Postemmakrönika 5, Spiraltrappa

...inbilndad sker, med lossnad åt väntrum tog, händer alltså kommit dagar innan extra med icke stakad ända lemdelfel femur nerd till (upp till samma) halt sjukhusets nattmottagning kritiskt fall, hänt ...

Av: Stefan Hammarén | 15 april, 2010
Stefan Hammarén

Vad har August Strindberg med Friedrich Strindberg att göra?

August Strindberg har inte så ofta beskrivits som en damernas riddare, snarare har motsatsen framhållits. Men exempel på hans gentlemannaskap finns. Ett sådant är hans acceptans av att låta exfrun ...

Av: Kurt Bäckström | 09 mars, 2011
Essäer om litteratur & böcker

Drick ur ditt glas, se döden på dig väntar…

I den pågående debatten om vad som görs och inte görs inom Svenska Kyrkan tog prästen Gösta Tingström i ett kritiskt inlägg i Dagens Nyheter den 14 juni upp vad ...

Av: Ivo Holmqvist | 20 juni, 2016
Essäer om litteratur & böcker

Marinetti och futuristen Gud

Berättar les cahiers du situationism som under maj 1968 vissa aktivister tog, för att provocera de dogmatiska maoisterna under ett studentmöte, en kort manifest upp. I manifestet talades det bland annat ...

Av: Guido Zeccola | 25 juni, 2013
Övriga porträtt

Omslag  av boken ” Mikronationer - på besök i hemgjorda länder”

Mikronationer - på besök i hemgjorda länder



"Mikronationer - på besök i hemgjorda länder" (Gidlunds förlag, 2017) är namnet på en ny bok som handlar om mikronationer. Mikronationer det är länder som inte är riktiga länder 
Kevin Baugh president av Molossia

Kevin Baugh president av Molossia

Johan Joelsson (text) och Jonatan Jacobson (foto) har besökt 8 av världens runt 400 mikronationer och skildrat dem i den här hyperaktuella boken. De har varit på oljeplattformen/staten Sealand i Nordsjön strax utanför Englands östkust och på den amerikanska västkusten där Molossia, ständigt i krig med Östtyskland, har sitt territorium. Frågan som ställs i boken är: Vad är egentligen en stat? Om man uppfyller Montevideokonventionen från 1933 om vad som kan betraktas som en stat så borde man väl bli betraktad som en stat av FN, eller? Så lätt visade det sig inte vara när Danny Wallace sökte medlemskap i FN med sin mikronation Kungariket Lovely. Trots att kungariket uppfyllde flera punkter som en permanent befolkning, ett definierat territorium, en regering och möjlighet att etablera relationer med andra stater så var det ändå inte tillräckligt.

Annons:

Det är nu inte frågan om fantasiländer som Mordor i Tolkiens “Sagan om ringen”, utan länder som kanske bara består av en liten markyta, en ö eller en övergiven oljeplattform, men som trots det har eget pass, flagga, valuta, nationalsång, byråkrati och en regering eller kung. Skillnaden med ett riktigt land är att mikronationer inte har godkänts av FN eller någon annan nation som en egen stat.

Johan Joelsson (text) och Jonatan Jacobson (foto) har besökt 8 av världens runt 400 mikronationer och skildrat dem i den här hyperaktuella boken. De har varit på oljeplattformen/staten Sealand i Nordsjön strax utanför Englands östkust och på den amerikanska västkusten där Molossia, ständigt i krig med Östtyskland, har sitt territorium. Frågan som ställs i boken är: Vad är egentligen en stat?

Om man uppfyller Montevideokonventionen från 1933 om vad som kan betraktas som en stat så borde man väl bli betraktad som en stat av FN, eller? Så lätt visade det sig inte vara när Danny Wallace sökte medlemskap i FN med sin mikronation Kungariket Lovely. Trots att kungariket uppfyllde flera punkter som en permanent befolkning, ett definierat territorium, en regering och möjlighet att etablera relationer med andra stater så var det ändå inte tillräckligt.

Mikronationer har en lång tradition som förknippas med 1800-talet och idén med nationalstaten. Under 1990-talet fick mikronationen nytt bränsle i och med internet som gjorde att man kunde samla och kommunicera med alla medborgare spridda över världen på ett enkelt sätt. Dessutom kunde man nu skapa nya virtuella mikronationer. De senaste åren har intresset för mikronationer dalat men verkar nu vara på väg upp igen. I september arrangerade Konstföreningen ARTiE i Eslöv sin egen version av Venedigbiennalen i mikroversion där man under en kväll bjöd in 7 mikronationer att ställa ut verk i mikro-paviljonger.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

En mikronation som var inbjuden till biennalen var Konungarikena Elgaland-Vargaland som grundades 1992 av konstnärerna Carl Michael von Hausswolff och Leif Elggren. I år firar  Elgaland-Vargaland 25 år som nation vilket bland annat uppmärksammas med en utställning på Moderna Museet i Stockholm under hösten. Naturligtvis finns kungariket med bland bokens presentationer precis som en annat svensk mikronation, Ladonien grundat 1996 av konstnären Lars Vilks.

“Mikronationer - på besök i hemgjorda länder” är den första större publikationen i ämnet på svenska. Den innehåller historik och reportage om åtta mikronationer, och tillsammans med sina fördjupade och tankeväckande texter skapar den en mycket läsvärd och aktuell skildring. För även om mikronationer i många fall känns som roliga idéprojekt av excentriska eldsjälar som vill skapa sitt eget land med ibland märkliga ceremonier, ordnar och valutor, så infinner sig samtidigt flera viktiga frågor om vad en stat är och varför man vill grunda en egen stat. I Europa ser vi hur flera folkgrupper från skottar till katalaner arbetar för att bryta sig loss från moderlandet och bilda egna stater. Samtidigt växer sig nationalismen sig allt starkare i Europa. Joelsson och Jacobson menar att “I detta komplexa tillstånd av nationalstatens varande eller icke-varande är det relevant att titta närmare på frågor som mikronationsfenomenet väcker.”

 

 

 

Mathias Jansson

Ur arkivet

view_module reorder

Maya Deren: banbrytande artist

Maya Deren (1917-1961) var en pionjär inom den amerikanska efterkrigstidens avantgardefilm. Feministisk inspiratör, banbrytande koreograf, Voodooprästinna, etnograf, filosof, dansare och poet. Ett "flower child" före sin tid som vägrade låta ...

Av: Helena Strängberg | Filmens porträtt | 19 april, 2010

Ur Skvatt.  Foto: Melker Garay

Med ryckig, sprattlig rörelse

Konstnären Stefan Teleman gav mig sin bok Skvatt. Det var en gåva. På insidan av boken skrev han: Varde ljus Melker! Och kanske menade han att det behövs ljus i ...

Av: Melker Garay | Essäer om litteratur & böcker | 01 juli, 2015

"Att torka rövar, bre äggmackor och stämpla ut, hur kåt blir man på…

Arbetarlitteraturens konungarike - om arvsynd och tronföljd Ivar Lo är Kungen af arbetarlitteraturen. Hans rike är väl tuktat med lydiga undersåtar där hovet niger och bugar och ingen oro eller förändring ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 07 juni, 2010

Nils Byrén. Dikter

Mitt namn är Nils Byrén, jag är 23 år gammal och kommer från Eskilstuna. Just nu studerar jag klassisk sång(opera) på musikhögskolan i Hannover, Tyskland.Mina studier började i ”Gamla stadens ...

Av: Nils Byrén | Utopiska geografier | 02 juni, 2014

 Pierre-Auguste Renoir, som föreställer modern Gabrielle och Jean Renoir.Public Domain Wikipedia

En lunch i det gröna av Jean Renoir - en kärleksförklaring

En rubrik som kanske sätter myror i huvudet, det är i så fall meningen. Frukost i det gröna, Eduard Manets berömda målning från 1863, känner många till, men Jean Renoirs ...

Av: Ulf Stenberg | Essäer om film | 10 februari, 2016

Tiden, människans största illusion

Vad är tid? Den danske författaren Peter Høeg ställde frågan i ”De kanske lämpade”, men är inte ensam om att försöka reda ut begreppen. Marcel Aymé skriver i novellsamlingen ”Mannen ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 03 maj, 2012

Richard Strauss - en tjuvaktig skata?

  Ariadne (Zerbinetta). Foto: Bettina Stoess/Deutsche oper Berlin Deutsche Oper i Berlin har under januari och februari frossat i Richard Strauss. Fem av hans operor har snurrat runt på repertoaren - "Salome ...

Av: Ulf Stenberg | Essäer om musik | 03 mars, 2009

Danska karikatyrer och imamer

2003 skickade tecknaren Christoffer Zieler in skämtteckningar på Jesus och uppståndelsen till Jyllands-Posten. Redaktionen tackade nej med förklaringen att det skulle skapa ett ramaskri.i Två år senare publicerade de tolv ...

Av: Gustaf Redemo | Essäer om politiken | 01 juni, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.