Abrishami synagogan.  Belysning  symboliserar den eviga låga som alltid brinner på offeraltarna

Framme vid en av Teherans många judiska bönehus

Till skillnad från de arabiska länderna har Iran fredat sina judiska församlingar. Sedan 1948 har över 800 000 judar emigrerat och förvisats från sina länder i Mellanöstern och Nordafrika; inte ...

Av: Text och foto: Tarja Salmi-Jacobson | 08 februari, 2017
Essäer om religionen

Åvald Norén. Texter

Mitt namn är Åvald Norén, 22 år och studerar på Malmö Folkhögskola. Jag har skrivit mycket med inspiration av spoken word och även rapp då jag vill uppnå den typen av ...

Av: Åvald Norén | 17 juni, 2013
Utopiska geografier

Att se, röra och göra jaget

I London pågår för tillfället två utställningar som båda berör individens föreställningar om det egna jaget: från frågan om jagets svårdefinierade kärna till dess möjligheter och längtan efter att lämna ...

Av: Lovisa Lindgren | 01 februari, 2010
Essäer om konst

Med tanke på Det öde landets tillkomst

Det öde landet av T. S. Eliot har inte av alla, men av många, kallats 1900-talets viktigaste poem och det är förmodligen den dikt som var århundradets mest inflytelserika. Och ...

Av: Bertil Falk | 18 november, 2013
Essäer om litteratur & böcker

Nils Edén - demokratins statsminister,



Bok: Nils Edén. Demokratins statsminister. Sverker Oredsson. Ekerlids Förlag 2017. s 456. 

Nåväl - Edéns regering kommer att falla pga. av förbudsfrågan - de flesta frisinnade liberaler trycker på om inskrivning av förbud mot alkoholhaltiga drycker i partiprogrammet. Något som demokraten Nils Edén inte kunde finna sig i. Därmed var regeri

Annons:

Då och då kan det vara intressant att fundera över vad ett s.k. avfall kan innebära. Någon faller av - ja, det kan betyda att man inte är med lägre. Den vanliga plattformen för agerande är ett minne blott och den kommande framtiden är oviss.

Själva fallandet är en negativ, neråtgående rörelse, som i själva verket inte behöver vara så dramatisk; snarare en fildelning eller filväxling - ett byte av färdriktning och kanske målinriktning.

Det finns åtminstone två berömda avfall i den svenska politiska historien. Det ena är t.o.m. skönlitterärt omskrivet som Erik Gustaf Geijers politiska ombyte 1838. Det andra inträffar sextiosju år senare den 23 oktober 1905. då Nils Edén lämnade det konservativa lägret för att bli liberal tänkare i alla avseenden.

Dock - det var snarare en rörelse i rätt riktning, när det gäller att fånga de centrala samhällsfrågor som låg i tiden. Både Geijer och Edén var professorer i historia. Det kan eventuellt ligga till grund för adekvat samhällsanalys och historisk medvetenhet.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

I boken Demokratins statsminister skriver Sverker Oredsson om Nils Edéns uppgång och fall. En enkel och rak framställning, som lyfter fram en viljestark och sympatisk personlighet under en tid av omfattande förändringar i det svenska samhället under förra seklets första decennier.

Professor Nils Edén hade sina rötter i Piteå, där hans far var en omtalad läroverksrektor med många kommunala uppdrag. I släkttavlan finns bönder, präster och framstående ämbetsmän. Fadern Per-Olof läste i Uppsala, där historia och statskunskap stod i centrum.

Resan från Piteå till Uppsala var vid denna tid en båtresa under flera dagar. Det sägs att Per-Olof mot var i Uppsala två gånger - den ena gången, den sista, var vid hans doktorsdisputation.

Så kom sonen Nils att axla sin fars mantel i många avseenden. Det akademiska forskarlivet låg även sonen nära. Det sägs att hans engagemang i det politiska spelet blev till mera av en slump än intresse - mer av pliktmedvetenhet och valbarhet.

Nils Edén gifte sig med den sju år yngre Marja Wallmark från Bergs socken i Jämtland. Hon var lärare i hushållsekonomi. De gifte sig 1904 och fick efterhand tre barn Lars, Brita och Per-Olof. Hon fanns ständigt vid hans sida. Först som landshövding i Stockholms län kände han sig som en god familjefar. Då är vi framme vid 1920.

Men innan vi kommer till detta förtroendeuppdrag hinner Nils Edén med att verka som demokratins verklige företrädare i en tid av motsättningar, förtal och en alltid aggressiv högerpolitik, som framför allt slår igenom med Kungen som

förste vapendragare, tillsammans med den alltid tyskvänliga drottning Viktoria.

När Karl Staaff bildade regering den 7 november 1905 fanns Edén redan med i bilden, men framför allt som talare för att framföra kravet på allmän proportionell rösträtt. Detta en fråga som låg Edén varmt om hjärtat även när den 40-gradiga skalan skulle bort, när det gälle kommunalval.

Det blev även en huvudfråga då Edén blev statsminister 1918 - och den allmänna rösträtten för kvinnor och män kunde beslutas 1921. Men även dit var vägen svår, då högerkrafterna låg på och när den första riksdagskammaren alltid hade veto.

Nils Edén kom in i riksdagen 1909 och fick efter några år posten som ordförande i konstitutionsutskottet - 1911. Under åren fick han en allt starkare ställning inom det liberala partiet och även i den frisinnade riksorganisationen.

Vid denna tid, före och vid första världskrigets utbrott, övervägdes en rad centrala frågor. När unionsfrågan var löst vidtog storstrejken och därefter frågor som behandlade försvar, rösträtt och nykterhet.

Som en central och tung grundbult i den liberala debatten infall sig Karl Staaffs omtalade "Karlskronatalet". Det ägde rum 21 december 1913. Här slår han fast Sveriges neutralitetspolitik och konstaterar att Sverige kan omfattas av en förnuftig utrikespolitik. Ernst Trygger och Arvid Lindman är naturligtvis i luven på honom, dessutom Kungen och vad som komma skall med borggårdstal och böndernas uppslutning.

År 1914 var det tydligt att brytningen med Gustav V och regeringen var definitiv. Efter Hjalmar Hammarsköld och Carl Swartz ministärer var det dags för Nils Edén att bilda regering.

Kanske är det hans vetenskapliga analytiska hållning, som gör att han kan bilda regering tillsammans med Hjalmar Branting. Vad som för dem samman är försvarsfrågan. rösträttsfrågan, den sociala ambitionen, samt gemensamma värderingar i Ålandsfrågan och förhållande till Tyskland.

Högern och Arvid Lindman hade fått sig en rejäl tankeställare av den s.k. Luxburgaffären, som inte var bra för ens en högerregering. Det avslöjas nämligen "att den tyska beskickningen i Buenos Aires under ledning av greve von Luxburg använt sig av det svenska utrikesdepartementet för att förmedla telegram som gällde ubåtskriget."

Karl Staaff avlider oväntat den fjärde oktober 1915. Liberalerna står inför den stora uppgiften att kunna förenas, samlas och få en gemensam ledare. Då växer åsikterna fram och som en logisk konsekvens kommer den lite inbundne, blyge, försynte, men gode talaren, "silvertrumpeten" i centrum.

Edéns regering av socialdemokrater och liberaler kom att bestå under 2,5 år under tiden 1918-1920. Sverker Oredsson placerar i Edén i vad han benämner: Stormens öga. Det var ingen överdrift.

Här fanns den ständigt närvarande frågan om folkförsörjning, matbrist, hungerupplopp framför allt i storstäderna. Samtidigt frågorna om förhållandet till främmande makt - till Tyskland som härskade över Östersjöområdet och Storbritannien, som inte lade fingrarna emellan pga. av Luxburgaffären.

Så fanns Ålandsfrågan och Sveriges förhållande till Finland och befrielsekriget, där Ryssland fanns i bakgrunden. Här drar Oredsson linjer tillbaka till förhållanden som rådde under Gustav III tid.

Men huvudfrågorna  handlar om: skola, vård och omsorg. Beslut om 8-timmars arbetsdag, deltagande i Nationernas Förbund och inte minst en anmärkningsvärd notering i den liberala agendan: i regeringens betänkande 14 februari 1920 framhölls "att kvinnor som präster skulle vara ett kvalitativt kraftillskott för kyrkan."

Nåväl - Edéns regering kommer att falla pga. av förbudsfrågan - de flesta frisinnade liberaler trycker på om inskrivning av förbud mot alkoholhaltiga drycker i partiprogrammet. Något som demokraten Nils Edén inte kunde finna sig i. Därmed var regeri

Hans-Evert Renérius

Ur arkivet

view_module reorder

Om det moderne. Del II

Den postmoderne tilstanden Klarhet er ikke et mål i seg selv, men det er en god begynnelse. Siden spørreordene «hva?», «hvor?», «når?», slik jeg har snakket om i Del I av ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 16 december, 2011

Spegeln - bild av vår tid

  I tunnelbanefönstrets dunkel händer det att du möter någon annans blick i din egen medan din blick i de upplysta skyltfönstren återkastas av tomma dockögon. Den moderna storstadsmänniskan är i ...

Av: Else-Britt Kjellqvist | Essäer om litteratur & böcker | 24 januari, 2011

Livsfilosofen Arthur Schopenhauer og natursvermeren Martin Heidegger: et forsøk på samlesning av to…

  Arthur Schopenhauer(1778-1860) var en svært allsidig filosof; det samme kan ikke sies om Martin Heidegger(1889-1976). Schopenhauer var levende opptatt av vitenskapene, mens Heidegger var en typisk naturromantisk sverrmer, og hvis ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 20 september, 2011

Jag vill se statsministern klättra i träd

Pippi Långstrump älskar att klättra i träd och gå på händer. Men frågan är: Har någon sett Fredrik Reinfeldt gå på händer? Har han delat ut karameller till alla barnen ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 03 februari, 2011

Samernas nationaldag

Sjätte februari är samernas nationaldag.  Sápmi, Sameland, har en symbolmättad flagga med inspiration från diktaren Anders Fjellner. Genom att nyläsa Fjellner  lyfter Mikael Mogren fram en del av svenskheten som ...

Av: Mikael Mogren | Essäer om samhället | 01 februari, 2010

Stockholm Filmfestival Junior, en blandning av etablerat och nytt

När den ordinarie filmfestivalen (Stockholm Filmfestival) går av stapeln, brukar visningarna kunna karaktäriseras av att besökarna nästan tävlar om att vara den bästa biobesökaren - här måste minsann filmen vara ...

Av: Jim Jonsson | Kulturreportage | 11 Maj, 2010

Queer Tango och Tantrisk Buddhism

Sex är nog inte mänsklighetens bästa ämne. Konstigt och märkvärdigt kan det tyckas, efter som sex ju betingar själva vår existens. Men så har också, under epokernas gång, sådana filosofier ...

Av: Annakarin Svedberg | Essäer om religionen | 02 april, 2011

Den omöjliga staden

Neapel är den tredje största staden i Italien, efter Rom och Milano, och har en bland de största hamnar i Medelhavet. Efter så många omskrivningar under de senaste åren om de ...

Av: Joakim Kocjancic | Bildreportage | 25 september, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts