Fica Libera foto Amanita Muscaria

På uppdrag i Buenos Aires

Värdinnan var rund, kanske till och med fet. Hon lät fettet under armarna skvalpa fritt och man kunde se svettfläckarna genom den tunna klänningen. Hon hade ett varmt leende, varmare ...

Av: Stefan Whilde | 01 juni, 2016
Stefan Whilde

Michael Economou

I Peder Winstrups huvud

En ny dikt av Michael Economou

Av: Michael Economou | 12 Maj, 2017
Utopiska geografier

Prins Eugen och den monumentala väggen

I denna korta essä, med det svenska monumentalmåleriet som fond, är förhållandet mellan väggmålning, rum och arkitektur det huvudsakliga. Förgrunden består av formalistiska aspekter som rör relationerna i Stockholms stadshus ...

Av: Allan Persson | 05 februari, 2013
Essäer om konst

Sell all you have, and give it to the kittens

Om katter, Current 93, och londonsk esoterism

To acquire the karma of a cat Någon gång under 80-talets andra hälft befann sig David Tibet på taket till sångerskan Rose McDowalls hus i Muswell Hill i London. McDowall ingick ...

Av: Johan Nilsson | 20 februari, 2012
Essäer om musik

Näktergalen  CC BY-SA 4.0

Fågelsång och konstmusik



Den oerhört produktive och inte sällan provokative danske författaren Kelvin Lindeman skrev bland mycket annat en mängd naturbetraktelser sedan han skaffat hus på landet nära Fredensborg på Själland.

 


Staffan Börjesson Foto: Atlantis

Staffan Börjesson Foto: Atlantis

Lundaläraren Staffan Börjesson har tidigare på Atlantis gett ut tre böcker, två om fåglar och fågelsång ("Fågelmusik. Ett tema med variationer", 2002, och "Morkullans öga" 2008) och en om fjärilar och Vladimir Nabokov som var en ivrig samlare av dem ("Ingen kan sitta som en grönsnabbvinge", 2010). Nu återkommer han med en fjärde som kanske närmast ska klassificeras som en lång essä, den är på knappt hundra sidor. "Kärrsångaren och Percy Grainger" är en läcker liten volym med ett vackert omslag, med ett ungdomsfoto på den australiske kompositören bakom en ridå av timotej och vallmo, fast kärrsångaren gömmer sig.

Annons:

En samling sådana kåserier kom på svenska, med ett vackert omslag av den skicklige tecknaren Mads Stage: "Medan näktergalen sjunger". Det är länge sedan jag läste den, men jag minns att den var bra, kanske vore den förtjänt av ett nytryck. Om näktergalar har skrivits mycket, också när de uppträder i litteraturen, om kärrsångaren mindre fast det nog är lättare att få ett tillfälle att lyssna till den. Arten Acrocephalus (spetsigt huvud) palustris (kärr) som tidigare bara fanns i sydvästra Skåne dit den invandrat från Danmark har nu också dragit betydligt längre norrut.

Näktergalen har en karakteristisk tredelad sång som man lätt känner igen, den är sig lik från gång till gång. Kärrsångaren hör i stället till de stora imitatörerna. På Sveriges Radios utmärkt intressanta hemsida P2-fågeln kan man lyssna till den, och också hitta ett tolvminuters samtal om den. Där sägs också att Erik Rosenberg, en av våra stora ornitologer, antecknat att kärrsångaren imiterar minst tjugo andra arters sång: "Somliga av härmningslätena voro exakt återgivna medan andra voro visserligen tydliga men "konstnärligt" behandlade." – i sitt läte alltså en riktig kameleont.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Lundaläraren Staffan Börjesson har tidigare på Atlantis gett ut tre böcker, två om fåglar och fågelsång ("Fågelmusik. Ett tema med variationer", 2002, och "Morkullans öga" 2008) och en om fjärilar och Vladimir Nabokov som var en ivrig samlare av dem ("Ingen kan sitta som en grönsnabbvinge", 2010). Nu återkommer han med en fjärde som kanske närmast ska klassificeras som en lång essä, den är på knappt hundra sidor. "Kärrsångaren och Percy Grainger" är en läcker liten volym med ett vackert omslag, med ett ungdomsfoto på den australiske kompositören bakom en ridå av timotej och vallmo, fast kärrsångaren gömmer sig.

I tio koncentrerade kapitel varvas korta naturiakttagelser, från midsommar till slutet av juli, den tid på året då man hör kärrsångaren som bäst, tills den blir hes och flyttar söderut igen – med inblickar i den märklige Percy Graingers liv och träffande kommentarer till hans kompositioner. Överensstämmelserna mellan kompositör och kärrsångare blir allt tydligare ju längre fram i boken man kommer: Grainger som var tidigt ute med att samla in folkmusik inte minst i Danmark samman med folklivsforskaren Evald Tang Kristensen hör i sin musik till de betydande imitatörerna eller kanske mera rättvist, pastischörerna. Han höll sig genomgående till det korta formatet, men hade samtidigt grandiosa idéer om väldiga orkestrar.

Eftersom jag skrivit utförligt om honom efter att ha besökt hans museum i Melbourne ett par gånger ska jag inte upprepa mig här utan i stället lägga in länken där man också kan lyssna till en del av hans korta kompositioner: xxxxx. Och om kärrsångarens kanske mera skönsjungande kollega har jag ordat här: xxxxx. Slutligen länken till Sveriges Radios P2-fågel kärrsångaren vars drillande man gärna kan ha i ljudminnet när man läser Staffan Börjessons eftertänksamma och på alla vis vackra och behagliga bok.

Om Percy Grainger som var vän till Grieg och Frederick Delius och en ivrig naturmänniska någonsin fick tillfälle att lyssna på kärrsångaren vet man inte. För att citera baksidestexten: "Grainger dog 1961 och det är för sent att låta honom höra kärrsångaren.

Men det är inte för sent att låta kärrsångaren höra Percy Grainger." Ja det vore ju ett intressant experiment om Staffan Börjesson kunde rigga upp en cd-spelare i sina blekingska våtmarker och spela Graingers medryckande folkmusikpastischer ("Molly on the Shore", "Brigg Fair" och alla de andra) för en kärrsångare, och sedan spela in hur den i sin tur lägger till den musiken till det dryga tjoget andra läten, i sitt ivriga härmande.

Se också: http://www.dixikon.se/percy-grainger-och-ella-viola-strom/
Och http://www.dixikon.se/jug-jug-to-dirty-ears/
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3275&artikel=2776330

Ivo Holmqvist

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

TILLTALET

Och vi kultiverade ett stelnat stoff. Och till sist systematiskt beskurna ligament. Och våta stöttepinnar på platsen. Och stavades ner i vidderna. Och spelplatsen. Och detta nya sortiment. Och det ...

Av: Daniel Westerlund | Utopiska geografier | 05 juli, 2009

Det omedvetna och Freud

Det är en morgon i Wien. Sigmund Freud går genom sin våning klädd i badrock och tofflor. I en plötslig ingivelse greppar han sin ena toffel och kastar den med ...

Av: Johan Lundin Kleberg | Essäer | 26 oktober, 2010

Mellanspråkligheter; sakralitet och galenskap hos Lars von Trier

  I denna natt törnar ilskan mot över att vara fångad i den andres frihet Natten som är den ställföreträdande dagen har ingjutit i mig ett ordlöst språk som ingen talar Ordlös andas jag ...

Av: Guido Zeccola | Essäer om film | 11 mars, 2012

Drömmen är tingets isolering

Spiegel: noch nie hat man wissend beschrieben, was ihr in euerem Wesen seid. (Rilke)

Av: Gilda Melodia | Gilda Melodia | 10 Maj, 2017

Från Friskatorpet: Ljuset är nu

Ljuset som är nu. Ljuset som tränger in i varje por, pupill, varje cell, sömn, membran, vrå, hål, mellan grässtrån, stammar, stjälkar, ned i tjärnar, gryt, gravar, in i grottor ...

Av: Emma Ehrlekrona | Gästkrönikör | 24 juni, 2010

Sguardi. Foto: Hebriana Alainentalo

Borgerlig filosofi

Før i tiden var filosofen både svært fryktet og den som ble mest forfulgt av alle som ble forfulgt. Hvorfor var det slik? En inngangsport til å forstå spørsmålet er ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 09 mars, 2015

Antonio Gramsci och idén om hegemoni

Få marxistiska tänkare är så kända som Antonio Gramsci. Få komplicerade teoretiska resonemang som hans idé om hegemonin är så flitigt använda i olika sammanhang. Den som gör sig besväret ...

Av: Anton Stigermark | Agora - filosofiska essäer | 20 februari, 2014

Barn

Ensamkommande barn vad gör vi med dom                                         ensamkommande barn   Vi skapar ett nytt ord och förvarar dom i överblivna rum Ensamkommande barn får egentligen inte finnas så vad gör vi med dom

Av: Ragnwei Axellie | Utopiska geografier | 30 november, 2009

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.