Örebro skriver

illustration: Ida Thunström Örebro skriver Hjalmar Bergmans skugga vilar ännu över Örebro – det inser man redan efter en snabb sväng genom staden, med Hjalmar Bergman-teater, Hjalmar Bergman-rum i kulturreservatet ...

Av: Björn Gustavsson | 20 november, 2007
Essäer om litteratur & böcker

Kvinna och konstnär – Gabriele Münter

Att konsthistorien är skriven av män för män är en sanning som ständigt upprepas liksom frågan: ”Varför har det inte funnits några stora kvinnliga konstnärer?” Den feministiska konstforskaren Linda Nochlin ...

Av: Lena Månsson | 24 februari, 2013
Konstens porträtt

 Pentti Saarikoski på Tjörn

The Poet of Finland

I samband med sin egen 50-års dag påbörjade journalisten Saska Saarikoski (f. 1963) ”en resa” till sin känslomässigt okända pappa Pentti Saarikoski. Detta litterära geni som levde mellan 1937 och ...

Av: Rolf Karlman | 15 januari, 2017
Litteraturens porträtt

John O´Hara

Nu finns John O´Hara i Library of America.

Sextio av John O´Haras berättelser har nu kommit i den prestigeladdade Library of America (det närmsta en amerikansk motsvarighet till den franska Pléiade-klassikerserien man kan komma), i ett urval och ...

Av: Ivo Holmqvist | 29 september, 2016
Litteraturens porträtt

Tomas Tranströmer. Foto: Caj Westerberg

Postum lektion i konsten att arbeta med språket



Torsten Rönnerstrand om Tomas Tranströmers ”I arbetets utkanter”.




I arbetets utkanter består till stor del av förstudier. Här finns mer eller mindre lättigenkännliga utkast till dikter som "Från snösmältningen -66", "Nattjour", "När vi återsåg öarna", "Östersjöar", "Den skingrade församlingen", "Gläntan", "Eldklotter", "Svarta vykort", "Stationen", "Romanska bågar", "Landskap med solar", "Näktergalen i Badelunda", "Medeltida motiv" och "Håll ut näktergal".

Annons:

"Varje problem ropar på sitt eget språk", skrev Tomas Tranströmer i dikten "Om historien", som 1966 trycktes i Klanger och spår. Det är en formulering man påminns om när man läser den utsökt vackra boken I arbetets utkanter (Bonniers). Det är en nykommen volym med efterlämnade Tranströmer-texter som ger en ytterst fascinerande inblick i diktarens heroiska kamp för att hitta de rätta orden. Dessutom får vi intressanta synpunkter på översättandets svåra, men nödvändiga konst.

I arbetets utkanter består till stor del av förstudier. Här finns mer eller mindre lättigenkännliga utkast till dikter som "Från snösmältningen -66", "Nattjour", "När vi återsåg öarna", "Östersjöar", "Den skingrade församlingen", "Gläntan", "Eldklotter", "Svarta vykort", "Stationen", "Romanska bågar", "Landskap med solar", "Näktergalen i Badelunda", "Medeltida motiv" och "Håll ut näktergal".

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Om man jämför dessa förstudier med det färdiga resultatet kan man dra slutsatser om Tranströmers arbetssätt, vilket borde vara av största intresse för var och en som arbetar med språket. Ibland handlar det om sådana detaljer som val av skiljetecken. Så är det i utkastet till den dikt som gett den nya volymen dess namn. Vid andra tillfällen handlar det om att förtäta texten genom att avlägsna ord, uttryck eller hela meningar. Det ser vi i de tre versionerna av en av hans mest älskade dikter, "Romanska bågar". I den färdiga texten saknas den slutrad som i den näst sista versionen av dikten löd: "Och jag tänkte: det här är dyrbart, jag får aldrig skriva om det".

Ännu större är ingreppet i "Nattjour". I den färdiga texten saknas tre versrader som i utkastet lyder:

Lamporna är riktade ner mot snön.
Deras värme är en tunn båge
med deras köld lyser en halv mil.

I arbetets utkant ger också en inblick i de tankar och teorier om språket som väglett Tranströmers arbete. Sålunda återkommer han vid upprepade tillfällen till sin övertygelse att både det talade och det skrivna språket är resultatet av ett slags "översättning" av ett inre, mentalt språk. Ett exempel på det får vi ett tal som han höll, då han 1990 mottog Neustadt International Prize for Literature:

Dikten som den föreligger är en manifestation av en annan, osynlig dikt. En dikt skriven på ett språk bakom de vanliga språken. Således är redan originalversionen en översättning. Ett överförande till engelska eller malayam är då bara ett nytt försök av den osynliga dikten att förverkligas.

Denna tanke utvecklar Tranströmer också i "Två poeter översätter", ett omtryckt samtal med hans vän och översättare, den amerikanske poeten Robert Bly. Här får vi också en lärorik inblick i det mödosamma arbetet med att överföra Tranströmers dikter till idiomatisk engelska.

Särskilt intressanta är kommentarerna till "Breathing Space in July", d.v.s. Blys översättning av Tranströmers dikt "Andrum juli". Det är ett ämne som de båda poeterna också diskuterat i den brevväxling som 2001 utgavs under titeln Air Mail. Brev 1964-1990. Där gjorde Tranströmer en rad mycket vägande invändningar, låt vara att de var hovsamt formulerade. I regel gick de ut på att översättaren inte återgett den konkreta verklighetsplacering som varit diktens utgångspunkt.

Han konstaterade sålunda att Bly gjort dikten "rumsligt större" genom att överflytta scenen från den svenska skärgården till ett kaliforniskt landskap vid Stilla havet, och att han gjort bryggorna till "ocean docks". Han invände också mot att översättaren tolkat den sista strofens båtfärd som en roddtur, fast den i verkligheten var en färd i motorbåt. Dessutom vände han sig mot översättningens skildring av den lampa som skildras i slutet av sista strofen. På denna punkt förtydligade Tranströmer sina anvisningar med två teckningar som skulle illustrera skillnaden mellan den bakomliggande verklighetens lampa och den som tycks ha föresvävat Bly då han gjorde sin översättning.

Dessa hovsamma invändningar har i huvudsak väglett Bly i hans fortsatta arbete med dikten. Det enda undantaget gäller lokaliseringen till oceanen som Bly hållit fast vid. Det visar den färdiga översättningen som finns tryckt i Friends, You Drank Some Darkness (1975).

Blys översättning av "Andrum juli" diskuteras också i en annan bok som just kommit ut. Den heter Att översätta är nödvändigt (Carlssons förlag) och är skriven av Mall Stålhammar, professor emerita i engelska vid Göteborgs universitet. Här beskrivs Blys arbetsprocess som ganska idiosynkratisk. Det har hon säkert rätt i, men det hindrar inte att hans ibland ganska diskutabla översättningar tycks ha spelat en avgörande roll för Tranströmers stora framgångar i den anglosaxiska världen.

Rönnerstrand är historiker, samhällsvetare och docent i litteraturvetenskap. Han har nyligen utgivit boken Krisernas Grekland i politik och litteratur. För sin omfattande journalistik har han i höst tilldelats Sven Fagerberg-priset.

Torsten Rönnerstrand

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder
Celans Geburtshaus in Czernowitz. Foto Wikipedia

Paul Celan - verkligheten och sanningens dubbeltydiga språkbärare

Den tyskspråkige lyrikern Paul Celan (1920-1970) framstår idag som en av vårt förra sekels stora modernister. Med sina rötter i den judiska mystiken tolkar hans poesi 1900-talsmänniskans hemlöshet och längtan ...

Av: Linda Johansson | Litteraturens porträtt | 26 april, 2015

Performance on-line

Performance är en konstform som utförs live. Historiskt sett har performancekonsten försökt att tänja på gränserna mellan konsten och det vardagliga livet. Många konstnärer har sett performance som en ...

Av: Mathias Jansson | Media, porträtt | 05 juli, 2008

Annunciazione, Madrid, Museo del Prado. (Wikimedia)

Rainer Maria Rilke – människan och poeten

Rainer Maria Rilke var en paradoxal figur. Han betraktas tillsammans med kolleger som TS Eliot, James Joyce och Paul Valéry som den europeiska högmodernismens främsta namn, men som person var ...

Av: Carsten Schale | Litteraturens porträtt | 01 juni, 2015

En politisk ontologi? Om Giorgio Agambens Homo sacer

Vad skulle det innebära att tänka oss politikens ontologi? Som ett politikens ursprung? Före värdeomdömen och olika politiska ideologier och partier. Frågorna ställs av översättaren Sven-Olof Wallenstein i efterskriften till ...

Av: Marie Hållander | Essäer om religionen | 15 januari, 2011

Motberättelser av Heiner Goebbels på Dramaten

Förra gången det begav sig under Bergmanfestivalen 2009 gästade Heiner Goebbels och Theatre Vidy-Lausanne med ett verkligt illusionsnummer, ”Eraritjaritjaka”, som fick oss att tvivla på det vi såg och hörde ...

Av: Ulf Stenberg | Kulturreportage | 12 juni, 2012

Plast och heroin – en lyrisk betraktelse av konstnärligt samarbete hos Basquiat och…

Att ställa sig inför konstnärernas samarbeten var som att låta språk möta text. Jag låter Basquiat representera språk i relation till Warhol som text. Det är som att båda deras ...

Av: Freke Räihä | Essäer om konst | 09 februari, 2012

Om A Taste of Honey av Shelagh Delaney

 När en skomakare i antikens Aten fick se en målning av Apelles bråkade han om att en sko på den inte var tillräckligt noga återgiven – begreppet poetisk frihet förstod ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 21 februari, 2012

66 metagram för mycket - ett oavslutat kapitel i många delar. Del 5

Drömfilter 1: Den svarta vågen - pessimism Vi valde att lämna storstaden, liksom många före oss. Kvar fanns inget av det som en gång gjort barndomsstaden till en magisk plats av ...

Av: Carl Abrahamsson | Carl Abrahamsson | 11 februari, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.