Noveller av Björn Augustson

Björn Augustson låter ett nostalgiskt tillbakablickande balanseras med en strävan efter att leva för stunden. Han låter drömmarna leva och ser i dem både motivation och inspiration. Han skriver krönikor ...

Av: Björn Augustson | 05 mars, 2012
Utopiska geografier

Mellan det trista och det sublima -en konstrunda i Berlin, maj…

Berlins konstgallerier är lokaliserade runt tre huvudstråk. Det mest centralt belägna går mellan tunnelbanestationerna Oranienburger-Tor och Rosenthal Platz. Området rymmer ett 40-tal gallerier, tätats runt Auguststrasse och Linienstrasse. Här hittar ...

Av: Carsten Lindström | 09 juni, 2011
Kulturreportage

Vareestetikk, globalisering og menneskeverd. Del I

 I begynnelsen var Ordet   Idag er Ordet i stor krise. Hva betyr det? Svaret mitt er slik. De store og mektige bokforlagene sender ut lass på lass med bøker til bokhandlerne, uten ...

Av: Thor Olav Olsen | 03 juli, 2012
Agora - filosofiska essäer

Flickr – att umgås via bilder!

Foto Vicki Reed Flickr – att umgås via bilder! Vill du se världen genom andras ögon? Bli då medlem i nätsam­hället Flickr. Flickr har över 8 miljoner fotograferande användare vilka ...

Av: Jenny Maria Nilsson | 23 oktober, 2007
Essäer om konst

I krigarens lofliga uppsåt att såra och döda



altDet vilar något tragiskt över Viktor Rydberg. Det är svårt att frigöra sig från intrycket. Redan de samtida porträtten fångar svårmodet och melankolin. Hans blick är mörk och marterad. Pannan tung, veckad av årtionden av grubblerier och prövningar. Han utstrålar, särskilt på ålderns höst, en vantrivsel och ett inåtvänt missnöje som alltmer formar sig till en fråga.

Med tiden har tragiken fått ett annat inslag. Viktor Rydbergs författarskap har under en längre tid glömts bort, marginaliserats även av forskningen. Det är idag svårt att föreställa sig den ställning som en gång Viktor Rydberg intog i det kulturella Sverige

 "Upphöjd skald, melodramatisk följetongsförfattare, dialektiskt sinnad idédiktare, flitig tidningsman, vass debattör, kontroversiell bibelkritiker, spekulativ mytologiforskare, spränglärd kulturhistoriker, moraliskt indignerad civilisationskritiker, etablerad professor och akademiledamot". Så sammanfattar Anders Burman Rydbergs roller i sin utmärkta essä "Längtan efter i enhet" om filosofen Rydberg i den nyutkomna samlingsvolymen "Kulturhjälten" under redaktörskap av Birgitta Svensson och Birthe Sjöberg.

Den prestige och aktning Viktor Rydberg rönte av samtiden var exceptionell. Hans position - som skald och såsom en sorts sanningssägande orakel - var närmast ointaglig. "I Nordisk Familjebok 1916 beskrivs han som en etisk makt i Sveriges liv", sammanfattar Birgitta Svensson hans särställning.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Men han föddes 1828 och växte upp i ett fängelse, för övrigt inhyst i den sista kvarvarande bastionen av Jönköpings slott. Hans far Johan var fångvaktare, eller snarare chef över fängelset. När Viktor Rydberg var fem år tog hans liv en dramatisk och sorglig utveckling. Hans mor, Hedvig Kristina, född Duker, dog i en av de koleraepidemier som svepte över landet. Han far tappade totalt fotfästet, började dricka hårt och försvann snart in i sinnessjukdom och fick tas in på hospital. Barnen skingrades och Viktor Rydberg kom att växa upp hos fosterföräldrar. Han blev ett utackorderingsbarn som inhystes hos olika familjer.

Förlusten, den - som han upplevde - krossade idyllen, satte inte enbart djupa och svårläkta sår, den kom att prägla mycket av hans liv och gärning. Tanken att en gång ha fördrivits ur ett paradis blir en bärande föreställning.

Under åren som journalist i först Jönköping och senare Göteborg, där han anställdes av den liberale tidningsmakaren Sven Adolf Hedlund och Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, visade Rydberg prov på såväl radikal upprorslusta som en ovanligt vass penna. Hans satiriska bidrag från den kortlivade men snärtigt satiriska tidskriften Tomtebissen, ofta mycket underhållande, har nu sentomsider tryckts i boken "Den politisk-satiriske Viktor Rydberg". Den är utgiven och försedd med utomordentliga och kunniga kommentarer av eldsjälen Birthe Sjöberg, förutan vilken det nyvaknade intresset för Rydberg hade dröjt avsevärt längre.

Med denna utgåva klarnar bilden av den politiske och rebelliske Rydberg. Han var avsevärt radikalare och fränare än vad senare tiders forskare velat erkänna; det var länge en form av nationell angelägenhet att inordna Rydberg i en stolt och statsbärande tradition. Paradexemplet är Karl Warburgs två band starka biografi över vad som under framställningen växer fram som ett svalt nationalmonumentet, hugget i ädlaste marmor.

altMen Viktor Rydbergs liberalism stod en bra bit längre åt vänster än till exempel Hedlunds egen. I sina vassaste stycken är Rydberg tveklöst en like till den store Henrik Bernhard Palmær.

Mot bakgrund av denna radikalism framstår det famösa tryckfrihetsmålet hösten år1888 mot Hjalmar Branting, vilken i Social-Demokraten låtit trycka en artikel av Axel Danielsson, som ännu märkligare. I juryn satt Viktor Rydberg. Det anses allmänt att hans röst blev utslagsgivande för den fällande domen. Branting fick tillbringa tre månader på Långholmen - för hädelse.

Samtidigt bör man då - som kontrast - komma ihåg att när den socialdemokratiske portalgestalten Ernst Wigforss i början av femtiotalet gav ut sina memoarer skrev han följande på sin tid berömda mening: "Har någonsin i mina ådror flutit några droppar av det blod man kallar revolutionärt, har jag ärvt dem från Viktor Rydberg, inte från Karl Marx."

altNär Viktor Rydberg senare i livet, alltmer melankolisk och inåtvänt grubblande, drabbades av en sorts förstening, en paralyserande oförmåga att skriva eller företa ta sig något över huvud taget, kan det ses som utslag av att han omvärderade de val han gjort. Jag tror han sörjde över en hel del i sitt liv; inslag i dikterna pekar entydigt mot att han hemsöktes av omvärderingar och ånger. Han hade blivit sin upphöjda positions fånge - alltmedan högarna med olästa korrektur, obesvarade brev, ohörda uppmaningar att delta i skiftande sammanhang bara växte och växte.

Som redan Olof Lagercrantz konstaterade i sin lysande essä "En uppretad ärkeängel" är det nödvändigt att omvärdera Rydberg. Han måste plockas ner från marmorpiedestalen. Lagercrantz skriver bland annat, att "jag upprörs när jag tänker på det övervåld som eftervärlden övat mot det centrala i Viktor Rydbergs personlighet och de förvrängningar och misstolkningar hans verk utsatts för... Han har beljugits och förtalats, stängts in i de trängsta fållor, berövats sina vapen och sin vrede".

De två nya böckerna "Kulturhjälten" och "Den politisk-satiriske Rydberg" är ytterst välkomna bidrag på vägen mot att Viktor Rydberg vinner återupprättelse och blir behandlad efter sin gärnings innehåll. Piedestalen vittrar sakta sönder. Men vad som krävs idag är ny heltäckande biografi över en skald och forskare som livet igenom brottades med de stora och ödesmättade frågorna utan att någonsin finna frid i sinnet.

Crister Enander
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Ur arkivet

view_module reorder

Utklädd till livet . Intervju med Little Annie

Som sextonåring i New Yorks förort ville hon bli artist – och började klä sig som en. "Du ser ut som om du borde stå på scen", sa någon. Hon ...

Av: Frida Sandström | Musikens porträtt | 23 juli, 2013

Rudolf Steiner i Berlin 1900

Varför Steiner? Varför inte?

Reflexioner kring Kristofferskolan och Waldorf-pedagogik, värd att uppmärksammas.

Av: Annakarin Svedberg | Övriga porträtt | 23 juni, 2016

Vättern som ”dragare”

På Ödeshögs festvåning lyssnade Per-Inge Planefors vid ett lunchföredrag till Anna Österlund. Hon är entusiastisk sekreterare i projektet Destination Kräftriket. Det arbete som görs i projektet kan sammanfattas som destinationsutveckling ...

Av: Per-Inge Planefors | Gästkrönikör | 05 mars, 2013

Erik Carlquist översätter ”Rader” en dikt av Robert Burn

Politiskt kannstöperi och skvaller har gamla anor, och med hjälp av informationsteknologiska framsteg, från tryckpressen till "sociala media", har man numera lyckats driva upp dem till astronomiska nivåer. Redan på Robert ...

Av: Robert Burns | Kulturreportage | 28 maj, 2013

Ett subjektivt försök till ett ifrågasättande av det kända

Föreställningen Farfar var Samuraj (och dödade massa amerikaner) hade sin urpremiär på Pusterviksteatern i Göteborg den 4 april. Skådespelaren David Fukamachi Regnfors kör i föreställningen en enmansshow, på utsidan till ...

Av: Linda Johansson | Kulturreportage | 19 april, 2011

Dansscen från Kårspexet 2010 Shangri-la - eller när lösningen till problemet är källan. Foto Wiki

Spex ur ett queer/genusperspektiv

Studentspexet - en förlegad konstart eller något för den moderna studenttiden? Kajsa Ljusegren diskuterar här Lundaskolans spextraditioner.

Av: Kajsa Ljusegren | Essäer om scenkonst | 18 september, 2015

 Acaciataggar

Kvinnlig könsstympning (KKS) Del 2.

Reportage i tre delar. Del 2 Ett omvänt ingrepp ”introcision” praktiseras i Australien bland aboriginers pitta-patta stammen. När en flicka nått puberteten samlas hela stammen runt henne och en äldre man ...

Av: Text och foto: Tarja Salmi-Jacobson | Kulturreportage | 29 december, 2016

Arkitektur som reklam

Michelin-byggnaden som den framställdes i begynnelsen. Arkitektur som reklam En byggnad har många olika funktioner. En kan vara att förmedla budskap. Våra kyrkor har denna uppgift, som inte bara manifesteras av ...

Av: Bertil Falk | Essäer om konst | 13 mars, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.