En som är helt borta torde vara Leif Nylén, som på sin tid var en lysande nydanare. Synd.

Björn Håkansson, som på sin tid tog både Volvo och Tegnér på plåt och ord borde få en renässans. Men vem vet? De flesta läsare man möter i det dagliga livet läser Ferlin eller Dan Andersson, någon Fröding eller möjligen Karlfeldt, en och annan smålänning - Lagerkvist eller möjligvis Ulla Ollin!

Pelle Näver. En gång fick jag ett intressant brev från Pelle, där han sade att jag kanske hade "gåvan", som han uttryckte det. Det lät som en profetisk antydan.

I boken måste också tas fram Göran Palm, som satt sitt bomärke i min agenda. Jag träffade honom på ett studentmöte i samband med Indoktrineringen i Sverige. Jag såg honom som en sann profet, en vägvisare, som lärde oss unga se värden och betrakta världen - hur den ser på oss och hur vi formas, omedvetet. Hans deltagande i fabriksarbetarens vardag påminner också om en annan av mina förebilder - den franskjudiska författarinnan Simone Weil. Palms språkreduktion och metaforhat kan vara företeelser som också lever kvar.

Mot 50-talets bakgrund var konkretismen och nyenkelheten, inte bara barn av sin tid, utan en verklig utflykt i konstens landskap, som satte djupa avtryck på många skrivares vita ytor. Tomas Tranströmer i all ära, och Sandro Key-Åberg med sin formfulländade diktning - så vill jag ändå här lyfta fram i bok som kanske för de flesta fallit i den litterära glömskan!

Hans-Evert Renérius
Boken som tas upp är: Nya linjer. Lyrik från 60-talet av Björn Håkanson och Leif Nylén/Bonniers, 1966.

Ur arkivet

view_module reorder

Drömmar

Drömmar Björn Gustavsson drömmer om drömmarnas konst i litteraturen. Drömmen i den franska litteraturen Drömmar har alltsedan tidernas begynnelse varit en källa till både fascination och förbryllelse. Och numera finns ett ...

Av: Björn Gustavsson | Essäer om litteratur & böcker | 09 februari, 2007

”Johan på snippen han spelte klaver!” Bishop Hill, svenskhet på prärien III

När vi sitter på halmbalar mitt i den vackra parken i svenskbygdens Bishop Hill på prärien i Illinois USA och deltar i det traditionella firandet av Jordbruksdagarna och tillsammans med ...

Av: Benny Holmberg | Kulturreportage | 21 mars, 2014

Den elisabetanska teatern enfantes terrible

London var under drottning Elisabeth I:s tid en ytterst livlig och farlig stad fullt av krogar, prostituerade och äventyrare som kom från Europas alla hörn. Det stora folknöjet, förutom att ...

Av: Sofia Kangur | Essäer | 05 oktober, 2008

Gabriella Olsson

GULDGRYTAN KÖTTFÄRS AV 500gr PÅ LIDL.

Gör som följer:

Av: Gabriella Olsson | Gästkrönikör | 29 januari, 2016

Benjamin 17

Av: Håkan Eklund | Kulturen strippar | 10 december, 2011

Susann Wilhelmsson, Lyriskafton Bild Poetens Hemsida

Det är naturen, inte läkaren, som botar

Malmöbaserade poeten Susann Wilhelmssons femte diktsamling ”Hortulus” ansluter till en uråldrig tradition och presenterar dikter som sluter sig kring gåtor och hemligheter. Boken framstår för Tidningen Kulturens recensent Michael Economou ...

Av: Michael Economou | Essäer om litteratur & böcker | 08 januari, 2017

George Steiner, Gud och Konsten

Redan den gamle filosofen Leibniz frågade sig vad som var innehåll respektive förpackning, vad som var substans respektive katekes. Varför produceras konstverk? Är det nödvändigt att skriva dikter? Vem, utöver ...

Av: Bo I Cavefors | Agora - filosofiska essäer | 13 juni, 2014

Hänt i skvättet 8

 

Av: Mattias Kronstrand | Kulturen strippar | 18 november, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts