Kreativiteten hos en teater som fått växtnäring och har nerv

Sommaren 2011 satte Tornedalsteatern i Pajala upp Kesälintu/ En marknadstango som drog fulla hus. I och med detta invigde de också sina nya lokaler i Pajalas gamla Tingshus. Samtidigt firar ...

Av: Anna Nyman | 22 augusti, 2011
Scenkonstens porträtt

Pino Masi och det italienska ärret Intervju med Roan Johnson

På den italienska filmfestivalen den 4 – 7 oktober på biografen Sture visades bland annat filmen ”Högst upp på listan” (I primi della lista), en skruvad komedi med allvarliga undertoner ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | 23 oktober, 2012
Filmens porträtt

Metaltown 2012 – moshpit, Slayer-vin och Marilyn Manson

Metaltown 2012, Göteborg 15-16 juni De gjorde det! Metaltowns arrangörer lyckades vända föregående års missnöje gällande bussar, scenområde och festivalens ocentrala placering till något väldigt trevligt. Bussfärderna till och från Göteborgs ...

Av: Linda Olsson och Karin Sundqvist | 23 juni, 2012
Musikens porträtt

Vem får Nobelpriset i år?

Snart kommer den torsdag i oktober då Svenska Akademiens ständige sekreterare Peter Englund kliver ut genom den världsbekanta dörren, och meddelar på ett flertal språk vem som i år har ...

Av: Gregor Flakierski | 04 oktober, 2011
Kulturreportage

När tvetalan slickar



När tvetalan slickar poetens munnar smäckra

Katarina Frostensons dikt är en välfunnen bild av språkets oförmåga att sammanfalla med världen och dess faktiska och konkreta uttryck. Trots rötter i konkretismen och en framåtdriven språkmaterialistisk poetik vill hennes lyrik inte ledas i immanensens ledband. Hennes dikt vill ut, ut ur världen.

Vidd, yta, slätt och fält - figurer vilka tänjer diktens material i sidled dominerar Katarina Frostensons språkarbete. Själva diktarmotivationen tycks bottna i en grundmurad föresats att låta språket bli likt en hinna utan underlag. Författargärningen är sträng, nästintill programmatisk: förvägra att strofernas plack blott beskrivs som bakteriebeläggning på tänderna. Inte tandraderna utan den gula gifthinnan är lyrikens livskraftiga. Hinnan, det täckande lagret, är för Frostenson en form av det obeskrivligas och namnlösas trop. Ofta är det outsägliga en plats, närmare bestämt en outsäglig plats planhet.

Havets horisontella vågslag, Hägerstens öppna slätter, landskapens vidsträckta åkrar - allt kräver dikt men motstår fientligt varje försök till namngeende:

"Att tvätta bort namnen, låta det vara. Vara, en enda vid yta. Yta och djup. Bara just detta: det ofattbart andra." "Vem vinkar från den stora släta utsträcktheten - det är den där känslan som kommer när man reser längs slätter: det, någon, var, där!"

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Den stora släta utsträcktheten är dock inte bara åkerjordens utan tillika diktens, den är mindre metafor än performativitet. Åkerns, havets och strandens ordbild är en och samma ytfigur som sprider ord och strofer likt gödsel över sidorna, sliter sönder diktens komposition medels radbrytningar och andra typografiska avbrott:

Världen är vad den är, var finns mysteriet.

Strandhinnan. Vattnets krusning.

Den utspända ytan.

Avståndet

Lyriken blir till en tvådimensionell topografi; där frågetecknet - detta skrivtecken som leder en text utanför sig själv och kräver, om inte anropar, mer än tolkning nämligen besvarande - är förbjudet. Versraden lyder inte: var finns mysteriet? utan: var finns mysteriet. Och ett mysterium är förundran via frågans frånvaro, för förundran är hos Frostenson ett imperativ att inte söka något bortom eller hinsides. Ty ordern är strikt: gör halt vid tillvaron. Stanna vid platsens immanens, dess utseende:

"jag är redan där/ jag ser bara inte/ hur ser man ut i det utvända/ allt är i världen utseende". Låt världen framställas som värld i dikten, låt det varande vara varande genom att skildra dess ytlighet. "Det är lugnt och det är inget mera. Det finns/ inget bortom, prästerskapet: hör det!" Frågetecknet blir därmed överflödigt emedan punkteringen är sin egen denotation. En tautologisk rörelse försöker behärska diktningen; allt är vad det är och lika lite som tecken mot något annat utomliggande är tillåtet får dikten tillskriva världen en främmande eller transcendent meningshalt: "när skall allt en gång för alla sluta att 'tala', att tvingas till 'uttal', att slippa bli tecken och bara ligga där, utan ansats till innebörd - ". Än en gång lyser frågetecknet med sin frånvaro då frågan är sitt eget svar. Det är när spörsmålets ovisshet ersätts med påståendets förundran allt kommer sluta tala och endast vara sig självt; otroligt - identiskt: "Människan är ingen 'gruva'. Själarna är ingen gruva. Allt är underligt men ingen gruva. Ingenting är starkare än marken."


Det är tydligt att Martin Heideggers tänkande har gensvar i Frostensons poetik. Bägge premierar platsen och tystnaden. Bägge utvecklar tankar om varandets vara och vill stanna upp medvetandets dissekerande av tillvaron. Detta betyder emellertid inte att de lånar ut sig själva till irrationalismen eller mystiken. Snarare söker de sig mot det faktiska och en form av Anwesen lassen, det låta vara Frostenson återkommer till i sin diktning. Ibland explicit, exempelvis genom uppmaningen i Stränderna att låta havet bara vara, ofta implicit som formulerandet av tankarna om alltings underlighet i Vägen till öarna. Det underliga klingar likt den pietistiska förundran inför det faktiska som Heidegger och före honom Aristoteles och Thomas av Aquino ansåg vara tänkandets adelsmärke.

Men Frostensons förundran är urban inte tillbakalutat kontemplativ:

"Gör mig grå. Grå, som det tillstånd där allting blandas, alla färger samlas, lös - upp - mig ... Asfalten är ett land, ett enda. Rösten, rösten där är en enda".

Det finns trots allt mycket lite sedlighet i Frostensons diktning, dock finns det desto mer krass brutalitet. Brutalitet framsprungen ur diktens materialitet och skapad av ett skrivande bokstavligen utfört med kroppen, för varje dikt är mun. Mun med egen om än anonym röst:


skria, skria, vriden trasa strupen ut och in

och låt duken färgas djupt av ljuden

kan jag inte säga det må jag låta det höras

värld, tills benet styvnar och knäcks

det som bryter genom fingrarna är bokstäver

Skrivakten är kroppens eller världens skada och såret möjliggör att ordet kan drivas ut ur det hyliska. I dikten "Krans" från samlingen Tankarna heter det:

"gå sen mot strupe/ hjärta och mun/ sak och levnad/ tunga och rot// och driv ut/ ordet" och språket som vilar i rösten, möjligheten till de förborgade uttalen i poetens alla munnar, tycks ha eget liv då det står fritt från kroppen och världen: "även om tungan slitits ur sin vävnad/ var rösten kvar därinuti" eller vackrare: "Slutet tänker jag mig så. Det är ljudlösheten. (...)

Ett kungarike för det som sträcks, som ljuder, vad som helst ur världen."

Vid sidan av Frostensons beckmanska tilltro till det konkreta finns det så en rikare, mer djuplodad dimension - en antimonisk impuls att sätta ordet som en slags transcendental och med denna väldiga häxhammare slå språket ur världen och det konkreta. Trots den programmatiska tilltron till det varande, exemplifierad i en uttalat ateistisk hållning, som många kritiker och litteraturvetare, bland annat Anders Olson, Ebba-Witt Brattström och Martin Hägglund, tagit fasta på är Frostensons språk en tvetalan. En klyvnad råder och leder det frostensonska språket till att protestera mot författarens poetik och ideologi. När Frostenson skriver: "Som - ett dike. En grav. Som som, sudda ut likhetsledet (...) Vad är det/ som är så upprörande med en sovande människa. (...) Händer, vill röra. Lyfta på flikar, avtäcka, upptäcka" skildrar hon inte blott sitt förbud mot metaforer och sin ovilja att väcka den slumrande, väcka för att veta vad som finns där under, i drömmen och istället låta dikten stanna vid den drömmandes tysta tunga kropp. Nej, hon skildrar även språkets vilja att avtäcka, upptäcka, dess absoluta oförmögenhet och ovilja att låta något vara. Språket måste beteckna eftersom det utgörs av tecken och namn. Längre fram i Joner, som passagen ovan kommer ifrån, ger hon oss därför sina egna försåtliga kontrasteringar mot de i hennes dikt förhärskande ytfigurerna. Djupa nedbrytningar påminner att språket inte kan klara sig utan likhetsledet och samtidigt accentuerar de dualiteten allt språk vilar på. Varken ordet, tecknet eller namnet är tinget eller idén de betecknar och liknelsen liknar inte utan framskapar egen språklig värld - det fiktiva. Ord är inte världens konkreta utan språket själv, det med möjlighet att vika av från världen, sätta det konkreta under citationstecken och tillfälligt upphäva dess makt. Ord är bortom det hyliska och faktiska: "Man borde/ skugga världen, följa tätt i spåren Härma den/ tills den försvann". Och likt allt språk gör likhetsledet detta! - det släcker världen genom att skapa ny fiktiv sådan. Frostensons dikt, när den är som bäst, är därför en tydlig artikulation av dualiteten som råder mellan ord och värld. En dualitet hon ofta uttrycker sin poetik tilltrots, som i Skallarna där hon skriver att "[f]örfattare inte sällan [är] på två ställen, det är därför många är så trista att umgås med. Frånvaron, halvsömnen, sorglig men nödvändig." Denna halvsömn kommer från språkets fiktiva natur, dess flykt från det faktiska emedan orden är verklighetens, världens och varandets fiender. Poeten väljer att leva i denna andra värld, i detta tvetalets frostensonska halvslummer ämnat att söva världens vakna och artikulera den manikeistiska längtan som då och då flammar upp och smälter ytan, gör poetens munnar smäckra: "Du är ställd emot värld kallat/ en gång för alla".

Mårten Björk

Ur arkivet

view_module reorder
Vy över Sherman Fairchild Physical Science Center och Wheeler Hall från Baker Memorial Library. PDW

Resa i New England 2: Tillbaka till Dartmouth.

”Över floden in bland träden” heter en sen och som jag minns det inte särskilt bra roman av Ernest Hemingway, om en amerikansk general i Venedig. Den är minnesvärd mest ...

Av: Ivo Holmqvist | Resereportage | 17 maj, 2016

Jag kommer!!!!! - kvinnlig orgasm och utlösning

Det skrivs och pratas en hel del om den kvinnliga orgasmen, dock mer sällan om kvinnlig utlösning. Jag har funderat på det där ett tag nu och ställer mig frågan ...

Av: Jenny Berggren Keljevic | Gästkrönikör | 15 augusti, 2014

Apis mellifera

Apis mellifera

Medan biodlaren var borta passade en tjuv på att stjäla honungen ur kuporna. När odlaren kom tillbaka blev han stungen av de uppretade bina som misstog honom för tjuven. Han ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om samhället | 08 juli, 2016

Biologisk liv

Innledning I artikkelen min skriver jeg om følgende ting. I dag veier det biologiske livet mye. Det betyr at lykkelige liv måles på inntaket av næringsrik mat, så som kjøtt, ost ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 26 maj, 2014

JK Rowling

Hogwarts är inte någon idyll i det nya Harry Potter äventyret

Harry Potter and the Cursed Child. Vill du se den nya Harry Potter pjäsen och ha bra biljetter, så kostar det ungefär 55 - 70 pund per biljett och kväll ...

Av: Belinda Graham | Essäer om litteratur & böcker | 16 oktober, 2016

Svenskt slaveri De svenska "gratisarbetarna" - en del av arbetslinjen

Reglerna är luddiga, direktiven oklara - men det finns ett politiskt okej. Det menar ett fackligt ombud och tillika lärare vid en låg- och mellanstadieskola söder om Stockholm. Lena, vi ...

Av: Klas Lundström | Reportage om politik & samhälle | 18 september, 2010

Eliot och de vise männens färd

I mitten av 1920-talet befann T S Eliot  i en kris som var både personlig, kreativ och kulturell. Hans äktenskap knakade i fogarna men det skulle dröja ända till 1932 innan ...

Av: Bo Gustavsson | Essäer om religionen | 25 december, 2011

Muscat ( ’gömd’ som synes). Till vänster Al Jalalifortet som portugiserna byggde på 1600talet

Sultanatet Oman öppnar för omvärlden

Oman var länge ett totalt instängt land under dess förre despotiske sultan Said bin Taimurs styre (1932–1970) då landet hette Muscat och Oman. Han hade förbjudit turismen, innehav av radioapparater ...

Av: Tarja Salmi-Jacobson | Resereportage | 28 mars, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.