Det Finlandssvenska dilemmat

I relationen mellan Finland och Sverige har en uttunning skett till följd av skeenden som idag är både okända och förnekade av båda parter. I medvetande dröjer en känsla av ...

Av: Oliver Parland | 24 september, 2013
Kulturreportage

Sofi Lerström Foto Sören Vilks

Björn Gustavsson intervjuar Sofi Lerström

Drottningholmsteatern upplevde under Gustav III:s regering sin verkliga storhetstid. När Gustav III år 1777 fått överta slottet efter sin mor såg han till att det spelades massor av teater och ...

Av: Tidningen Kulturen | 03 september, 2016
Musikens porträtt

Aborter, omskärelse och ett undersexualiserat samhälle

Jag är ingen abortmotståndare, men jag är inte heller en entusiastisk förespråkare av aborter. Ju färre, desto bättre. Nu haglar det larmrapporter om att vi svenskar ligger i topp i den ...

Av: Stefan Whilde | 27 juli, 2013
Stefan Whilde

Om Georges Bataille

     ”Vattnet i urskogen är lyckligt; vi kan vara onda och plågadeHeteronymen Nils Runeberg, ur Det hemliga vattnet. Georges Bataille (1897-1962) - pseudonymer: Lord Auch, Pierre Angelique och Louis Trente. Bataille var fransk ...

Av: Göran af Gröning | 07 september, 2014
Litteraturens porträtt

A Christmas  Carol - Robert Ingpen

A Christmas Carol - Charles Dickens som julstämningens skapare i över 170 år



Vad är en äkta jul? I Sverige förknippar vi julen med Jenny Nyströms tomtar, gröt och granar, lika säkert som att den svenska jultidningen Julstämning kommer ut varje år, sedan 1906. Men underhållande julläsning i Storbritannien har ännu äldre anor: Charles Dickens mest kända julsaga A Christmas Carol är från  julen 1843. Originalversionen var lyxigt inbunden och hade illustrationer av  John Leech. På svenska är den vanligaste översättningen av denna julklassiker En julsaga. Egentligen är sagan uppbyggd som en julsång, med olika verser och refränger, precis som det ska vara i en äkta "Christmas carol". 
Albert Finney som Scrooge och Alec Guinness som Marley's Ghost

Albert Finney som Scrooge och Alec Guinness som Marley's Ghost

A Christmas Carol har blivit världens mest lästa bok om julen. Boken har också filmats och dramatiseras - redan i februari 1844 gick åtta olika rivaliserande uppsättningar av A Christmas Carol i London! Sedan har äventyret också blivit radiopjäs, balett, opera och musikal. Den tidigaste filmversionen kom i Storbritannien 1901 och marknadsfördes under titeln Scrooge eller Marley's Ghost.
Albert Finney som Scrooge och Alec Guinness som Marley's Ghost

Albert Finney som Scrooge och Alec Guinness som Marley's Ghost

Annons:

Världens mest lästa bok om julen

A Christmas Carol har blivit världens mest lästa bok om julen. Boken har också filmats och dramatiseras - redan i februari 1844 gick åtta olika rivaliserande uppsättningar av A Christmas Carol i London! Sedan har äventyret också blivit radiopjäs, balett, opera och musikal. Den tidigaste filmversionen kom i Storbritannien 1901 och marknadsfördes under titeln Scrooge eller Marley's Ghost.

Den bästa filmversionen är från 1970 - även den med titeln Scrooge. Detta är en filmmusikal i regi av Ronald Neame med Albert Finney som Scrooge och Alec Guinness som Marleys ande. Albert Finney är inte bara den bäste Scrooge någonsin - Finney också känd som Agatha Christies Hercule Poirot i Mordet på Orientexpressen från 1974 i regi av Sidney Lumet. Finney belönades med en Oscarsnominering och en BAFTA för rollen som Poirot och vann en Golden Globe Award för sin tolkning av Scrooge. Alec Guinness är idag mest känd för sin roll i en helt annan saga, Star Wars, som verkar komma med nya produkter inför varje jul.

Uncle Scrooge spelar Scrooge

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Joakim von Anka hör också till skaran som har spelat Scrooge. Han har huvudrollen i Musse Piggs Julsaga (en tecknad Walt Disney version av A Christmas Carol) och han verkar som klippt och skuren för rollen. På engelska heter Farbror Joakim just Uncle Scrooge - och den snåle men rike ankan är direkt inspirerad av Scrooge i En julsaga. Det är därifrån han fått sitt namn! Scrooge McDuck dök för första gången upp i ett juläventyr av Carl Barks - Jul på Björnberget.

Det finns många olika utgåvor av A Christmas Carol. Den har aldrig varit "out-of-print" sedan den först kom ut! Många klassiker glöms bort ett tag, tar en power-nap, återupptäcks och kommer sedan tillbaka. Detta är inte fallet med A Christmas Carol - den har varit på klassikernas "greatest hits" lista hela tiden!

Människor overkliga som spöken

När det gäller svenska översättningar kan man notera att det finns några olika aktuella utgåvor att välja bland om man vill lägga vantarna på ett exemplar av En julsaga. 

Många olika illustratörer har tolkat sagan och volymerna har mycket olika omslag, för att locka läsare på olika sätt. Modernistas klassikerutgåva, som hamnar i kategorin skönlitteratur för vuxna, har ett konstnärligt, spöklikt, foto på omslaget, vilket betonar att inte bara den framlidne Marley och julens tre andar, utan även att de levande människorna omkring huvudpersonen Scrooge ter sig overkliga som spöken, ända tills Scrooge når fram till sin upplysning, vaknar och alla omkring honom blir levande på allvar. Den här tolkningen fokuserar på Scrooge och hans psykologiska utveckling, hans resa i boken, snarare än på julens budskap.

Praktfulla, färgglada sagovolymer

Modernista kommer även med en klassikerutgåva för barn i år, genomgående illustrerad med Lisbeth Zwergers magnifika illustrationer i fyrfärg. Lisbeth Zwerger är en av världens mest framstående illustratörer av barnböcker. 1990 tilldelades hon den prestigefyllda H. C. Andersen-medaljen för sitt samlade bidrag till barnlitteraturen. Zwerger har fångat mycket av komiken i Charles Dickens tonfall. Hon får fram en hel del av det humoristiska i julsagan med sina illustrationer, som när Scrooge och Marleys ande träffas för första gången och de verkar tappa hakan båda två! Som en extra artistisk detalj, som fångar tidsandan och julens estetik, finns järnek med som dekoration i ramen kring varje illustration. En växt som sedan Charles Dickens dagar förknippas med julen - lika mycket som plumpudding. Järnek används också för att dekorera en äkta plumpudding.

En julsaga ingår också i den nya boken Illustrerade julsagor, en mycket prisvärd volym på 344 sidor från Lind&Co, där även Charles Dickens samtida författare H.C. Andersen ingår, och Jacob Grimm, Wilhelm Grimm och Clement Clarke Moore. Sagorna är rikligt illustrerade av många olika illustratörer, Brenda Haw, Alan Marks, Philip Webb, Desideria Guicciardini, Teri Gower och Petra Brown, vilket ger stor variation och omväxling under läsningen.

Berömd sagotolkare från Australien

För ett par år sedan kom En julsaga ut i B.Wahlströms klassikerutgåva, som en del i deras serie med stora klassiker för barn, där även titlar som Alice i Underlandet, Peter Pan och Den hemliga trädgården ingår. Omslaget och de stämningsfulla illustrationerna i boken är tecknade av den prisbelönte sagotecknaren Robert Ingpen, som tilldelades H.C. Andersen-medaljen 1986. Ingpen är från Australien och ansedd som en av världens bästa barnboksillustratörer. På omslaget är Scrooge omgiven av saker som vi idag direkt förknippar med en äkta jul. I volymen ingår även Charles Dickens saga En julgran och Ingpens eget förord om hur han närmade sig Charles Dickens klassiska julsaga och dess kända karaktärer, för att tolka dem på nytt.

Hela boken andas värme och julstämning, och det är som om Ingpen fångat den tidens belysning med fotogenlampor och levande ljus. Illustrationerna verkar ha tillkommit i softad belysning, och man går in i en svunnen värld med mjuka kontraster och konturer. När Scrooge och Marley träffas är eldstaden enda platsen för ljus, värme och belysning - precis som det var på den tiden. Marleys ande utstrålar köld - men anden befinner sig också i ett kallt rum, en vinternatt i ett nästan ouppvärmt hus. Scrooge är inte den som tänder stora, varma och generösa brasor i onödan.

Så som julen ska vara

Den klassiska sagan En julsaga av Charles Dickens beskriver julen just så som den ska vara: folk som sjunger julsånger, folk som samlar till välgörenhet, folk som är jullediga, folk som äter kalkon (eller gås) tillsammans med vänner och familj, alla möjliga lekar och upptåg och till efterrätt plumpudding.

Alla shoppar som om domedagen var nära och alla skyltfönster svämmar över av godsaker. Och givetvis finns det julgranar överallt i Charles Dickens berättelser, julgranar som dignar av leksaker och ätbarheter som bara väntar på att plundras av glada små barn. Här finns inga filosofiska och deprimerade julgranar som hos H.C. Andersen, som var samtida med (och vän till) Charles Dickens.

Ebenezer Scrooge – synonymen för julhataren

Den som inte deltar i julyran och shoppingyran (shoppinghysterin) i Charles Dickens En julsaga är Ebenezer Scrooge - han firar inte jul över huvud taget. Han är undantaget som bekräftar regeln i En julsaga.

Men tidigare hade Scrooges inställning faktiskt varit regeln snarare än undantaget - innan Charles Dickens tid (och innan Drottning Victorias era) hade julen inte varit någon stor högtid i Storbritannien.

Allt vad vi idag tar för givet, som gran, julkort och julsånger, allt "uppfanns" först på viktoriansk tid.

Medeltida grönska och saturnalia

De medeltida traditionerna hade visserligen kombinerat firandet av Jesu födelse med de antika hedniska saturnalierna som kom till Britannien med den romerska invasionsarmén. Där ingick det bland annat att smycka sina hus med vintergrönska och att hålla fester.

Men i början av 1800-talet hade julfirandet i stort sett försvunnit.

Dels var puritanerna mot julfirandet (det hade ju hedniska inslag! hu vad hemskt!) och julfirandet hade till och med förbjudits i lag under Oliver Cromwells korta tid vid makten. Oliver Cromwell var faktiskt en värre julhatare än Ebenezer Scrooge.

Dels hade den industriella revolutionen och urbaniseringen bidragit till att folk inte längre var i närheten av släkt och vänner - de hade ingen att fira med och ofta hade de knappt ledigt från fabriken. Fattigdomen var utbredd, lönerna var låga och arbetarna fick inte mycket ledigt för att fira jul.

Den tyska julgranen

Detta förändrades under drottning Victorias regeringstid. Julfirandet återupplivades och utvidgades dramatiskt - viktorianerna skapade julen så som den är idag med julsånger och julkort och julgran och julmat.

Drottning Victorias make, prins Albert, var en stor julvän och tog med sig sina älskade tyska seder till hovet - som att ha en stor, dekorerad julgran. Det som kungafamiljen hade hemma hos sig ville ju alla ha i mer eller mindre modesta varianter - och seden med julgran spred sig snabbt, efter att den figurerat i The Illustrated London News år 1848.

Charles Dickens julsagor gjorde de nya traditionella julsederna än mer populära. "Den där fina tyska leksaken" kallar Charles Dickens julgranen i berättelsen En julgran.

Drottning Victoria med familj må ha introducerat en del nya seder från Tyskland - men det var Charles Dickens som marknadsförde dem.

Charles Dickens är förmodligen den som haft störst inflytande på uppfattningen hur en riktig traditionell jul ska se ut. Först i England och sedan i alla länder dit hans böcker spreds – han var omåttligt populär i Förenta Staterna och åkte dit på flera turnéer och föreläste och uppträdde.

En helgdag med filantropiska värderingar

En julsaga återskapade julen för läsarna som en helgdag som speglade känslofyllda, filantropiska värderingar. Familjer och vänner samlas till kalas, de leker lekar, de äter gott och de skålar generöst.

En julsaga är på sätt och vis en hyllning till konsumtionen - julbutikerna beskrivs i stor detalj, men mest av allt beskrivs maten som finns där "stora rundmagade korgar fulla med kastanjer, de såg ut som västar på fryntliga äldre herrar där de stod lutade vid dörrarna och ibland rullade en kastanj ner på gatan i all sin sprickfärdiga frodighet."

Men Charles Dickens var medveten om att många fattiga familjer inte hade råd med en sådan god jul, som Ebenezer Scrooges stackars fattige bokhållare Bob Cratchit. Men alla i familjen är ändå på gott humör och berömmer gås och krås och den lilla plumpuddingen. Och ingen yppar ett ord om att det är en väldigt liten plumpudding för en så stor familj.

Budskapet i En julsaga är vad julen borde vara - och detta sammanfattas av Scrooges systerson Fred i första kapitlet:

"Jag har alltid tyckt att julen är en härlig tid. Människor är snälla, vänliga, och generösa. Det är den enda tid på almanackans långa år som var man och kvinna verkar vara eniga om att öppna sina hjärtan på vid gavel och tänka på sina medmänniskor som medresenärer med samma mål, inte som främlingar stadda på andra vägar."

Slutligen kommer Ebenezer Scrooge att tänka på samma sätt som Fred, även om det krävs hjälp av Bob Marleys vålnad och tre julandar för att få honom vänligare sinnad mot julen.

Den nye Scrooge går från att ha varit julhatare till att bli en julälskare av stora mått och han säger högtidligt: "Jag ska högakta julen av hela mitt hjärta och försöka göra det året runt".

Merry Christmas!

Två uttryck blev populära i och med A Christmas Carol 1843. Det ena var "Merry Christmas!". Det andra var "Bah! Humbug!". Båda uttrycken kan användas än idag - beroende på hur man känner sig inför all julstress och all julkommers som kommer tidigare och tidigare för varje år som går.

Charles Dickens har varit med och skapat julen och jultraditionerna och julstämningen och vår attityd till julen och allt som är juligt. 

Men det har även Ebenezer Scrooge.

Belinda Graham

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Modern anti-modernist

Säg: Detta är Gud, det Ende. - Koran I Vänbok till Tage Lindbom (1999) skriver arton närstående om sin relation till denne säregne svenske religionsfilosof, mystiker och statsvetare. 1999 fyllde nämligen Lindbom nittio ...

Av: Mohamed Omar | Essäer om religionen | 29 december, 2012

Edward Hopper, Nattugglor, 1942. Foto: Wikipedia

Romantiker i gangsterhatt

Alla älskar Edward Hoppers konst. Det är mycket märkligt. Hans tavlor utstrålar en mörk pessimism och melankoli och ändå gör de succé var de än ställs ut i världen. Hur ...

Av: Bo Gustavsson | Konstens porträtt | 19 september, 2015

Norska Mari Kanstad Johnsen gillar Barbro Lindgren Foto Belinda Graham

Barnbokens skapande villkor

Tre illustratörer från tre olika länder, med helt olika typer av bilderböcker men en enda idol: Astrid Lindgren.

Av: Belinda Graham | Kulturreportage | 06 november, 2015

Teater för alla – utan morgondag

Fem år efter det att Dramaten avbröt samarbetet med Nationalteatern i Belgrad är det äntligen dags för ett nytt flöde mellan Sverige och Serbien. Nästa år ska Helsingborgs stadsteaters konstnärliga ...

Av: Emma Bexell | Reportage om scenkonst | 27 oktober, 2013

Emma Kunz – abstrakt konstnär, visionär och healer

På Moderna museet i Stockholm pågår fram till och med den 26 maj 2013 utställningen Hilma af Klint – abstrakt pionjär. Den sägs bli en av museets största publiksuccéer genom ...

Av: Lena Månsson | Konstens porträtt | 18 maj, 2013

Ekologisk kapitalism

Att inleda en essä med en universell maxim, illustrativ och klatschigt propedeutisk är numera en simpel konvention i de lägen då man rappt och under allmängiltighetens flagg vill snärja in ...

Av: Robert Stasinski | Reportage om politik & samhälle | 12 oktober, 2009

Jante och hans vänner utanför Istedgades kyrka

Jante och hans vänner utanför Istedgades kyrka Det är ungefär ett år sedan som jag i en krönika åt Tidningen Kulturen beskrev den medelåldersmannen Jante och hans vänner, som på en ...

Av: Fredrik Rubin | Gästkrönikör | 05 juli, 2008

Benjamin 3

     

Av: Håkam Eklund | Kulturen strippar | 28 augusti, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.