Fortolkningskunstens betydning for utforskningen av mennesker

Fortolkningskunsten er både verktøy og medium for forståelse av oss selv og vårt liv i verden. Anvendelsen av verktøyet skjer med henblikk på samhandling mellom mennesker, som også er mulig ...

Av: Thor Olav Olsen | 15 april, 2010
Agora - filosofiska essäer

Bild: Tarja Salmi-Jacobson

I greve Draculas fotspår. Del 1

Tarja Salmi-Jacobsons reportage i två delar om Draculas födelseort Sighisoara.

Av: Tarja Salmi-Jacobson | 11 januari, 2016
Resereportage

Björn Gustavsson

Björn Gustavsson är i farten igen

Kulturhösten i Stockholm: här några av höjdpunkterna (det vill säga mina höjdpunkter: inga objektiva höjdpunkter…). Det kommer att handla om alltifrån konst till opera och film.

Av: Björn Gustavsson | 29 december, 2015
Björn Gustavsson

Wilhelm Sesemann – en spegel av Europas förvirrade situation

  I vår nordiska filosofihistoria finns ett mycket perifert namn, som dock i en europeisk kontext intar en beaktansvärd ställning, nämligen Wilhelm Sesemann. Hans anknytning till det svenska är egentligen mycket ...

Av: Michael Wirth | 12 november, 2011
Essäer

Kristian Borg, foto Vendela Grönroos

Om stolthet, skam och klassresor



I Finnjävlar berättar ett femtontal sverigefinnar om klass och klassresor, diskriminering och motstånd. Om stolthet, skam och kampen för självkänsla.

 

Finnjävlar, en antologi, redaktör Kristian Borg, Verbal Förlag.


 

Antologin Finnjävlar pekar mot finskt språk som är utmanat i Sverige, men också en vilja att stå för upp för sitt språk, vara stolt över sin identitet, som Lina Puranen säger Finskan är något av det finaste jag har. Än har Finlands kraft ej dött. Vågar jag säga Sisu?
Susanna Alakoski, foto Elisabeth Ohlson Wallin

Susanna Alakoski, foto Elisabeth Ohlson Wallin

Annons:

Ett viktigt innehåll alltså. Svenska mediers ointresse för antologin Finnjävlar har dock hittills varit markant. Att det skulle finnas något att lära av historien och att upplevelserna hos vår största invandrargrupp skulle ha en vidare relevans, tycks inte ha trängt fram till de svenska redaktionsrummen.

När jag träffar antologins redaktör Kristian Borg över en lunch, berättar han att i morgon blir det intervju med Helsingin Sanomat, Nordens största dagstidning. SRs Sisuradio har han redan pratat i, SVTs Uutiset har varit och intervjuat, Svenska Yle (dvs den finlandssvenska delen av Yle, Finlands motsvarighet till SVT och SR) har skrivit och presenterat. Osv.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Kristian är förstås glad över uppmärksamheten. Men jag blir samtidigt bekymrad över det bristande svenska intresset. Varför? I Sverige finns över en halv miljoner med finländsk bakgrund. Många är finskspråkiga, finska är vårt största invandrarspråk. En del är krigsbarn, en del är romer, en del är finlandssvenskar. Själv tillhör jag den sistnämnda gruppen, i andra generationen. Men, fokus här i Finnjävlar ligger på de finsktalande och deras barn och barnbarn.

Finnjävlar består alltså av ett antal kapitel, där olika personer, Sverigefinnar eller finnjävlar, vrider och vänder på sina upplevelser. Här finns, som jag ser det, välskrivna, relevanta texter som borde intressera varje svensk som vill reflektera över minoriteter, svenska som andra språk, integration, assimilation, kolonialism etc.

Välformulerat och starkt

Det är individuella upplevelser i stor utsträckning, ofta välformulerade och nästan alltid starkt berörande. I mycket finns en bakgrund av klichébilderna, puukkon (kniven), spriten, saatana perkele - Finnjävelns attribut.

Sorg, sjukdom och demens är begrepp som återkommer, som hos Nanna Huolman och i Kristian Borgs egen inledning. Det är också texter som vittnar om det svenska välfärdssamhällets misslyckande. Den som står utan kommunicerbart språk står ännu längre från välfärd, som Tuija Nieminen Kristofersson skriver De gör sig hörbara för omsorgens planerare genom att inte ens i demens glömma sina ords femton olika böjningsformer.

Boken visar också på mångsidigheten i det sverigefinska. Här finns det tornedalska, industriarbetar-brukssamhälles-finska, Domino Kais finsk-romska erfarenheter, Maziar Farzins iransk-finska bakgrund och Seluah Alsaatis Svensk, finsk och irakier - eller bara Seluah.

Det är viktigt att understryka, det växer fram en ny stolthet och identitet. Musiker som Anna Järvinen, författare som Susanna Alakoski, filmare som Nanna Huolman bidrar till detta. Barn som får lära sig finska i föräldrahemmet är exempel. Minoritetslagstiftningen, som Kaisa Syrjänen Schaal beskriver väl, har sina brister men också positiva sidor.

Ingen jobbade så hårt som finnarna

De erfarenheter som tidigare generationers finländska invandrare förmedlar till de yngre får inte heller glömmas bort. Det hårda industriarbetet, inga jobbade så hårt som finnarna, en historisk bakgrund som är så helt annorlunda än den svenska. Eller som en finländsk författare uttryckte det för några decennier sedan: Sedan Sverige förlorade Finland 1809 har Sverige inte haft någon historia.

I en runebergsk bemärkelse är detta sant, eller för att citera ur Björneborgarnas marsch:
Söner av ett folk, som blött
På Narvas hed, på Polens sand, på Leipzigs slätter, Lützens kullar,
Än har Finlands kraft ej dött

Antologin Finnjävlar pekar mot finskt språk som är utmanat i Sverige, men också en vilja att stå för upp för sitt språk, vara stolt över sin identitet, som Lina Puranen säger Finskan är något av det finaste jag har. Än har Finlands kraft ej dött. Vågar jag säga Sisu?

Det rikssvenska media-ointresset innebär också en signal om att man inte tillgodogör sig kunskap om vad tidigare invandrares erfarenheter kan betyda i det nya Sverige. Inte bara språkligt, utan också när det gäller integration, assimilation, styrkan i mångfalden. Här finns också forskningsutmaningar, jämförelse mellan finskspråkiga och finlandssvenska erfarenheter (i dagsläget utgör de svenskspråkigas andel av nyanlända finländska invandare 40%), lärdomar för nutiden av påtvingad svenskspråkighet (ingen finska på skolgården har jag sagt) och misslyckad minoritetspolitik. Därför är det också synd att Marja Ågrens text, en artikel som var en del i en avhandling, inte här har blivit mer lättillgänglig.

Låt oss till sist inte glömma bort det som det ytterst handlar om, individen. Vi är olika, vi handlar olika, vi uppfattar olika. Marziar Farzin formulerar det väl när han funderar: Jag känner inte igen mig i de flest finnar jag möter, hur kan jag samtidigt känna att jag tillhör samma historia? Farzin visar sin finskhet i handling.

Och jag då, som knappt talar finska? Jag blev finländskt medborgare när Finland i början av 2000-talet tillät dubbelt medborgarskap, utifrån vissa kriterier. Min historia är inte lik någon av de beskrivningar som Finnjävlars olika författare gör. Men på något sätt tillhör jag samma historia. Det är mitt val.

Thomas Wihlman

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder
Filip Jers, foto Lars Löfvendahl

En virtuos på harmonika

Det har regnat priser över Filip Jers, nu senast Jazzkatten, där han fick pris som årets musiker och för inte så länge sedan pris för Årets album i folkmusik vid ...

Av: Bo Bjelvehammar | Musikens porträtt | 30 oktober, 2016

Refleksjoner om identiteten til eksisterende entiteter

Eksisterende entiteter har en spatio-temporal akse som forutsetning og betingelse for deres tilstedværen i verden, samtidig som hver eneste eksisterende entitet har å bli lokalisert langsetter en slik spatio-temporal akse ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 25 april, 2010

Carsten Palmer Schale

Carsten Schale - 16 dikter (till TD)

Carsten Palmer Schale är främst dr. i sociologi och forskare och författare i filosofi, men har under de senaste 25 åren sysslat alltmer med skönlitteratur (där han också har universitetsutbildning) ...

Av: Carsten Palmer Schale | Utopiska geografier | 14 september, 2015

Drängsmarks såg – en bit levande kultur

Gamla industribyggnader och maskiner rymmer en kunskap om verkligheten. Ja, de kan till och med vara vackra för den som har blicken. Arbete, och minnen efter arbete, det är en ...

Av: Signe Rudberg | Essäer | 30 april, 2008

Litteraturens resa in i det underbara. Intervju med Dante Maffìa

Dante Maffìa är en italiensk författare från Kalabrien i Syditalien. Han har skrivit många böcker: romaner, diktsamlingar, essäer. Böckerna publiceras på italienska men i bland även på kalabresiska, ett vackert ...

Av: Iacopo Vannicelli | Litteraturens porträtt | 06 december, 2013

Foto: Tarja Salmi-Jacobson

I greve Draculas fotspår. Del 2

Andra delen av Tarja Salmi-Jacobsons reportage om greven Dracula.

Av: Tarja Salmi-Jacobson | Resereportage | 13 januari, 2016

Det Finlandssvenska dilemmat

I relationen mellan Finland och Sverige har en uttunning skett till följd av skeenden som idag är både okända och förnekade av båda parter. I medvetande dröjer en känsla av ...

Av: Oliver Parland | Kulturreportage | 24 september, 2013

Ringen i örat

Hundings “hydda” med Hunding själv på plats. Foto: Bayreuther Festspiel Ringen i örat - med Wagner i Bayreuth. Kapten Wagner – jo, han heter faktiskt så – slussar mig ner genom molnbankarna till ...

Av: Ulf Stenberg | Kulturreportage | 11 september, 2007

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.