Eyvind Johnson : Att läsa, att resa, att skriva

I Personligt dokument skildrar Eyvind Johnson hur han som 19-åring bröt upp från hembygden i Norrbotten: "Och så reste jag på hösten ner till Stockholm. Det liknade flykt och var ...

Av: Björn Gustavsson | 02 oktober, 2010
Litteraturens porträtt

Suvi Sárá Aina Ann. En sann berättelse om exotisering av människor från andra…

”Suvi Sárá Aina Ann” var den första lappkvinna 1) som exporterades till olika europeiska länder för att ställas ut som exotisk sevärdhet i museer och djurparker. Hon kom år 1580 på ...

Av: Nina Michael | 19 februari, 2014
Kulturreportage

Bede Griffiths liv och lära

If you love someone, you become one with him or her, and they become one with you, but you do not cease to be yourself. If that happened, it would ...

Av: Elsa Maria Lindqvist | 25 februari, 2013
Övriga porträtt

Veckan från hyllan, Veckan 42 2012

Veckan har inte saknat komiska och dramatiska poänger. Ibland var det svårt att veta vilket var vilket. Som en Saudiarabien genomförde en kampanj mot bröstcancer – utan kvinnor. Istället med ...

Av: Gregor Flakierski | 13 oktober, 2012
Veckans titt i hyllan

Om det katolska bidraget till den europeiska civilisationen



Marcus Myrbäck om Thomas E. Woods Katolska kyrkan och den västerländska civilisationen




Hur som helst är dock Woods bok en ögonöppnare för alla de som tänkt och tänker att kyrkan enbart varit den förtryckande och vetenskapsfientliga institution den ofta målas upp som i olika sammanhang. Woods visar gång efter annan med ovedersägliga fakta hur kyrkan lämnat avgörande bidrag till den europeiska kulturen.

Annons:

Jag brukar tänka att de flesta av oss här i väst är kristna. Kristendomen genomsyrar på djupet vilka vi är och det samhälle vi lever i. I tvåtusen år har vi varit kristna här i Europa, där den enskilde individens möjliga avståndstagande gentemot kristendomen och kyrkan inte förändrar särskilt mycket; till de stora traditionsskikten är individen bunden, vare sig hon vill det eller inte, vare sig hon är medveten om det eller inte. Det handlar alltså inte om att hon måste bekänna att Jesus är Herre för att vara kristen i denna bemärkelse; inflytandet ligger på en djupare nivå än så.

Det religionskritiska tänkandet har ägnat ungefär 200 år med att försöka avväpna det religiösa medvetandet. Men den kristna stommen för vårt samhälle grundar sig inte bara i begrepp och tankefigurer filosofin kan avväpna. Vår kristna ryggrad består också av handgripliga institutioner, som stått på marken i årtusenden, vilka inte kan avväpnas med samma medel: vi har hela discipliner, yrkeskårer och institutioner som är sekulariserade kristna enheter, sekulära till skepnad men kristna till ursprung och väsen. Både för den som nu börjat nicka och för den som skakar på huvudet vill jag föreslå den amerikanske historikern Thomas E. Woods mycket läsvärda Katolska kyrkan och den västerländska civilisationen (Catholica 2015).

Woods huvudtes är nämligen att att katolska kyrkan, i stället för att vara den djupt förtryckande och vetenskapsfientliga institution som den ofta framställs som i populärkultur och i andra sammanhang, i själva verket är grunden till den västerländska civilisationen. Kristendomens inflytande på den europeiska historien och de europeiska samhällena är så omfattande till den höga grad att kyrkan inte bara kan sägas ha satt avgörande avtryck på vår civilisation – det var ”ofrånkomligen Katolska kyrkan som byggde den västerländska civilisationen”. 1

Författaren företar sig uppgiften att steg för steg gå igenom alla de bidrag kyrkan gett den europeiska civilisationen. Han går till exempel igenom de institutioner kyrkan och kyrkans folk antingen själv grundade eller förvaltade och vidareutvecklade från det romerska riket (bland andra universiteten, biblioteken rättssystemet, sjukhus) och de vetenskapliga discipliner, upptäckter och redskap som antingen utarbetades av eller danades på djupet av kyrkans folk (seismologin och geologins framväxt till exempel – det är omöjligt att i denna text sammanfatta alla de vetenskapliga upptäckter och redskap som forsar förbi i Woods framställning).

 

Viktigare än enskilda bidrag till vetenskapliga discipliner och upptäckter är dock att Woods framhåller att kristendomen som trossystem tillhandahöll en världsbild som möjliggjorde ett vetenskapligt betraktelsesätt gentemot verkligheten, och härmed alltså banade väg för den vetenskapliga revolutionen. Han skriver genom att hänvisa till en annan forskare: ”En av Jakis centrala teser är att det inte var någon tillfällighet att vetenskapens födelse som ett självupphållande områda för intellektuell strävan inträffade i en katolsk miljö. Vissa grundläggande kristna föreställningar har, menar han, varit ovärderliga för den vetenskapliga tänkandets framväxt”.2

Woods nämner att medan många andra högtstående kulturer har betraktat ”universum som en ofantlig organism som styrdes av en mängd gudomar” där ”skapade ting hade sina egna tankar och viljor”, någonting som ”hindrade vetenskapens växt genom att den gjorde idén om oföränderliga naturlagar till något främmande”.3 Den kristna världsbilden utgår däremot från att Gud är transcendent gentemot världen, att världen är att likna vid en självreglerande maskin med regelbundna lagar.

Antagandet att världen är regelbunden och lagmässigt uppbyggd var den nödvändiga möjlighetsbetingelsen för att naturvetenskapen skulle kunna växa fram. Här är ett exempel på att kyrkans kanske största bidrag ligger inte nödvändigtvis ligger i enskilda vetenskapliga bidrag till den västerländska civilisationen, även om dessa otvivelaktigt varit mycket betydelsefulla. Djupare än detta ligger emellertid kyrkans tillhandahållande av principer, av en vägledande världsbildshorisont som var en förutsättning för upptäckandet och skapandet. Förutom principen om verklighetens regelbundna struktur hävdar Woods till exempel också djärvt att den kristna tanken att materien, gentemot ikonoklasmen inom bland annat judendom och islam, är god och att den kan visa hän mot den gudomliga verkligheten, någonting som möjliggjorde och sporrade intresset för all avbildande konst.

 

Två andra viktiga saker Woods framhåller som kyrkans förtjänst är dels munkarnas betydelse för förvaltandet av den antika litteraturen (som troligen hade gått förlorad om inte munkarna föresatt sig att i mängder kopiera antika manuskript av många vilka det bara fanns ett bevarat exemplar från antiken) och dels kyrkans betydelse för folkrättens uppkomst. När vetskapen om hur européerna behandlade de koloniserade indianerna nådde katolska teologer i 1500-talets Spanien väcktes hos dessa teologer en filosofisk-teologisk reflektion om människans absoluta värde oavsett vilket folk hon tillhörde eller vilken ställning hon hade som individ i ett samhälle. Dessa teologer (bland annat den kände de Vitoria) började ifrågasätta denna spanjorernas behandling mot indianerna. Detta ifrågasättande satte kanske inte alltid ett avtryck på det faktiska förfarandet från kolonisatörernas sida. Men det viktiga är här, vilket Woods understryker med ett citat från Mario Vargas Llosa, att Europa är den första civilisation vi känner till som systematiskt börjat att ifrågasätta sig själv och sitt handlande.4

En tankegång som inger vördnad. Jag vill dock understryka att kanske bortom författarens kännedom finns det andra kulturer som liksom den västerländska sysselsatt sig med ett liknande systematiskt ifrågasättande.

 

Om någon kritik skall dryftas vill jag hävda att Woods i sitt företag att bevisa hur kyrkans inte alls varit denna nedbrytande och förtryckande institution ibland rör sig mot den andra ytterligheten – kyrkan har nästan aldrig gjort någonting dåligt och den står för allt gott som finns i vår kultur! Därtill bör det påpekas att Woods bok i stora stycken är ett lappverk där mycket av arbetet ligger i att redogöra och hänvisa till andra forskares insatser.

 

Hur som helst är dock Woods bok en ögonöppnare för alla de som tänkt och tänker att kyrkan enbart varit den förtryckande och vetenskapsfientliga institution den ofta målas upp som i olika sammanhang. Woods visar gång efter annan med ovedersägliga fakta hur kyrkan lämnat avgörande bidrag till den europeiska kulturen. Kanske blir läsaren inte med nödtvång övertygad om bokens huvudtes att kyrkan är grunden till den västerländska civilisationen, men hon kommer i alla fall att få en nyansrikare bild av denna så bespottade och älskade institution. Genom att detta arv ännu verkar i oss är alltså de flesta av oss här i väst fortfarande kristna. Trodde ni att ni blev av med Gud när ni förkunnade Guds död? Det var blott en ytans krusning när ni plockade ned korset från väggen, ett nedtagande av Guds mask där flertalet andra istället ploppade fram. Kristendomen lever ännu som förutsättning och möjlighetsbetingelse för vetenskap, moral, konst, rättsmedvetande och mycket mer.

 

 

1Thomas E. Woods, Katolska kyrkan och den västerländska civilisationen (Ängelholm: Fredestad Förlag/Catholica AB, 2015), s. 16.

2Ibid., s. 73.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

3 Ibid.

4Ibid., s. 133.

Marcus Myrbäck

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

En aldrig skriven litteraturhistoria

Om poeten och teaterkritikern Erik Lindorm (1880-1941) är i ihågkommen i dag är det troligen främst för den fina dikten "En död arbetarhustru". Men Erik Lindorm gav sig in i ...

Av: Bertil Falk | Litteraturens porträtt | 19 augusti, 2009

Foto: Johan Werkmäster

Hamburg – en stad i förvandling

De flesta svenskar på bilsemester i Europa passerar Hamburg i rasande fart under sin färd längs Autobahn mot sydligare nejder. Men denna Tysklands största hamn- och industristad – tillika landets ...

Av: Johan Werkmäster | Resereportage | 31 maj, 2016

Städning eller Abdullahs och mitt öde

En dag fick jag ett kort meddelande. Jag blev anvisad ett arbete. Jag betraktade kuvertet, poststämpelns datum. Hur länge hade brevet varit på väg? Jag visste inte när jag skulle ...

Av: Peter Terrin | Utopiska geografier | 17 augusti, 2009

Krigsslutet, 1945.

De som kom tillbaka

Intellektuella återvände idealfyllda till Tyskland efter freden 1945. Nu skulle något nytt skapas. Men idealen krossades och alltför många gav sig av igen. Exilen blev permanent.

Av: Gustaf Redemo | Essäer om politiken | 17 september, 2015

Ulf Stenberg

Ulf Stenberg ur Den gamle stinsen DEL 7

Korta berättelser av Ulf Stenberg från boken Den gamle stinsen.

Av: Ulf Stenberg | Utopiska geografier | 21 maj, 2017

Om Skönheten

I en tid då skönhetens motiv och uttryck är stadda i ständig förändring är det lätt att känna ett sting av saknad vid minnet av den tid då Logos regerade ...

Av: Mattias Lundmark | Essäer om litteratur & böcker | 03 september, 2013

Skvättet 4

   

Av: Mattias Kronstrand | Kulturen strippar | 21 oktober, 2013

Veckan från Krisen

Det är kris i världsekonomin. Börserna faller, kreditbetyg sänks, räntan likaså. Den vanligast förekommande benämningen är ”skuldkris”, och det största problemet är ”underskott”. Precis som att det var något man upptäckte ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 14 augusti, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.