Den baltiske udstilling – Baltiska Utställningen – i Malmø 1914

For 500 år siden var Malmø Danmarks største by; det var her reformationen og det danske skriftsprog blev grundlagt. Det var nemlig i Malmø, at Christiern Pedersen sad og oversatte ...

Av: Søren Sørensen | 18 april, 2014
Essäer

Estetikk

Innledning Denne artikkelen er om estetikk. ‘Estetikk’ er et grunnbegrep. Begrepet har flere ulike betydninger, der de viktigste av dem er disse: For det første, at begrepet henviser til et adjektiv ...

Av: Thor Olav Olsen | 02 november, 2013
Agora - filosofiska essäer

Isprinsessan

  "Ett välskapt gossebarn." Orden tränger in och skingrar nio missfall; de sju tidiga och de bägge sena. Barnmorskan lägger pojken i Klaras famn. I ögonens springor möter han moderns blick. Tomas ...

Av: Else-Britt Kjellqvist | 07 mars, 2011
Utopiska geografier

dr Krabba 8

Janne Karlsson, född 1973 och bosatt i Linköping med mina två söner. Har arbetat inom vården i 20 år, men sade upp mig 2010 för att satsa helhjärtat på tecknandet. Då ...

Av: Janne Karlsson | 25 november, 2011
Kulturen strippar

Det gnostiska Evangeliet om Judas



Jesus och Judas av GiottoPå frågan om varför religiösa eller filosofiska rörelser formulerar skapelsemyter eller kosmologiska system, ger myten ofta svaret på livets stora frågor. En helt annorlunda tolkning än den vi möter i de fyra evangelierna finner vi i Judas evangelium. Här uppfattas inte längre Judas Iscariot som förrädaren, utan som den sanne lärjunge som bäst förstod Jesus och hans budskap.

Att definiera gnosticism är problematiskt då det innehåller många och ibland motsägelsefulla aspekter och som inte utan vidare kan avgränsas som en företeelse inom kristendomen. Några av dess kännetecken är att gnosticism innehåller gränsöverskridande aspekter som ibland kan uppfattas som antiteser till universell kunskap, där frälsning väntar för de upplysta snarare än för alla.

Det materiella universum uppfattas inom gnosticismen ibland som ett misstag snarare än som resultatet av Guds avsikt och kärleksfulla skapelseakt. Ofta är den starkt negativ till den materiella världen. Här är inte längre Skaparen av himmel och jord den högsta gudomen.

Grekisk filosofi och platonism är en källa som har påverkat såväl kristendomen som andra religiösa åskådningar i området. Det som kanske är mest relevant är Platons tro på det evigas existens och ett oföränderligt system av former och idéer. Denna transcendenta verklighet är prototypen av vad som existerar i det skapade universum.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Platons Republiken, illustrerar sättet på vilket mänskliga varelser kan ha kommit att uppfatta den gudomliga verkligheten, exempelvis parabeln som handlar om "Grottan." Platon diskuterar här svårigheterna som mänskliga varelser har när det gäller att distansera sig själva från den materiella världen, till vilken de är en bundna att försöka skapa sig en uppfattning också av en andlig verklighet som de inte ser men anar. Platon föreslår att insikt i den andliga världen kräver både en livslång fysisk och psykisk förädling av människan, en resa som också motiveras av vilja att älska kärleken och skönheten.

Platonism via senare medelplatonska och nyplatonska uttolkare influerade således judisk, kristen och islamsk mysticism. Gnostiska idéer finns invävda inte minst i kristendomen och uppvisar också en stark påverkan från platonismen, där Judas evangelium utgör ett av flera exempel.  

Judas evangelium är det tredje traktatet i Codex Tchacos där det följs av Peters Brev till Philip och Jakob, samt en version av Jacobs första Uppenbarelse, en text som också återfinns i Nag Hammadi, Codex V. Judas evangelium upptäcktes i Egypten i slutet av 1970-talet. Det publicerades för första gången 2006, men dess existens har dock varit känd sedan tidigare genom Irenaeus av Lyon som i sin skrift Mot heresier fördömde Judas evangelium omkring år 180, som han menade var en text som lästes av människor han kallade för gnostiker. Förutom ett avståndstagande innehöll Irenaeus skrift kortfattad beskrivning av dess innehåll.

Det visar sig att Irenaeus sammanfattning av texten stämmer ganska väl med den koptiska översättningen av Judas evangelium som återfinns Codex Tchacos. Uttolkare av Nag Hammadi finner att dess texter i viss mån grupperas utifrån de klassifikationer som gjordes redan av kyrkofäderna. Här kan vi identifiera valentinska, sethiska (Barbelo gnostiker), och hermetiska grupper av gnostiska idéer, var och en med egna kosmologiska system.

Gnostiska evangelietDetta evangelium, som inte är skrivet av Judas själv, är snarare ett evangelium som handlar om Judas och hans relation till Jesus. Textens fokus uppehåller sig kring Judas roll i historien om Jesus sista dagar. Berättelsen inleds med att Jesus under den måltid som de firar tillsammans, till lärjungarnas förvåning och förtrytelse börjar skratta. Jesus intygar att det inte är åt lärjungarna han skrattar, utan åt deras samvetsgranna önskan att följa sin guds vilja. När de då hävdar att Jesus är deras guds son, tar Jesus avstånd från detta.

Det skapar förstämdhet och upprördhet. Han hävdar nämligen att deras gud är demiurgen, en lägre skapargud som är herre över denna världen, men som knappast är likställd med Gud den allsmäktige och Högste.  Jesus frågade dem så:

"Varför har er oro skapat denna fientlighet? Er gud som finns inom er och (hans kraft) har förargat ert sinne. Låt var och en av er som är starka nog ta fram den perfekta mänskliga varelsen (inom er) och ställa er inför mitt ansikte."

De påstod sig alla vara starka, men kunde inte acceptera Jesus inbjudan att komma inför hans ansikte. Ingen, utom Judas Iscariot, som är den ende som stiger fram till Jesus. Av respekt sänker han dock sina ögon, då han anar vem Jesus verkligen är. Han säger till Jesus:

"Jag vet vem du är och vart du kommit ifrån. Du kommer från Barbelo, de odödligas boning, och jag är inte värdig att uttala namnet på den som har sänt dig. "

Jesus förstod att Judas hade tänkt över höga ting och han sa till honom:

"Lämna de andra så skall jag förklara kungadömets mysterier för dig. Du kan nå det, men kommer att gå igenom en hel del sorg. För någon annan kommer att ta din plats, så att de tolv (lärjungarna) kommer att bli fulltaliga ännu en gång med sin gud."

Judas frågade:

"När kommer du att förklara dessa saker för mig? Och hur kommer det stora ljusets dag gry för den ...generationen? "

Då han sade detta lämnade Jesus honom. Nästa morgon trädde han åter inför sina lärjungar. De sade till honom:

"Mästare, var har du varit och vad gjorde du sedan du lämnat oss? Jesus sade till dem: Jag gick till en annan generation, en som är stor och helig."

Hans lärjungar sade till honom:

"Herre, vad är den stora generation som är högt över oss och som är helig, men inte närvarande här?"

När Jesus hörde detta skrattade han och sa till dem:

"Varför bryr ni era sinnen med de generationer som är kraftfulla och heliga?
Jag säger er sanningen, ingen född i denna värld kommer att se denna (generation),
ingen änglaskara från stjärnorna kommer att härska över den generationen,
ingen dödlig människa kommer att vara förmögen att kunna följa den,
därför denna genration inte kommer från...
som har blivit...
Generationen av människor bland (er)
är från mänsklighetens generation...
krafter som...
krafter...
(Genom) vilka ni härskar."

När (hans) lärjungar hörde dessa saker, blev var och en bekymrade i sina sinnen. De var mållösa."

codex tchacos sida 33Inom sethisk gnostisk tradition tolkar man vanligtvis denne Barbelo som den gudomliga Modern, och aeonen, Barbelo, som beskrivs i ett antal sethiska texter varav några har ett tydligt platonsk påverkan. De sanna utvalda påstås ha sitt ursprung i "den allra högstas boning", medan denna värld, livet på jorden och de som saknar visdomen tillhör den lägre gudomen, demiurgen. De som hör den högre gudomen till, kallas "Seths generation" eller "denna generation". Lärjungarna redogör sedan inför Jesus om en märklig vision de haft och som handlar ett enormt tempel med ett väldigt altare där tolv präster frambär offergåvor. Dessa präster har dock begått alla slags synder och laglöshet. Trots detta nämner de Jesu namn, och genom alla deras gärningar blir snart altaret fullt. Jesus tar tillfället i akt att tolka deras vision för lärjungarna. Men tolkningen han ger dem är knappast den de vill höra:

"Ni är de som bär fram offergåvorna vid altaret som ni såg. Detta är den gud ni tjänar, och ni är de tolv männen som ni har sett. Och boskapen som förs in är de offergåvor som ni har sett. De utgör den mångfald av människor som ni förleder inför detta altare. Denna världens härskare kommer att stå och använda mitt namn på detta vis, och genrationer av fromma människor kommer att hålla sig till honom. Efter honom kommer en annan man att stiga fram. Han kommer från dessa som är odödliga, och åter en annan kommer från barnamördarna ... och resten av dessa som är orena och laglösa och benägna att göra fel, så väl som alla dem som säger; "Vi är som änglar"; dessa är stjärnorna som för allt till sitt slut. För till generationer av människor har det sagts; "Se, Gud har tagit emot era offergåvor ur prästernas händer." Detta är ett förfelat prästerskap. Men det är Herren som beordrar och som är Herren över Allt. På den sista dagen kommer de att komma till korta. " (39:5-41)


När lärjungarna hörde vad Jesus berättade om dem protesterade de på olika vis. Jesus sade till dem:

"Sluta att disputera med mig. Var och en av er har er egen stjärna..." (42:42)

Vad lärjungarna hade upplevt i Jerusalem tolkas som den förestående framväxten av den ortodoxa kristna kyrkan, med dess proklamation av Kristus offerdöd och traditionen att fira nattvard och ingå martyrskap. De kristna ledarna utmålas på ett vis som varken lovordar dem och ännu mindre av dåtiden uppfattades som politiskt korrekt. Om Irenaeus i sina texter gör hätska utfall mot människorna som han kallar för gnostiker bakom Judas evangelium, visar de samma fientliga inställning till Irenaeus och hans vänner.

Även Judas har visioner i Judas evangelium (44.15-46.4). Även här skrattar Jesus och säger:

"O trettonde ande, varför är du så exalterad."

Judas berättar då upprört för Jesus att han har sett sig själv blir anklagad, till och med stenad och illa behandlad av de andra lärjungarna. Detta är en hänvisning till den starkt negativa situation som Judas snart kommer att hamna i och som man finner redan inom den tidiga kristna traditionen. Judas ber Jesus om möjligheten att få komma "hem" till den upphöjda himmelska boning som han anar finns där ovan, men Jesus svarar:

"Ingen dödlig människa är värdig
att gå in i det hus som du har sett:
denna boning är förbehållen helgonen,
där sol och måne inte kommer att härska,
inte heller dagen,
men de kommer att finnas där alltid,
i de eviga boningarna med de heliga änglarna. "

Inte desto mindre kallar han Judas för "den trettonde anden" (44:21) - och fastän han kommer att bli motsagd, förbannad och förkastad av sin omgivning, kommer han i slutänden att vinna upprättelse igen. Jesus bekräftar detta då han säger:

"Du kommer att bli den trettonde, och du kommer att förbannas av de andra generationerna, men tillslut kommer du att härska över dem. I de sista dagarna kommer de... upp till den heliga (generationen)."

En avgörande del av den följande dialogen mellan Jesus och Judas handlar om att Jesus inviger Judas i det gudomligas natur och de märkliga vägar genom vilket det gudomliga verkar och manifesteras i vår egen värld, en förgänglig undre värld (47.1-55.20). Det gudomliga ljuset från ovan skiner ner till denna värld (vår egen), och den allomfattande gudomen, "den stora osynlige Anden" (47.8-9) kommer till uttryck genom den "Självgenererande", genom en härskara av änglar, stjärnljus, aeoner och himmelska makter. Nebro, Sakla, Yaldabaoth, är namn kända från tidigare sethiska texter. De är demiurgiska krafter som utgör den byråkratiska struktur och är skapare av denna värld och människorna här (50:11-53:7). Jesus fortsätter att skratta åt skaparmakterna av denna världen, och menar att de tillslut kommer att förgås tillsammans med hela sin skapelse.

Nära slutet i Judas evangelium vänder sig Jesus till Judas och säger: "Men du kommer att överträffa dem alla. För du kommer att offra mannen som bär mig." (56:17-21).

Ditt horn har redan lyfts upp
och din vrede har flammat upp
och din stjärna har brunnit starkt,
och ditt hjärta har vuxit sig starkt. (57).

 Här indikerar Jesus att Judas kommer att göra precis som Jesus önskar att han skall göra: nämligen att befria den inre personen i Jesus, den andlige Jesus, hans sanna jag, från den mänskiga och dödliga kroppen genom att överlämna Jesus till myndigheterna för att korsfästas och dö.

Judas Iscariot, demoniserad och marginaliserad inom den kristna traditionen, återupprättas här till en plats vid sidan av Jesus. Han framstår här genomgående som en lojal och insiktsfull lärjunge som är fullständigt trogen sin herre. Jesus påminner Judas om att han nu har fått en fullständig kunskap om andliga ting och han uppmuntrar Judas att se upp mot det himmelska molnet, det gudomliga ljuset och upp mot stjärnorna.

"Se, du har fått kunskap om allting. Lyft dina ögon och skåda molnet, det ljus som finns inom det och de stjärnor som cirklar runt det. Och den stjärna som visar vägen är din stjärna."

I texten har stjärnorna genomgående fått en upplyft roll, vilket leder tankarna till platonskt tänkande, se bland annat Platons Timaeus, från 306 BC, där Skaparen har tilldelat varje själ en egen stjärna.

Judas lyfter nu sina ögon, ser in i ljuset och stiger sedan in i ljuset. Och inifrån ljuset hörs en röst och Judas får ta emot kunskapen. Vad rösten säger har till stor del gått förlorat i texten då delar av originalet som är skriven på papyrus har försvunnit, men det scenario som presenteras kan kanske med religionsvetenskapliga termer beskrivas som en initiation, en ritual där Judas genomgår en irreversibel förvandling från oupplyst till upplyst, då han här får ta emot numinös kunskap, som kommer från en annan värld. Efter detta finns längre ingen återvändo. Han vet nu vad han måste göra. Evangeliet avslutas med att Judas överlämnar Jesus till översteprästerna och de skriftlärda. Texten omfattar inte passagen om Jesu lidande och död, inte heller säger den något om själva korsfästelsen. De sista orden lyder: "Och Judas tog emot en summa pengar och överlämnade honom till dem" (58:23-26). Detta tolkas som det primära budskapet med texten: Judas är den lärjunge som står Jesus allra närmast, och som känner honom allra bäst. Han förblir trofast mot Jesus ända till slutet. Trots att han vet vad som väntar honom efter detta, litar han på allt det som Jesus har lärt honom och överlämnar honom till myndigheterna för att avrättas, precis som Jesus själv hade önskat.

Avslutningsvis bör det kanske nämnas att Judas evangelium inte på något vis representerar en traditionell kristen tolkning av Jesus. Innehållsmässigt strider det mot allt vad som Kristusgestalten representerar inom den kristna kyrkan och allt vad kyrkan menar att Jesus från Nasaret stod för, eller hur han själv förstod sin död. Enligt den ortodoxa tolkningen är det för Jesus inte frågan om själens befrielse från kroppen, utan om människans befrielse från synd och upprättande inför Gud genom Jesu lidande, död och uppståndelse.

Kristian Pella
Referenser
The International Edition: The Nag Hammadi Scriptures. Ed. Marvin Meyer. New York: Harper Collins, 2007.
Samtliga citat i texten är mina egna översättningar från den engelska översättningen och den namngivna utgåvan här ovan.

Ur arkivet

view_module reorder

Kultur, kulturfenomen og vitenskap

Emnet for artikkelen min knytter an til de ulike fagvitenskapenes forsøk på å forklare hva som menes med «'kultur og kulturfenomen'»; ut fra sikten min inn til kultur og kulturfenomen ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 29 mars, 2011

Buddhismen och Västvärlden. Samverkan och anpassning

Buddha Shakyamunis födelse ur sin mors sida (Nepal, 1570)Buddhismen är en ytterligt mångskiftande religion som innehåller ett flertal skolor och olika tolkningar har gett upphov till skilda riktningar. Den viktigaste ...

Av: Lena Månsson | Essäer om religionen | 09 mars, 2009

 Den lille pojken med blommorna

Som pojke samlade och pressade August Strindberg blommor. Ömt vårdade han sina insekt- och mineralsamlingar. Efter att ha läst en bok om lantmäteri gav han sig ut och mätte upp ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 01 februari, 2015

”Johan på snippen han spelte klaver!” Bishop Hill, svenskhet på prärien III

När vi sitter på halmbalar mitt i den vackra parken i svenskbygdens Bishop Hill på prärien i Illinois USA och deltar i det traditionella firandet av Jordbruksdagarna och tillsammans med ...

Av: Benny Holmberg | Kulturreportage | 21 mars, 2014

Fann en kamouflagétalja förtäljt

För det första ett nytt begrepp, enligt loserförfattarerfarenhet, står för begrepp som myntar ens oavhängiga sanningar, allt enligt min loserförfattarerfarenhet lämnade montörer, installatörer, elverksgubbar, telefonbolagsdårar och entrepranadfarbröder eller deras insepektörer ...

Av: Stefan Hammarèn | Stefan Hammarén | 03 juli, 2013

Leif Holmstrand . Utdrag ur ”Afrikaneserna”

Leif Holmstrand är författare, musiker och konstnär med en saboterande queer inställning till språk och mänsklighet. Monsterkropp och monsteridentitet rinner igenom maskulint och feminint kodade kläder och ställer till det ...

Av: Leif Holmstrand | Utopiska geografier | 10 december, 2012

Den 4 december 1993 dog Frank Zappa, en av dem oförglömliga

I januari 1968 utgav Frank Zappas band The Mothers Of Invention den första utgåvan av sin tredje officiella LP. Zappas ursprungliga plan för vad denna LP skulle innehålla ändrades totalt ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 04 december, 2012

benjamin 33

   

Av: Håkan Eklund | Kulturen strippar | 31 mars, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts