Gynekologen

KVINNA MÖRDAD  - en löpsedel skymtar förbi. Några dar senare hajar jag till - GYNEKOLOGEN HÄKTAD. Köper bägge tidningarna - läser annars varken Aftonbladet eller Expressen. Gynekologen och jag kommer ...

Av: Else-britt Kjellqvist | 14 juni, 2011
Essäer om politiken

Foto: Anna Rasmussen

Dansa bort den mörka tiden

På Nationalteatern i Prag framförs just nu "Trollkarlens lärling", en balettuppsättning vars berättelse springer ur det trettioåriga kriget. Medan man i Västeuropa och USA kanske bäst känner till berättelsen genom ...

Av: Belinda Graham | 01 juni, 2015
Essäer om scenkonst

En spermie har nått fram till en äggcell för att befrukta den

Allt bara för att en spermie hittat fram till ett ägg

Jag hade fötts tre dagar för tidigt nere i ett tvättrum ute i förorten till en större stad i södra delarna av landet. Jag hade velat komma ut, rastlös från ...

Av: Stefan Whilde | 02 maj, 2016
Stefan Whilde

Den moderna textila konsten och Sandra Ikse

Textil konst har ofta kommit att enbart handla om material och hantverk. Men det finns textilkonstnärinnor som idag vill nå bortom denna begränsning. De vill uttrycka något viktigt om den ...

Av: Lena Månsson | 09 juli, 2017
Konstens porträtt

Julen är inte vad den alltid har varit



Charles Dickens - den engelske jultomtenDet är lätt att tänka sig att julen är vad den är och att den alltid har varit vad den är idag.

 Den klassiska sagan En julsaga av Charles Dickens beskriver julen just så som den ska vara: folk som sjunger julsånger, folk som samlar till välgörenhet, folk som är jullediga, folk som äter kalkon (eller gås) tillsammans med vänner och familj, alla möjliga lekar och upptåg och till efterrätt plumpudding.

Alla shoppar som om domedagen var nära och alla skyltfönster svämmar över av godsaker. Och givetvis finns det julgranar överallt i Charles Dickens berättelser, julgranar som dignar av leksaker och ätbarheter och som bara väntar på att plundras av glada små barn. Här finns inga filosofiska och deprimerade julgranar som hos H.C. Andersen, som var samtida med (och vän till) Charles Dickens.

Ebenezer Scrooge – synonymen för julhataren

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Den som inte deltar i julyran och shoppingyran (shoppinghysterin) i Charles Dickens En julsaga är Ebenezer Scrooge - han firar inte jul över huvud taget. Han är undantaget som bekräftar regeln i En julsaga.

Men tidigare hade Scrooges inställning faktiskt varit regeln snarare än undantaget - innan Charles Dickens tid (och innan Drottning Victorias era) hade julen inte varit någon stor högtid i Storbritannien. Allt vad vi idag tar för givet, som gran, julkort och julsånger, allt “uppfanns” först på viktoriansk tid.

Medeltida grönska och saturnalia

De medeltida traditionerna hade visserligen kombinerat firandet av Jesu födelse med de antika hedniska saturnalierna som kom till Britannien med den romerska invasionsarmén. Där ingick det bland annat att smycka sina hus med vintergrönska och att hålla fester.

 Men i början av 1800-talet hade julfirandet i stort sett försvunnit.

Dels var puritanerna mot julfirandet (det hade ju hedniska inslag! hu vad hemskt!) och julfirandet hade till och med förbjudits i lag under Oliver Cromwells korta tid vid makten. Oliver Cromwell var faktiskt en värre julhatare än Ebenezer Scrooge.

Dels hade den industriella revolutionen och urbaniseringen bidragit till att folk inte längre var i närheten av släkt och vänner - de hade ingen att fira med och ofta inte ens ledigt eller knappt ledigt från fabriken. Fattigdomen var utbredd, lönerna var låga och arbetarna fick inte mycket ledigt för att fira jul.

Den tyska julgranen

 Detta förändrades under drottning Victorias regeringstid. Julfirandet återupplivades och utvidgades dramatiskt - viktorianerna skapade julen så som den är idag med julsånger och julkort och julgran och julmat.

 Drottning Victorias make, prins Albert, var en stor julvän och tog med sig sina älskade tyska seder till hovet - som att ha en stor, dekorerad julgran. Det som kungafamiljen hade hemma hos sig ville ju alla ha i mer eller mindre modesta varianter  - och seden med julgran spred sig snabbt, efter att den figurerat i The illustrated London News år 1848.

 Charles Dickens julsagor gjorde de nya traditionella julsederna än mer populära. “Den där fina tyska leksaken” kallar Charles Dickens julgranen i berättelsen En julgran.

Drottning Victoria med familj må ha introducerat en del nya seder från Tyskland - men det var Charles Dickens som marknadsförde dem.

Charles Dickens är förmodligen den som haft störst inflytande på uppfattningen hur en riktig traditionell jul ska se ut. Först i England och sedan i alla länder dit hans böcker spreds – han var omåttligt populär i Förenta Staterna och åkte dit på flera turnéer och föreläste och uppträdde.

 En julsaga vackert illustrerad av Robert IngpenEn helgdag med filantropiska värderingar

 En julsaga återskapade julen för läsarena som en helgdag som speglade känslofyllda filantropiska värderingar. Familjer och vänner samlas till kalas; de leker lekar, äter gott och skålar generöst.

En julsaga är på sätt och vis en hyllning till konsumtionen - julbutikerna beskrivs i stor detalj, men mest av allt beskrivs maten som finns där “stora rundmagade korgar fulla med kastanjer, de såg ut som västar på fryntliga äldre herrar där de stod lutade vid dörrarna och ibland rullade en kastanj ner på gatan i all sin sprickfärdiga frodighet.”

Men Charles Dickens var medveten om att många fattiga familjer inte hade råd med en sådan god jul, som Ebenezer Scrooges stackars fattige bokhållare Bob Cratchit. Men alla i familjen är ändå på gott humör och berömmer gås och krås och den lilla plumpuddingen. Och ingen yppar ett ord om att det är en väldigt liten plumpudding för en så stor familj.

Vad julen borde vara

Budskapet i En julsaga är vad julen borde vara - och detta sammanfattas av Scrooges systerson Fred i första kapitlet:

Jag har alltid tyckt att julen är en härlig tid. Människor är snälla, vänliga, och generösa. Det är den enda tid på almanackans långa år så var man och kvinna verkar vara eniga om att öppna sina hjärtan på vid gavel och tänka på sina medmänniskor som mederesenärer med samma mål inte som främlingar stadda på andra vägar.”

Slutligen kommer Ebenezer Scrooge att tänka på samma sätt som Fred, även om det krävs hjälp av Bob Marleys vålnad och tre julandar för att få honom vänligare sinnad mot julen.

Den nya Scrooge går från att ha varit julhatare till att bli en julälskare av stora mått och han säger högtidligt: ”Jag ska högakta julen av hela mitt hjärta och försöka göre det året runt”.

Nyutgåva på svenska

Den nya utgåvan av Charles Dickens En julsaga är fint översatt av Christina Westman och lyxigt illustrerad med många stämningsfulla färgbilder av Robert Ingpen, och innehåller dessutom Charles Dickens klassiker En julgran.



Belinda Graham

Ur arkivet

view_module reorder

Den litterära arkipelagen

Som student för länge sen, på 1960-talet, fick jag lära mig att litteraturen är ett ”system” där de litterära alstren ”cirkulerar” i två skilda ”kretslopp”. Däruppe strömmar den fina litteraturen ...

Av: Arne Melberg | Essäer om litteratur & böcker | 10 augusti, 2017

Världen är kall och ödslig

Världen är kall och ödslig Här är Europas kokande gryta av arbetslöshet och elände. Imponerande är det onekligen, men tröstlöst.  Tidningen Kulturens Crister Enander besöker i andanom Karin Boyes Världsstat. Det finns ...

Av: Crister Enander | Essäer om litteratur & böcker | 02 november, 2006

Ernst Jüngers Glasbin

Ernst Jüngers Gläserne Bienen, eller The Glass Bees, som den heter i den engelska utgåva som jag själv har läst, är en på många sätt märklig bok, som hittills inte ...

Av: Tobias Harding | Essäer om litteratur & böcker | 13 december, 2011

De jämtska -vin-namnen. En betydelsefull ortnamnstyp och dess öden och äventyr i tradition…

Hägra, Härke, Höla, Knytta, Knöva, Kövra, Rista, Skickja, Ösa, Rätan, Grytan, Rödön, Silje och Välje är namn på orter i gamla betydande jämtbygder. Vad de på urnordisk tid betydde är ...

Av: Håkan Roos | Essäer om samhället | 02 december, 2014

Det stora okända

Ingen samtida svensk diktare har blivit så flitigt kommenterad som Tomas Tranströmer. Det har uppstått en kritisk industri kring hans författarskap som studerats utifrån alla möjliga och omöjliga perspektiv. Ändå ...

Av: Bo Gustavsson | Litteraturens porträtt | 09 september, 2010

I krigarens lofliga uppsåt att såra och döda

Det vilar något tragiskt över Viktor Rydberg. Det är svårt att frigöra sig från intrycket. Redan de samtida porträtten fångar svårmodet och melankolin. Hans blick är mörk och marterad. Pannan ...

Av: Crister Enander | Essäer om litteratur & böcker | 14 december, 2009

Utsikt mot Bockklippan. Foto: Mathias Jansson

Luxemburg med ett leende av museum

Mathias Jansson ger en guidning runt Luxemburg - "det lilla slottet".

Av: Mathias Jansson | Resereportage | 26 maj, 2015

Japansk, expressiv seriekultur i Sverige

Manga är ett intressant fenomen. Det handlar om en import från Japan, som hos oss i första hand tilltalar barn och ungdom. I Japan lär manga vara långt mycket mer ...

Av: Bertil Falk | Essäer om litteratur & böcker | 20 februari, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.