Intervju med Anne Riitta Ciccone

Tidningen Kulturens Roberto Fogelberg Rota har träffat regissören Anne Riitta Ciccone med anledning av filmen "Il prossimo tuo" (Din nästa) från 2008, en film om tre berättelser i tre olika ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | 21 oktober, 2010
Filmens porträtt

”SE PÅ MINA VERK TILLS DU SER DEM!” Tankar om konstens oavhängighet.

”Jag kan helt enkelt inte se expressionismens, futurismens, kubismens och andra ’ismers’ verk som det konstnärliga geniets högsta uttryck. Jag förstår dem inte. Jag finner inget behag i att se ...

Av: Thomas Notini | 18 mars, 2014
Essäer om konst

Världen är kall och ödslig

Världen är kall och ödslig Här är Europas kokande gryta av arbetslöshet och elände. Imponerande är det onekligen, men tröstlöst.  Tidningen Kulturens Crister Enander besöker i andanom Karin Boyes Världsstat. Det finns ...

Av: Crister Enander | 02 november, 2006
Essäer om litteratur & böcker

Benjamin 9

 

Av: Håkan Eklund | 16 oktober, 2011
Kulturen strippar

Shiiter och sunniter – svurna fiender?



allah_namn.jpg
 Det heliga namnet av Allah. Kollage: Guido Zeccola

Shiiter och sunniter – svurna fiender?

Tidningen Kulturens Mohamed Omar om de teologiska och historiska skillnaderna mellan sunniter och shiiter i den muslimiska världen igår och idag.

Den 22 februari 2006 bombades den gyllene moskén i Samarra. För att vi svenskar ska kunna förstå vidden av händelsen kan vi försöka föreställa oss att Uppsala eller Lunds domkyrka plötsligt skulle sprängas i luften. Dessa monument har en enorm betydelse för stadsbilden, vår historia och invånarnas kulturella identitet. För irakierna än mer, eftersom de är religiösa människor, och moskén har ett mycket starkt religiöst symbolvärde.

Staden Samarra finns dessutom med på Unescos världsarvslista. Kulturellt sett var bombningen en katastrof. Hantverkskunskaperna och de konstnärliga färdigheterna finns inte längre. Så även om moskén byggs upp igen kommer den aldrig att återfå sin forna prakt. Det vi bevittnar dagligen i Irak är inget annat än en tragedi; mänsklig, kulturell och materiell.

Vad som inte framgår i västerländsk press är att dessa platser är heliga även för sunniter. Det är nämligen så, att det inte finns någon plats som är helig för shiiter, som inte är helig även för sunniter. De heliga städerna Karbala och Najaf är, och har alltid varit, vallfartsorter även för sunniter.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

I vissa medier har vi till och med fått höra om det 1400-åriga ”hatet” mellan shiiter och sunniter. Det är en fullständigt inkorrekt och falsk verklighetsbeskrivning. Det finns de facto ingenting i den shiitiska läran som uppmanar till hat mot sunniter liksom det inte finns någonting i den sunnitiska läran som uppmanar till hat mot shiiter. Konflikten i Irak har helt andra orsaker än teologiska.

Man behöver bara betänka att shiiter och sunniter levde tillsammans i fred innan USA invaderade landet. Inte heller fanns det några självmordsbombare. Det är viktigt att påminna om sådana fakta i en tid då medias ytliga och ibland rent felaktiga rapportering blir grund för mångas uppfattning av verkligheten. I upproret mot den brittiska ockupationen, på 1920-talet, stred till exempel shiiter och sunniter sida vid sida.

Några av rötterna till dagens konflikt står att finna i tiden för den iranska revolutionen 1979 då Khomeini störtade den västorienterade Shahen. Västmakterna befarade vid tidpunkten att revolutionen skulle sprida sig även till Irak och därför uppmanade man Saddam Hussein att invadera Iran samt inleda förföljelser mot shiamuslimer i det egna landet. Det var då fröet till en splittring såddes i det irakiska samhället, vilket förvärrades markant 1991, då amerikanerna stillatigande såg på medan Saddam kallblodigt massakrerade omkring 300 000 shiamuslimer.

Efter invasionen har också Irak infiltrerats av våldsamma grupper tillhörande takfirsekten. Denna sekt har uppstått i en wahhabitisk miljö men skiljer sig även från denna på flera punkter. Utmärkande är bruket av takfir, det vill säga exkommunicering. De betraktar inte enbart shiiter som ”avfällingar” utan även majoriteten av sunnimuslimerna. Denna sekt suger näring ur konflikten och var i stort sett obefintlig i Irak före invasionen.

I själva verket är skillnaden mellan takfirsekten och övriga muslimer, såväl sunniter som shiiter, betydligt större än skillnaden mellan sunniter och shiiter. Skillnaderna mellan shiism och sunnism är egentligen ytterst marginella och rör endast grenarna (arab. furu’), inte rötterna (arab. usul), inom religionen. Om skillnader i religionens grenverk ska profeten ha sagt att ”det är en nåd” och det har också sagts att det är en ”god affär”.

Så det är inte heller rätt att jämföra förhållandet mellan dessa ”grenar” med förhållandet mellan katolicism och protestantism. Shiismen har inte liksom den mycket sentida protestantismen brutit sig ur den ortodoxa ”mittfåran”. I stället utgör både shiism och sunnism två integrerade delar, eller dimensioner, av en och samma ortodoxa tradition.

Vill man dra paralleller med kristendomen bör man därför jämföra förhållandet mellan shiism och sunnism med förhållandet mellan väst- och östkyrkan. Inte heller detta blir en i alla avseenden exakt jämförelse, dock ett steg närmare sanningen.

I stort sett alla muslimska teologer med undantag av vissa marginella sekter är överens om att både shiism och sunnism utgör två ortodoxa och autentiska riktningar inom islam. De har därför kunnat leva sida vid sida genom århundradena.

En fatwa (normerande utlåtande i trosfrågor) från det egyptiska Al-Azharuniversitetet, utfärdad den 6 juli 1959 bekräftar denna syn. Mahmood Shaltoot, den dåvarande högste auktoriteten inom sunniislam, den så kallade Shaykh Al-Azhar, fastställde tydligt och klart att shiismen är en ortodox riktning inom islam vid sidan om sunnismen.

Ett annat viktigt dokument i sammanhanget är det så kallade ”Ammanbudskapet”. Den 9 november 2004 samlades omkring 200 teologer från hela den muslimska världen i Amman, Jordanien, för att komma fram till en gemensam definition av vad islam är och vad det inte är, samt vilka handlingar som representerar islam och vilka som inte gör det. Närvarande vid mötet var en av de högsta andliga ledarna inom shiaislam, ayatolla Sistani från Irak, samt den nuvarande Shaykh Al-Azhar, en av sunniislams högsta auktoriteter. Ammanbudskapet fördömde enhälligt terrorhandlingar i islams namn, erkände både shiismen och sunnismen som ortodoxa skolor inom islam, samt fastställde att ingen har rätt att göra takfir, det vill säga exkommunicera någon muslim. Detta dokument har sedan det kom till undertecknats av mer än 500 teologer samt anammats av The Organization of the Islamic Conference under deras möte i Mecka 7–8 december 2005. Det innebär att man nu uppnått global konsensus i frågan om shiismens legitimitet.

Låt oss för ett ögonblick ponera att shiismen skulle vara en annan religion (vilket det absolut inte är) så skulle detta inte innebära någon förändring av förhållandet. Ty enligt sharia (islamisk rätt) kan religionstillhörighet aldrig i sig själv vara en legitim konfliktorsak.

Idén om det 1400-åriga hatet mellan shiiter och sunniter är ett klart fall av propaganda. Syftet är att frånta USA skulden för det kaos som råder i Irak. Vem som helst med korrekt kunskap i islamisk teologi förstår att detta inte är en ”sekteristiskt” betingad konflikt. Att överhuvudtaget använda termen ”sekt” i sammanhanget är grovt missvisande då både sunnism och shiism otvivelaktigt utgör två lika legitima dimensioner av en och samma ortodoxa tradition. För en djuplodande analys av konfliktens politiska rötter bör man vända sig till Vali Nasr, författare till den i USA mycket uppmärksammade boken The Shia Revival (2006).

Det är viktigt att framhålla att våld eller hat mellan dessa två riktningar strider mot rådande normer både inom shiism och sunnism och inte har något som helst teologiskt stöd. Och eftersom det inte är teologin som är roten till konflikten så kan den inte heller lösas på teologisk väg. Fatwan från Al-Azhar och Ammanbudskapet kan tjäna till att klargöra missförstånd, men de kan inte erbjuda en praktisk och hållbar lösning. Det som krävs är att ockupationen upphör och att irakierna får fred, säkerhet och en rättvis maktfördelning utan imperialistisk inblandning. Inget tyder dock på att något sådant kommer att ske inom den närmaste framtiden.

Vidare läsning
Vali Nasr: The Shia Revival (2006)
Seyyed Hossein Nasr: The Heart of Islam (2002)
Seyyed Hossein Nasr: Ideals and Realities of Islam (1966)
The Amman Message (www.ammanmessage.com)
Al-Azhars fatwa om shiismens legitimitet (www.al-islam.org/ENCYCLOPEDIA/chapter1b/14.html).

Mohamed Omar 

Ur arkivet

view_module reorder
Sigurdsristningen vid Ramsund, Sundbyholm

I runornas tid

Vad har du för relation till runor? Trodde väl det. En stor sten, formad som ett gotiskt fönster, med inristade tecken från Vikingatiden. I Östergötland. Jodå. Det också. Men ämnet ...

Av: Carster Palmer Schale | Kulturreportage | 22 november, 2015

Sandrine Piau  Foto Eva Green

Sandrine gestikulerar och lever sig in i musiken

- Att sjunga på Drottningholmsteatern är bland det roligaste jag har gjort. Och dessutom var det underbart att vara i Stockholm. Jag verkligen älskade att vara där... Jag sitter med Sandrine ...

Av: Björn Gustavsson | Musikens porträtt | 30 oktober, 2017

Emmakrönika XXVIII Ett e-postkort II fr. H;fors

Sköna kärleksomutliga Emma emottog märkligt nog emot mig för en kort visit, allt till mig var jag då, förvånansvärt vänlig var hon, nästan sitt gamla jag, och visade lite runt ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 01 oktober, 2009

Ryssen kommer! - tre operakvällar på Östersjöfestivalen

Läser man igenom handlingen till Rodion Sjtjedrins opera "Den förtrollade vandraren" är det svårt att inte dra på munnen, värre snömos kan svårligen uppbringas. Klosternovisen Ivan piskar "på skoj" en ...

Av: Ulf Stenberg | Essäer om musik | 04 september, 2011

Sekelskiftet 1900 – Konst, design och protest

Musée d’Orsay i Paris har i år lockat besökare från världens alla hörn som velat bekanta sig med konstnärers estetiska grundsyn. I utställningen ”Beauté, morale et volupté dans l’Angleterre d’Oscar ...

Av: Eva-Karin Josefson | Essäer om konst | 23 augusti, 2012

Varför gnäller männen?

– Det är svårt att tala om män som offer, sade Jens Liljestrand. – Jamen vad beror det på, frågade Belinda Ohlsson. Och längre kom de inte, trots att de drog över ...

Av: Håkan Lindgren | Kulturreportage | 28 september, 2011

Monika Orski, dikt

  Monika Orski Datoringenjör och skribent. Bland annat är hon samordnande redaktör för www.noveller.nu. Hennes skönlitterära debutbok kommer att ges ut under 2011 av förlaget King Ink.

Av: Monika Orski | Utopiska geografier | 15 augusti, 2011

Att förbli stående bland ruinerna

 En essä om en musikgenre som kallas Neofolk. En musikgenre som dock inte bara var musik utan också en proteströrelse (såsom punk) ofta extremt provokativ och dunkel. Marco De Baptistis ...

Av: Marco De Baptistis | Essäer om musik | 07 januari, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.