Stockholms Filmfestival blev en publiksuccé

Årets upplaga av Stockholms Filmfestival blev en publiksuccé, och har sålunda vuxit till ett mycket lyckat komplement till årets övriga biorepertoar. Tidningen Kulturen tittade lite extra på tre av festivalens ...

Av: Mattias Löfroth | 04 december, 2007
Kulturreportage

Migrationens metaforer

Till Marco Kurtz Vi hör talas mycket om rötter på vår halvö och bortom den. Om våra samhällens och gemenskapers historiska rötter. Om våra ursprung i vissa geografiska områden sedan tidernas ...

Av: Juan Goytisolo | 23 februari, 2014
Essäer

Skapandets värld

Lever vi i skapandets värld eller i slaveriets? En av 1900-talets mest vidsynta, egensinniga och originella filosofer heter Nikolaj Berdjajev (1874–1948). Han tänkte för fritt och stort för att passa ...

Av: Percival | 26 december, 2011
Essäer om litteratur & böcker

Greed 1924

Den kompromisslöse extravaganten

Hollywood har alltid varit en plats för extravaganter. Men frågan är om någon slår Erich von Stroheim i extravagans. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att ingen slår ...

Av: Ulf Stenberg | 31 mars, 2016
Filmens porträtt

Tomas Andersson Wij. Foto: Wikicommons

Gränsen vi är över den nu



De är många - författarna som hanterar existentiella teman genom sitt författarskap. Låtskrivaren Tomas Andersson Wij är en av dem och han har nu samlat sina texter i en bok som utkom ifjol. 

Gudsbilder och gränsöverskridande inslag hos Tomas Andersson Wij


Jag sitter med mina hörlurar och jag tror på musiken.
Tomas Andersson Wij. Foto: Wikicommons

Tomas Andersson Wij. Foto: Wikicommons

Jag undviker att samla på saker, jag är rädd för att det ska bli för mig som i berättelserna om människor som haft lägenheter så fulla av saker de samlat på sig att allt en dag faller över dem och de kvävs av sitt eget samlande. Men om jag skulle börja samla på något så är det hörlurar i alla former som finns. Att omslutas av ljud, det får gärna bli min död.

Det finns många svenska textförfattare tillika låtskrivare som hanterar existentiella teman genom sitt författarskap. Tomas Andersson Wij är en av dessa, och som dessutom betonat textens betydelse genom att samla sina texter i boken Gå rakt fram och över husen (2014, Albert Bonniers Förlag). Jag tar på mig ett par hörlurar, öppnar boken och läser med musiken. Jag samlar på hörlurar, Andersson Wij samlar på gudsbilder. Bådas samlande öppnar upp för en önskan om förståelse av de existentiella frågorna.

Vilka gudsbilder respektive människobilder samlar Tomas Anderson Wij på? Hur kompletterar de olika skivspåren samlingen? Boken är uppslagen och meningar fäster sig på min näthinna. Kanske att raden: om en rikedom större/ än den här världen ger/ vi visste det då/ vi är värda så mycket mer, fungerar som öppningen för att skönja en människosyn som vill mer än kamp. I en avslutande vision, kanske i ett nu, kanske i en framtid /såg jag gränsen/vi är över den nu/ som texten summeras i 'Vi är värda så mycket mer'.

Texten talar om ett gränsöverskridande men håller sig inom tidens ram genom att inledas med /vårens första regn/ och rundas av med /höstens första regn/. Texten håller sig i tiden och utanför tiden, men i texten finns en visshet om något utöver /vad den här världen ger/.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Liknande transcendent inslag finns i 'Orden i vinden': /orden i vinden säger/det kommer bli bra/till slut. Här träder en förhoppning om något bättre fram. Även här hittar vi en referens till tiden genom årstiden i strofen /så kom den till sist/vintern/ men författaren skriver om vinterns attribut att /isen bär/jag vet.

I 'Om det var Gud' talas om en gud som kan frågas /varför det aldrig vänder/förrän man nästan gett upp/. Många av texterna framhåller den frivilliga eller ofrivilliga kapitulationen eller strävan efter kapitulationen som ett sätt att närma sig förklaringar. Raden /det är det jag håller fast vid/när jag nu släpper taget/ från 'Det jag håller fast vid' och /allting rasar här/ge mig Guds röst/ från 'Guds röst' är exempel på detta. Kanske att allt som man släpper taget om är det som öppnar upp för något nytt hos människan i Andersson Wijs texter, som i raden 'och vem kan säga att han är helt fri/från det som hänt en gång/jag bär en hel värld inom mig. Tydligast kommer detta fram i meningar som /andra tider då jag kan ta det för vad det är/ och /sluta tro på dem som säger att det måste vara en kamp/.

Det finns ett inslag av tilltro till människan i Tomas Andersson Wijs texter och det finns ett existentiellt tema hos honom som står att finna i de gudsbilder som låttexterna målar upp. Jag tolkar bilderna som att författaren ser människans kapacitet att tro på ett större värde hos sig själv och den värld hon lever i. /vem vågar tro på en ny jord och en ny himmel/ och lite längre fram /och vem vågar tro/att den stora musiken/finns och slumrar i oss/.

Jag sitter med mina hörlurar och jag tror på musiken. Jag hoppas att jag kommer fortsätta att samla på hörlurar och jag hoppas att Tomas Andersson Wij kommer fortsätta att samla på existentiella teman. Jag vågar dessutom tro att mänskligheten är värd så mycket mer.*

* Textraderna är hämtade från "Gå rakt fram och över husen" sidorna 49,77,22,90,88,5,160 1 och 170 i den ordning de används i ovanstående text.

Pierre Angrell

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Varför skrev De Geer inte 'fitta' på fanan? En konst- och kulturessä

När konstnären Carl Johan De Geer 1967 skrev det köttiga substantivet 'kuken' på svenska fanan begick han inte bara rikssymbolsbrott utan också det mera könsmaktsteoretiska brottet aktiv manschauvinism som förpassade ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om konst | 05 Maj, 2012

Samuel Beckett – Murphy och ”den blinda viljan”

Hamm: What time is it? Clov: The same as usualHamm: Have you looked?Clov: YesHamm: Well?Clov: Zero.  / Samuel Beckett: Endgame Vi kommer in i Murphy (1938), skriven av Samuel Beckett, då en ...

Av: Göran af Gröning | Litteraturens porträtt | 13 juni, 2014

Greiða úr horni sem fannst í Vimose á Fjóni. Elsta rúnaristan

I runornas tid, del 2

Vad har du för relation till runor? Trodde väl det. En stor sten, formad som ett gotiskt fönster, med inristade tecken från vikingatiden. I Östergötland. Jodå. Det också. Men ämnet ...

Av: Carster Palmer Schale | Kulturreportage | 26 november, 2015

Solnedgång på Island. Foto: Wikimedia

Litteraturen på våra nordiska öar

När vi talar om nordisk litteratur, i nutid, talar vi nästan alltid om Sverige, Norge, Danmark och (i Sverige tyvärr skamligt lite) Finland. Men hur då med våra ”nordiska öar” ...

Av: Carster Palmer Schale | Kulturreportage | 04 december, 2015

Sigurdsristningen vid Ramsund, Sundbyholm

I runornas tid

Vad har du för relation till runor? Trodde väl det. En stor sten, formad som ett gotiskt fönster, med inristade tecken från Vikingatiden. I Östergötland. Jodå. Det också. Men ämnet ...

Av: Carster Palmer Schale | Kulturreportage | 22 november, 2015

WASA

Segelfartygens storhetstid

Trots att jag inte kan ro, är jag mäkta stolt över alla sjömän i släkten. Samt väldigt begeistrad över fartyg i största allmänhet och undersköna segelfartyg i synnerhet. De tillhör ...

Av: Carsten Palmer Schale | Kulturreportage | 23 augusti, 2017

Avslut – Början – Agape

Grekerna hade flera ord för att uttrycka det som för oss är Kärlek. Till exempel Fileo som har mest med kunskap, tendens och lust att göra. Och sedan Eros, kropparnas ...

Av: Göran af Gröning | Agora - filosofiska essäer | 10 november, 2014

Luciafirandet i Svensk-Finland

Vårt Luciafirande grundar sig på ett helgon och martyr Lucia, en helig jungfru som på 283-talet levde i Siracusa på Sicilien. Enligt legenden var hon en varmt troende kristen och ...

Av: Nina Michael | Kulturreportage | 13 december, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.