Stefan Whilde

Anteckningar om getter, sjömän, åtgärdspaket och musik!

1. Vi har nu gått in i getens år. Fred och harmoni väntar enligt kinesisk lära. Hälsa och motion dessutom. Efter ett oroligt 2014 i lilla Sverige och stora världen ...

Av: Stefan Whilde | 01 april, 2015
Stefan Whilde

2 sprites fixt av Hebriana Alainentalo

Kärlek utan löftesland.

Kärleken är i kris. Kärleksrelationen, som helst ska vara en trygg hamn bortom världens kaotiska oroligheter, har själv börjat vackla och erbjuder inte längre den trygghet som många säger sig ...

Av: Jeremiah Karlsson | 30 april, 2017
Essäer om litteratur & böcker

Medeltida tolkningar av Torahn

Det finns få texter som är så enkelt och spartanskt skrivna som Torahn. Samtidigt är den från en svunnen tid med andra tanke- och levnadssätt. I denna öken av kargt ...

Av: Gustaf Redemo | 11 december, 2012
Essäer om religionen

En väg in till en annan verklighet. Ingeborg Bachmann och Paul Celan

Det är en omvälvande och livsavgörande kärleksaffär. Den utspelar sig mellan två författare vars nerver tycks ligga utanpå skinnet. Det är intensivt. Det är allvar. Det rör sig om något ...

Av: Crister Enander | 27 oktober, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Om det katolska bidraget till den europeiska civilisationen



Marcus Myrbäck om Thomas E. Woods Katolska kyrkan och den västerländska civilisationen




Hur som helst är dock Woods bok en ögonöppnare för alla de som tänkt och tänker att kyrkan enbart varit den förtryckande och vetenskapsfientliga institution den ofta målas upp som i olika sammanhang. Woods visar gång efter annan med ovedersägliga fakta hur kyrkan lämnat avgörande bidrag till den europeiska kulturen.

Annons:

Jag brukar tänka att de flesta av oss här i väst är kristna. Kristendomen genomsyrar på djupet vilka vi är och det samhälle vi lever i. I tvåtusen år har vi varit kristna här i Europa, där den enskilde individens möjliga avståndstagande gentemot kristendomen och kyrkan inte förändrar särskilt mycket; till de stora traditionsskikten är individen bunden, vare sig hon vill det eller inte, vare sig hon är medveten om det eller inte. Det handlar alltså inte om att hon måste bekänna att Jesus är Herre för att vara kristen i denna bemärkelse; inflytandet ligger på en djupare nivå än så.

Det religionskritiska tänkandet har ägnat ungefär 200 år med att försöka avväpna det religiösa medvetandet. Men den kristna stommen för vårt samhälle grundar sig inte bara i begrepp och tankefigurer filosofin kan avväpna. Vår kristna ryggrad består också av handgripliga institutioner, som stått på marken i årtusenden, vilka inte kan avväpnas med samma medel: vi har hela discipliner, yrkeskårer och institutioner som är sekulariserade kristna enheter, sekulära till skepnad men kristna till ursprung och väsen. Både för den som nu börjat nicka och för den som skakar på huvudet vill jag föreslå den amerikanske historikern Thomas E. Woods mycket läsvärda Katolska kyrkan och den västerländska civilisationen (Catholica 2015).

Woods huvudtes är nämligen att att katolska kyrkan, i stället för att vara den djupt förtryckande och vetenskapsfientliga institution som den ofta framställs som i populärkultur och i andra sammanhang, i själva verket är grunden till den västerländska civilisationen. Kristendomens inflytande på den europeiska historien och de europeiska samhällena är så omfattande till den höga grad att kyrkan inte bara kan sägas ha satt avgörande avtryck på vår civilisation – det var ”ofrånkomligen Katolska kyrkan som byggde den västerländska civilisationen”. 1

Författaren företar sig uppgiften att steg för steg gå igenom alla de bidrag kyrkan gett den europeiska civilisationen. Han går till exempel igenom de institutioner kyrkan och kyrkans folk antingen själv grundade eller förvaltade och vidareutvecklade från det romerska riket (bland andra universiteten, biblioteken rättssystemet, sjukhus) och de vetenskapliga discipliner, upptäckter och redskap som antingen utarbetades av eller danades på djupet av kyrkans folk (seismologin och geologins framväxt till exempel – det är omöjligt att i denna text sammanfatta alla de vetenskapliga upptäckter och redskap som forsar förbi i Woods framställning).

 

Viktigare än enskilda bidrag till vetenskapliga discipliner och upptäckter är dock att Woods framhåller att kristendomen som trossystem tillhandahöll en världsbild som möjliggjorde ett vetenskapligt betraktelsesätt gentemot verkligheten, och härmed alltså banade väg för den vetenskapliga revolutionen. Han skriver genom att hänvisa till en annan forskare: ”En av Jakis centrala teser är att det inte var någon tillfällighet att vetenskapens födelse som ett självupphållande områda för intellektuell strävan inträffade i en katolsk miljö. Vissa grundläggande kristna föreställningar har, menar han, varit ovärderliga för den vetenskapliga tänkandets framväxt”.2

Woods nämner att medan många andra högtstående kulturer har betraktat ”universum som en ofantlig organism som styrdes av en mängd gudomar” där ”skapade ting hade sina egna tankar och viljor”, någonting som ”hindrade vetenskapens växt genom att den gjorde idén om oföränderliga naturlagar till något främmande”.3 Den kristna världsbilden utgår däremot från att Gud är transcendent gentemot världen, att världen är att likna vid en självreglerande maskin med regelbundna lagar.

Antagandet att världen är regelbunden och lagmässigt uppbyggd var den nödvändiga möjlighetsbetingelsen för att naturvetenskapen skulle kunna växa fram. Här är ett exempel på att kyrkans kanske största bidrag ligger inte nödvändigtvis ligger i enskilda vetenskapliga bidrag till den västerländska civilisationen, även om dessa otvivelaktigt varit mycket betydelsefulla. Djupare än detta ligger emellertid kyrkans tillhandahållande av principer, av en vägledande världsbildshorisont som var en förutsättning för upptäckandet och skapandet. Förutom principen om verklighetens regelbundna struktur hävdar Woods till exempel också djärvt att den kristna tanken att materien, gentemot ikonoklasmen inom bland annat judendom och islam, är god och att den kan visa hän mot den gudomliga verkligheten, någonting som möjliggjorde och sporrade intresset för all avbildande konst.

 

Två andra viktiga saker Woods framhåller som kyrkans förtjänst är dels munkarnas betydelse för förvaltandet av den antika litteraturen (som troligen hade gått förlorad om inte munkarna föresatt sig att i mängder kopiera antika manuskript av många vilka det bara fanns ett bevarat exemplar från antiken) och dels kyrkans betydelse för folkrättens uppkomst. När vetskapen om hur européerna behandlade de koloniserade indianerna nådde katolska teologer i 1500-talets Spanien väcktes hos dessa teologer en filosofisk-teologisk reflektion om människans absoluta värde oavsett vilket folk hon tillhörde eller vilken ställning hon hade som individ i ett samhälle. Dessa teologer (bland annat den kände de Vitoria) började ifrågasätta denna spanjorernas behandling mot indianerna. Detta ifrågasättande satte kanske inte alltid ett avtryck på det faktiska förfarandet från kolonisatörernas sida. Men det viktiga är här, vilket Woods understryker med ett citat från Mario Vargas Llosa, att Europa är den första civilisation vi känner till som systematiskt börjat att ifrågasätta sig själv och sitt handlande.4

En tankegång som inger vördnad. Jag vill dock understryka att kanske bortom författarens kännedom finns det andra kulturer som liksom den västerländska sysselsatt sig med ett liknande systematiskt ifrågasättande.

 

Om någon kritik skall dryftas vill jag hävda att Woods i sitt företag att bevisa hur kyrkans inte alls varit denna nedbrytande och förtryckande institution ibland rör sig mot den andra ytterligheten – kyrkan har nästan aldrig gjort någonting dåligt och den står för allt gott som finns i vår kultur! Därtill bör det påpekas att Woods bok i stora stycken är ett lappverk där mycket av arbetet ligger i att redogöra och hänvisa till andra forskares insatser.

 

Hur som helst är dock Woods bok en ögonöppnare för alla de som tänkt och tänker att kyrkan enbart varit den förtryckande och vetenskapsfientliga institution den ofta målas upp som i olika sammanhang. Woods visar gång efter annan med ovedersägliga fakta hur kyrkan lämnat avgörande bidrag till den europeiska kulturen. Kanske blir läsaren inte med nödtvång övertygad om bokens huvudtes att kyrkan är grunden till den västerländska civilisationen, men hon kommer i alla fall att få en nyansrikare bild av denna så bespottade och älskade institution. Genom att detta arv ännu verkar i oss är alltså de flesta av oss här i väst fortfarande kristna. Trodde ni att ni blev av med Gud när ni förkunnade Guds död? Det var blott en ytans krusning när ni plockade ned korset från väggen, ett nedtagande av Guds mask där flertalet andra istället ploppade fram. Kristendomen lever ännu som förutsättning och möjlighetsbetingelse för vetenskap, moral, konst, rättsmedvetande och mycket mer.

 

 

1Thomas E. Woods, Katolska kyrkan och den västerländska civilisationen (Ängelholm: Fredestad Förlag/Catholica AB, 2015), s. 16.

2Ibid., s. 73.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

3 Ibid.

4Ibid., s. 133.

Marcus Myrbäck

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

ASIMOV, CLARKE, BRADBURY OCH VIDARE: OM Sf OCH Pf

Den sommaren, 1970, när jag som 17-åring frälstes av såväl litteraturen som filosofin, läste jag främst tre författare: Rilke (Duinoelegierna, Malte Laurids Brigge), Södergran (allt!) och – Isaac Asimovs Stiftelsetrilogin ...

Av: Carsten Palmer Schale | Essäer om litteratur & böcker | 24 juni, 2012

Detta ville jag säga

. .. en dikt av Gilda Melodia

Av: Gilda Melodia | Utopiska geografier | 20 juli, 2017

Den arbetslöse i vildmarken

Få svenska filmer som jag har sett har varit så lyckade som Losers. I händelsernas centrum står en kvinna i yngre medelåldern, Karin (Isabella Von Saenger). Hon arbetar med en ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | Filmens porträtt | 31 december, 2013

Veckan från migrationsverket

En 91-årig dement kvinna med familj i Sverige ska utvisas till Ukraina, där hon inte har någon släkt kvar. (Hennes utvisning stoppades i sista stund av Europadomstolen.) Jacqueline, 74 år ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 22 oktober, 2011

Tanker om moral og etikk, livssyn og likeverd

Moralen og det moralske  For å komme under vær med begrep som  moral og etikk, er det praktisk formålstjenelig å foreta en grenseoppgang mellom disse begrep og det begrepene er ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 16 juli, 2009

Agnes Gällhagen. Det finns ingen dans i frekvens och balans

Det finns flera rum. Rummen existerar samtidigt, intill varann. Helt tillgängliga är de olika rummen inte. Trösklar separerar dem, och några av dörrarna är stängda. Det vore en felaktighet att ...

Av: Agnes Gällhagen | Utopiska geografier | 30 september, 2013

Vladimiro Sirenetto  Oravsky. Bild: Ole Schwander

April april din dumma strömming - en kunskapslyftspaus

Den första april försöker många institutioner och ännu fler människor överträffa varandra med vitsar, absurditeter och practical jokes av varierade underhållnings- och surhetsgradsvärde. Jag tycker att det är en trevlig tradition ...

Av: Vladimiro Sirenetto Oravsky | Gästkrönikör | 01 april, 2016

Den romantiska texten - en helig princip

En av de stora förtjänsterna med Horace Engdahls essäsamling Den romantiska texten, är att han så konsekvent förmår ställa poesin i relation till varat och existensen och därmed "frigöra" både ...

Av: Lars-Göran Söderberg | Essäer om litteratur & böcker | 28 september, 2009

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.