Maya Deren: banbrytande artist

Maya Deren (1917-1961) var en pionjär inom den amerikanska efterkrigstidens avantgardefilm. Feministisk inspiratör, banbrytande koreograf, Voodooprästinna, etnograf, filosof, dansare och poet. Ett "flower child" före sin tid som vägrade låta ...

Av: Helena Strängberg | 19 april, 2010
Filmens porträtt

Katten är död och levande samtidigt

“What happens if you put a cat in the microwave?” Ja, vad händer om du gör det, tänker jag. Svar: Ingenting. Så länge du inte sätter på microvågsugnen. Men vad händer ...

Av: Helena Lie | 06 maj, 2013
Reportage om scenkonst

Lucky Dog, deras absoluta första långfilm

Helan och Halvan och den komiska fallhöjden

Att Helan och Halvan är roliga, därom råder eller borde inte råda något tvivel. Åtminstone inte i min, till åren något komna generation. Hur det är med efterkommande generationer vet ...

Av: Ulf Stenberg | 03 april, 2016
Essäer om film

Francesca Woodman. Självbedrageri. Rom, 1978. Med tillstånd från MM i Stockholm.

Ängeln och Döden

”Jag har några parametrar, just nu liknar mitt liv kaffesump. Och jag skulle vilja dö ung och spara det som jag har hunnit skapa, dessa kaotiska men söta bilder, istället ...

Av: Guido Zeccola | 07 september, 2015
Konstens porträtt

Två röda systrar



Image
Hella Wuolijoki
Hella Wuolijoki var exceptionell både som människa och konstnär. Hon beskrev sig själv som ett "smått underligt djur som inte låter sig placeras i någon fålla". Hon var en överklasskvinna på barrikaderna. Hella var både marxist och driven affärskvinna. Hon behärskade sju språk och var svag för det goda livet".

"Finlandiapriset" för bästa facklitterära bok 2006 i Finland utdelades i december 2006  till dåvarande utrikesministern Erkki Tuomioja för dennes bok "Häivähdys punai", ungefär "En glimt av rött". Boken handlar om Tuomiojas mormor Hella Wuolijoki och hennes syster Salme Pekkala Dutt. 

Skolmästaren Ernst Murrik i Valga i Estland hade fem barn. Två av dem, Ella Marie född 1886 och Salme Anette född 1888, kom att bli berömda. Familjen var liberal och i hemmet pratades tyska. De två systrarna påverkades av de revolutionära stämningarna i Ryssland i början av 1900-talet och blev marxister. Salme förvisades till Sibirien för sina åsikter.

Salme kom till Finland och var under en kort period gift med juristen och vänsterpolitikern Eino Pakkala. Hon var aktiv under inbördeskriget i Finland och nära medarbetare till revolutionsledaren Otto Wille Kuusinen. Efter skilsmässan från Pekkala flyttade hon till England och träffade en annan marxist Rajani Palme Dutt.  Han föddes i Cambridge 1896. Fadern var en indisk läkare och modern Anna Palme från Sverige. Rajani Palme Dutt relegerades från universitetet i Oxford för sitt motstånd mot första världskriget. Han deltog aktivt i bildandet av det brittiska kommunistpartiet. Hans mor var alltså svenska och hans morbror Sven Palme. Denne var chef för försäkringsbolaget Thule. En av Rajani Palme Dutts kusiner var statsminister Olof Palme. Rajani Palm Dutt var länge aktiv inom den engelska poliken och träffade många av världens stora ledare som Lenin, Ghandi och Nehru. Däremot träffade han aldrig sin kusin Olof Palme. Rajani Palme Dutt avled 1974.

Den äldre systern Ella tog studentexamen i Tartu och fortsatte sedan sina akademiska studier i Helsingfors 1905. Hon bytte förnamn till Hella och framstår som en av de mest fascinerande personligheterna i Finlands moderna historia.

Mellan 1908 och 1923 var Hella gift med advokaten och liberale politikern Sulo Wuolijoki. Under inbördeskriget 1918 var Hella Wuolijoki inte engagerad på någon sida. Hon gjorde istället karriär som godsägare och företagsledare.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Hella Wuolijoki var marxist men skrev aldrig in sig i kommunistpartiet. Hon var exceptionell både som människa och konstnär.  En skådespelsförfattare med affärssinne som kunde tala sju språk.

Vid sidan av sitt arbete som företagsledare blev hon en av Finlands mest folkkära dramatiker. Inledningsvis skrev hon under den manliga pseudonymen Juhani Tervapää.

Som godsägare på Marlebäck utanför Helsingfors utövade hon stor gästfrihet och höll salong för dåtidens radikala personligheter. Hon var vän med Maxim Gorkij men också med John Reed som var USA:s främsta radikala journalist. Han skrev den berömda boken "Tio dagar som skakade världen" om revolutionen i Ryssland 1917. Hella Wuolijoki "sponsrade ekonomiskt" en radikal författare som Elmer Diktonius.

Berthold Brecht och hans följe fann en fristad på Wuolijokis på Marlebäck, från juli till oktober 1940 när han var på flykt från Nazityskland. Tillsammans skapade de klassikern "Herr Puntila och hans dräng Matti" som de senare i början av 1950-talet skull utkämpa en upphovsmannarättslig tvist kring. Då 1940 hyllade dock Brecht det finska landskapet och den finska naturen och "ett folk, som tiger på två språk". I maj 1941 någon månad innan fortsättningskriget bröt ut lämnade Brecht  Finland och tog sig via Ryssland till USA och Kalifornien.

Under 1930-talet skrev Hella Wuolijoki politiska rapporter åt sovjetiska legationen i Helsingfors. Samtidigt var hon Finlands mest framgångsrika dramatiker och skrev folkkära och borgerliga dramer. Den mest kända är "Kvinnorna på Niskavuori". I sina dramer ställde hon plikt mot kärlek, pengar mot kärlek, rotfasthet mot rotlöshet. En av hennes pjäser, Juurankolan Hulda, blev i något förändrat skick en Oscarsvinnande film i USA 1947 under namnet "The Farmers Daughter".  Flera av hennes skådespel lever på Finlands sommarteatrar.

Under vinterkriget förmedlade hon kontakter till det sovjetiska sändebudet i Stockholm Alexandra Kollontai. Hon medverkade aktivt i den process som ledde fram till vapenstillståndet i mars 1940.

Under fortsättningskriget övervakades Hella Wuolijoki av säkerhetspolisen. 1943 häktades hon för kontakter med en s.k. desant. Det var benämningen på en i fallskärm nersläppt sovjetisk spion. Hon dömdes i en underrätt till döden men domen ändrades i en överinstans till livstids tukthus.  Hella arresterades 1943 och dömdes till döden för landsförräderi. Hon behandlades hårt och arrogant i fängelset på Skatudden i Helsingfors. Hella Wuolijoki skriver i sina memoarer "Detta mitt livs största drama, då tre unga officerare dömde mig som fosterlandsförrädare likgiltiga inför det faktum att jag sökte kontakt med fienden endast för att lösgöra vårt land från en vapenbroder (Tyskland förf. anm.) som drog oss i fördärvet, och för att söka en väg till fred...

Hennes liv räddades troligen av att hon var en "kändis". Den socialdemokratiske ledaren Wäinö Tanner som satt i den krigstida regeringen skrev till domstolen "att det var hennes övertygelse att Tyskland inte kunde besegra Sovjet som förmått henne att tala för nödvändigheten av en separatfred för Finland". Tanner skrev vidare att "hennes motiv inte kan ifrågasättas. Hon har handlat utgående från Finlands bästa, inte för att främja fiendens (Sovjetunionens förf. anm.) bästa".

Efter kriget gjorde Hella Wuolijoki en snabb karriär från fängelset till posten som riksdagsman och direktör för finska radion, YLE.

Hella Wuolijoki lämnade aldrig kyrkan trots sin politiska radikalitet. Några år före sin död 1954 konstaterade hon att på hennes begravning skulle kommunisterna sitta på ena sidan i kyrkan med sina röda armbindlar och borgarna på den andra. Systern Salme Pekkala Dutt avled i London tio år senare, 1964.

Tuomiojas bok kom först på engelska med titeln "A Delicate Shade of Pink". Den har sedan översatts till estniska och finska och ges ut på Tammis förlag.

Rolf Karlman 

Ur arkivet

view_module reorder

Vårt lilla, lilla samhällsbygge

Häromdagen upplevde jag en skräckfilm. Åtminstone kändes det så när jag gick i iskylan mot kiosken för att se om den var öppen. Jag hade lånat min pojkväns mobiltelefon som ...

Av: Jessica Johansson | Jessica Johansson | 10 december, 2012

Metaforen i poesi och psykoterapi

Att förklara händelser i livet precis som de var kan te sig omöjligt. Språket kan endast snudda vid våra upplevelser, men aldrig riktigt befinna sig i dem. Metaforen har dock ...

Av: Mattias Segerlund | Essäer om litteratur & böcker | 06 mars, 2012

Sparbössor och direkt demokrati

Alla de som förespråkar den representativa demokratin, är per definition även motståndare till de decisiva, det vill säga beslutande folkomröstningar. Jag antar att dessa människor praktiserar representativ demokrati även i sina ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 10 oktober, 2016

Om strukturene og relasjonene mellom individet, samfunnet og kulturen. Del II

Filosofiske småtterier om kulturbegrepet Er kulturaktiviteter om 'mål og mening'? Svaret på spørsmålet beror verken på hva en forstår med 'kultur' og 'kulturaktivitetet', eller med 'mål og mening'. Det vil si ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 25 januari, 2013

Umberto Eco, Sverige och kyrkogården

Alexandria, Alessandria på italienska, ligger inte i Egypten. Åtminstone inte bara där. Det finns faktiskt en stad i Piemonte, i norra Italien, som heter så. Staden fick namnet av en ...

Av: Guido Zeccola | Litteraturens porträtt | 24 oktober, 2011

De äldsta dansepidemierna

Här ska jag försöka skildra de tidigaste dansepidemierna i Europa. Från 600-700-talen till 1021-talet denna sista kallad de bannlysta dansarna i Kölbigk.

Av: Idumea Vedamsson | Essäer om religionen | 18 juni, 2017

Landet som är vårt land är sig inte längre likt

Landet som är vårt land har förändrats, och förändrats i grunden. Jag tror det började med Kjell-Olof Feldt, en gång finansminister vid Ingvar Carlssons sida. Minns ni hur han allvarligt ...

Av: Crister Enander | Essäer om samhället | 17 oktober, 2010

Om den sämre formen av kapitalism

Om den sämre formen av kapitalism Fungerar den amerikanska formen av kapitalism bättre än den europeiska? Tidningen Kulturens korrespondent från New York, Pierre Gilly, hävdar att det är tvärt om ...

Av: Pierre Gilly | Essäer om politiken | 12 oktober, 2006

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.