Utsikten från Strandverket är något utöver det vanliga. Foto: Lena Andersson

När utanförskap skapar konst

Konst vid sidan av den etablerade konstscenen. Det är något som Strandverket vill lyfta fram med utställningen Mystrium.

Av: Lena Andersson | 01 juni, 2017
Essäer om konst

Tiggaren

Det finns de som säger med hård min att ”jag skänker aldrig pengar till tiggare”, och de hävdar därtill att det är det bästa man kan göra för att bli ...

Av: Melker Garay | 15 juni, 2015
Melker Garay : Reflektioner

Det kvinnliga språket och den kvinnliga hämnden

Det kvinnliga språket och den kvinnliga hämnden   Artemisia Gentileschi. Judith dödar Holofern. En biblisk ”cult symbol” om hämnden. I en kavalkad genom bibeln, Quentin Tarantino och Jane Champion, skisserar Annika Marusarz en ...

Av: Annika Marusarz | 14 september, 2006
Essäer om film

Italiens röstmångfald behöver ett öra

- I samband med 150-årsjubiléet av Italiens enande var det viktigt att kunna skapa en film som förmådde reflektera över landet, och inte minst på de problem som finns i ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | 18 november, 2013
Filmens porträtt

Bukowski, John Fante och Antikristen



Image
Charles Bukowski. Foto: Slime
Bukowski hotade sitt förlag Black Sparrow att han skulle sluta skriva om de inte köpte in alla John Fantes publikationer.

Han skriver i förordet till Ask the Dust att John Fante (1909-1983) var den enda författare utöver de ryska författarna som kändes inspirerande, eftersom hans halvbiografiska böcker om sitt alter ego Arturo Bandini var de enda som verkligen berörde honom. Det var framförallt Ask the Dust som var hans favorit, främst eftersom det var den första av honom han läste.

John Fante föddes i Colorado, USA. När "Ask the Dust" blev publicerad var han bara tjugo år. Han skrev fyra böcker om Arturo Bandini men endast två har blivit publicerade. Senare involverade han sig i filmbranschen som manusskribent. På femtiotalet blev han blind på grund av diabetes.

Arturo Bandini är av italienskt ursprung och bor i Los Angeles. Han har fått en novell publicerad i en öststatstidning, vilket han är väldigt stolt över. Han har flera exemplar av tidningen som han delar ut till alla på hotellet där han bor. Ingen är intresserade förutom en fjortonårig flicka. Hon kommer till hans rum för att få sitt exemplar signerat. Bandini blir överlycklig och ber henne att läsa novellen högt för honom. Hans tårar trillar av lycka. De avbryts när hennes mor argt kommer in i rummet och hämtar sin dotter.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Han träffar servitrisen Camilla Lopez som arbetar i baren han brukar gå till för att fika. Kaffet är dåligt och han stör sig på hur hon svansar runt inför gästerna i ett par fula skor. Han påpekar det för henne. Hon köper sig ett par fina skor. Då anklagar han henne för att svika sitt mexikanska ursprung eftersom hon försöker göra sig finare än vad hon egentligen är. Naturligtvis blir hon arg på honom. Inför alla gästerna river hon sönder tidningen där hans novell är publicerad. Ursinnig går han därifrån. Hon kommer efter och ber om ursäkt. De kommer överens om att träffas när hon har slutat för kvällen. Hon går tillbaka mot baren eftersom hon är rädd att bli av med jobbet. Halvvägs tillbaka ropar han på henne. De går mot varandra.

Image
John Fante. Foto: okänd
"'Hurry!' she said. ‘They fire me.'

I glanced at her feet. She sensed it coming and I felt her recoiling from me. Now a good feeling rushed through me, a coolness, a newness like new skin. I spoke slowly.

‘Those huaraches (skorna) - do you have to wear them, Camilla? Do you have to emphazise the fact that you always were and always will be a filthy little Greaser?'"

Hennes mun öppnas, hennes blick är fylld av fasa, hon säger inget sen springer hon tillbaka till baren. Stolt går han därifrån. I dikesrenen ser han en extra lång cigarettfimp som han plockar upp utan skam eftersom han är född i Amerika och stolt över det.

Trots förolämpningarna inleder de ett förhållande. De åker till stranden i hennes bil för att bada. Där lurar honom hon att hon inte kan simma och fejkar en drunkning. Han blir helt förstörd. När hon sen kommer fram från sitt gömställe med ett fnitter trycker han ner hennes ansikte i sanden och går tillbaka till bilen. Hon lockar tillbaka honom och försöker förföra honom. Men han klarar inte av det. De åker därifrån. Han är skäms. Men hon överger honom inte. På sitt hotellrum tvingar han sig på henne och då kan han genomföra samlaget, för då är det han som är den starke. Några dagar senare tar hon med honom i sin bil till ett nöjesfält dit hon brukar åka med den ene bartendern på sitt jobb. De går till skjutbanan och det visar sig att hon är en utmärkt skytt. Han däremot stinker. Hon skäms över hans oförmåga att hantera ett gevär och kör honom bara halvvägs hem. Sen släpper hon av honom och han tvingas att gå hem.

De slutar att umgås. Men han klarar inte av att vara utan henne. Han går till hennes jobb och hon ignorerar honom. Han försöker möta henne efter jobbet. Hon vägrar.

Det visar sig att hon är involverad i en relation med en av bartendrarna på sitt jobb. Han heter Sammy. Han är döende i tuberkulos, slutar sitt jobb och flyttar ut i öknen för att förverkliga sin dröm att bli västernförfattare. Men hans berättelser är dåliga och hon kommer till Bandini med hans alster och ber honom att hjälpa Sammy och förbättra dem.

Hon älskar bartendern som hatar henne och slår henne. Hon tar hand om honom och han henne ger bara slag tillbaka. Hon går ner sig på grund av sitt destruktiva leverne och oförmåga att lämna Sammy.

Image Redan tidigt i boken skriver han att han har läst Nietzsches "Antikrist". Boken är hans ideal och rättesnöre. I "Antikrist" skriver Nietztsche att människan lider av att hon går emot sin inre natur som är sökandet efter det goda. Det goda är enligt honom "känslan av makt, viljan till makt och makten inom människan". Det dåliga är vekhet och lyckan är känslan av att få makt.

I Inledningen av "Antikrist" konstaterar Nietzsche att den moderna människan är vilsen och vet inte vart hon ska ta vägen. Det har gjort henne sjuk. Skälet till detta sjukdomstillstånd är kristendomen som är människofientlig. Den ser det som dygd att ta hand om de svaga när det egentligen är bättre att låta de svaga gå under. Det som kristendomen upphöjer till dygder korrumperar människan. "Där viljan till att härska fattas, inträder degenerering." Att tycka synd om någon är att göra sig själv svag, skriver han vidare.

Det intressanta med "Ask the dust" är hur Fante använder "Antikrist" som Lietmotiv. Fiolstråkarna berättar hur vi ska bedöma Bandini och Lopez. Hur de, ur Bandini och Nietzsches världsbild, förlöjligar sig och hur svaga de är inför sina drifter. Men ska vi döma för det? Förvisso framhåller Nietzsche det starka som det positiva och det svaga som negativt. Men han är ingen dogmatisk tänkare. Han är främst nihilist. Han ger inga svar. Han beskriver ett tillstånd. Det handlar om att se världen som den är, utan skygglappar, med ett vetenskapligt seende. Och ur det perspektivet blir "Ask the Dust" en synnerligen lyckad kommentar på omöjligheten att bli mer än bara en människa, idealen till trots.

Gustaf Redemo

 

Ur arkivet

view_module reorder

TIC TAC TIC TAC

Det var 5475 dagar sen jag helt utan förvarning kraschade in i en förälskelse som inte alls var lämplig med dig. Det tog 365 dagar att sluta vara ledsen, efter ditt ...

Av: Jenny Berggren Keljevic | Gästkrönikör | 04 juli, 2014

Eilif Peterssen

Ryggtavlor i konsten

Den tyska romantikern Casper David Friedrich har ovanan att låta sina figurer vända betraktaren ryggen. Det mest kända exemplet hittar man i målningen Två män betraktar månen från 1820. Målningen ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 20 Maj, 2016

Varför blir inte människans skapelser levande?

Frågan kan tyckas konstig, men den dök upp, när jag såg en annons som förkunnade, att det finns 357 nya delar inuti årets bil. Det satte tankarna i rörelse. I ...

Av: Erland Lagerroth | Essäer om litteratur & böcker | 31 juli, 2011

I ljuset av Människoriket

Den teater som dominerar och har dominerat scenerna är för det mesta en välbekant underhållningshistoria. Den visar ibland ett misslyckande som man kan skratta åt eller lära sig någonting av ...

Av: Percival | Essäer | 21 mars, 2012

Maya Deren: banbrytande artist

Maya Deren (1917-1961) var en pionjär inom den amerikanska efterkrigstidens avantgardefilm. Feministisk inspiratör, banbrytande koreograf, Voodooprästinna, etnograf, filosof, dansare och poet. Ett "flower child" före sin tid som vägrade låta ...

Av: Helena Strängberg | Filmens porträtt | 19 april, 2010

Emily Dickinson kommer ständigt tillbaka!

 Emily Dickinson är en poet vars uttryck egentligen aldrig åldras – paradoxalt nog var hon världsfrånvänd redan under sin livstid. I år har det kommit ut två nya Emily Dickinsontolkningar ...

Av: Belinda Graham | Övriga porträtt | 25 november, 2012

Pennan och Döden

För några år sedan, kanske två eller tre, då jag just fått reda på att jag blivit antagen till Biskops-Arnö och skulle göra allvar av det redan allvarliga satt jag ...

Av: Alexander Stinggård | Essäer om litteratur & böcker | 07 september, 2011

Karin Victorin

… hootchy kootchy-dansare som baserade sina danser på magdans och andra orientaliska danser sågs först 1893 i Chicago … – Ur Burlesque – and the New Bump-n-Grind Av Michelle Baldwin. Karin Victorin Hootchy Kootchys ...

Av: Agneta Tröjer | Övriga porträtt | 11 september, 2007

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.