Samernas nationaldag

Sjätte februari är samernas nationaldag.  Sápmi, Sameland, har en symbolmättad flagga med inspiration från diktaren Anders Fjellner. Genom att nyläsa Fjellner  lyfter Mikael Mogren fram en del av svenskheten som ...

Av: Mikael Mogren | 01 februari, 2010
Essäer om samhället

Emelie Schepp

Vad som sker i det fördolda

Emelie Schepp är deckarförfattarinnan som nyligen kommit ut med ”Märkta för livet”, en spänningsroman som utspelar sig i flyktingmiljö, ett för många mycket aktuellt ämne. Efter många år i reklambranschen ...

Av: Jens Wallén | 14 februari, 2015
Litteraturens porträtt

Jules Verne, En amerikansk journalists resa 2889

Vid hundraårsminnet 1889 av franska revolutionen skrev Jules Verne en framtidsvision från 2889, d.v.s. tusen år till in i framtiden. Han visste lika väl som alla andra att det inte går ...

Av: Jules Verne | 02 oktober, 2013
Kulturreportage

Chiapas – en reseberättelse

I den mexikanska delstaten Chiapas rinner floden Grijalva fram mellan bergsväggarna i en djup kanjon, El Cañón del Sumidero. Det finns krokodiler i vattnet. Det är ogenomskinligt grönt. Guiden i ...

Av: Ann-Marie Svensson | 03 juli, 2014
Resereportage

Julen är inte vad den alltid har varit



Charles Dickens - den engelske jultomtenDet är lätt att tänka sig att julen är vad den är och att den alltid har varit vad den är idag.

 Den klassiska sagan En julsaga av Charles Dickens beskriver julen just så som den ska vara: folk som sjunger julsånger, folk som samlar till välgörenhet, folk som är jullediga, folk som äter kalkon (eller gås) tillsammans med vänner och familj, alla möjliga lekar och upptåg och till efterrätt plumpudding.

Alla shoppar som om domedagen var nära och alla skyltfönster svämmar över av godsaker. Och givetvis finns det julgranar överallt i Charles Dickens berättelser, julgranar som dignar av leksaker och ätbarheter och som bara väntar på att plundras av glada små barn. Här finns inga filosofiska och deprimerade julgranar som hos H.C. Andersen, som var samtida med (och vän till) Charles Dickens.

Ebenezer Scrooge – synonymen för julhataren

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Den som inte deltar i julyran och shoppingyran (shoppinghysterin) i Charles Dickens En julsaga är Ebenezer Scrooge - han firar inte jul över huvud taget. Han är undantaget som bekräftar regeln i En julsaga.

Men tidigare hade Scrooges inställning faktiskt varit regeln snarare än undantaget - innan Charles Dickens tid (och innan Drottning Victorias era) hade julen inte varit någon stor högtid i Storbritannien. Allt vad vi idag tar för givet, som gran, julkort och julsånger, allt “uppfanns” först på viktoriansk tid.

Medeltida grönska och saturnalia

De medeltida traditionerna hade visserligen kombinerat firandet av Jesu födelse med de antika hedniska saturnalierna som kom till Britannien med den romerska invasionsarmén. Där ingick det bland annat att smycka sina hus med vintergrönska och att hålla fester.

 Men i början av 1800-talet hade julfirandet i stort sett försvunnit.

Dels var puritanerna mot julfirandet (det hade ju hedniska inslag! hu vad hemskt!) och julfirandet hade till och med förbjudits i lag under Oliver Cromwells korta tid vid makten. Oliver Cromwell var faktiskt en värre julhatare än Ebenezer Scrooge.

Dels hade den industriella revolutionen och urbaniseringen bidragit till att folk inte längre var i närheten av släkt och vänner - de hade ingen att fira med och ofta inte ens ledigt eller knappt ledigt från fabriken. Fattigdomen var utbredd, lönerna var låga och arbetarna fick inte mycket ledigt för att fira jul.

Den tyska julgranen

 Detta förändrades under drottning Victorias regeringstid. Julfirandet återupplivades och utvidgades dramatiskt - viktorianerna skapade julen så som den är idag med julsånger och julkort och julgran och julmat.

 Drottning Victorias make, prins Albert, var en stor julvän och tog med sig sina älskade tyska seder till hovet - som att ha en stor, dekorerad julgran. Det som kungafamiljen hade hemma hos sig ville ju alla ha i mer eller mindre modesta varianter  - och seden med julgran spred sig snabbt, efter att den figurerat i The illustrated London News år 1848.

 Charles Dickens julsagor gjorde de nya traditionella julsederna än mer populära. “Den där fina tyska leksaken” kallar Charles Dickens julgranen i berättelsen En julgran.

Drottning Victoria med familj må ha introducerat en del nya seder från Tyskland - men det var Charles Dickens som marknadsförde dem.

Charles Dickens är förmodligen den som haft störst inflytande på uppfattningen hur en riktig traditionell jul ska se ut. Först i England och sedan i alla länder dit hans böcker spreds – han var omåttligt populär i Förenta Staterna och åkte dit på flera turnéer och föreläste och uppträdde.

 En julsaga vackert illustrerad av Robert IngpenEn helgdag med filantropiska värderingar

 En julsaga återskapade julen för läsarena som en helgdag som speglade känslofyllda filantropiska värderingar. Familjer och vänner samlas till kalas; de leker lekar, äter gott och skålar generöst.

En julsaga är på sätt och vis en hyllning till konsumtionen - julbutikerna beskrivs i stor detalj, men mest av allt beskrivs maten som finns där “stora rundmagade korgar fulla med kastanjer, de såg ut som västar på fryntliga äldre herrar där de stod lutade vid dörrarna och ibland rullade en kastanj ner på gatan i all sin sprickfärdiga frodighet.”

Men Charles Dickens var medveten om att många fattiga familjer inte hade råd med en sådan god jul, som Ebenezer Scrooges stackars fattige bokhållare Bob Cratchit. Men alla i familjen är ändå på gott humör och berömmer gås och krås och den lilla plumpuddingen. Och ingen yppar ett ord om att det är en väldigt liten plumpudding för en så stor familj.

Vad julen borde vara

Budskapet i En julsaga är vad julen borde vara - och detta sammanfattas av Scrooges systerson Fred i första kapitlet:

Jag har alltid tyckt att julen är en härlig tid. Människor är snälla, vänliga, och generösa. Det är den enda tid på almanackans långa år så var man och kvinna verkar vara eniga om att öppna sina hjärtan på vid gavel och tänka på sina medmänniskor som mederesenärer med samma mål inte som främlingar stadda på andra vägar.”

Slutligen kommer Ebenezer Scrooge att tänka på samma sätt som Fred, även om det krävs hjälp av Bob Marleys vålnad och tre julandar för att få honom vänligare sinnad mot julen.

Den nya Scrooge går från att ha varit julhatare till att bli en julälskare av stora mått och han säger högtidligt: ”Jag ska högakta julen av hela mitt hjärta och försöka göre det året runt”.

Nyutgåva på svenska

Den nya utgåvan av Charles Dickens En julsaga är fint översatt av Christina Westman och lyxigt illustrerad med många stämningsfulla färgbilder av Robert Ingpen, och innehåller dessutom Charles Dickens klassiker En julgran.



Belinda Graham

Ur arkivet

view_module reorder

Likt alvsmederna och dvärgamästarna från svunna tider

Med tanke på att den sista filmen i Hobbittrilogin just haft premiär, passar en återblick till sommarens Medeltidsvecka och då speciellt föredraget med Peter Lyon bra. Peter Lyon är numera en ...

Av: Jessika Ahlström & Alexander Sanchez | Kulturreportage | 27 december, 2014

Episoder från Jerusalem: episod 1

Jag bor i Jerusalem. Smålands Jerusalem. Mellan de två Jerusalemer är det nästan ingen skillnad, förutom att den ena ligger i Småland. Kan du gissa vilken? En av de riktigt påtagliga ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 14 september, 2013

Tappad rätt ner i bilen

I Jim Jarmuchs märkliga episodfilmfilm "Night on Earth" finns ett avsnitt med en tysk taxichaufför i New York som varken kan köra bil - den skuttar fram när han trampar ...

Av: Ulf Stenberg | Gästkrönikör | 17 juli, 2009

August och människorna

Två år före döden gick August till angrepp mot kulturetablissemangets gullegris Verner von Heidenstam (som konverterat från livsbejakande romantiker till reaktionär nationalpropagandist), charlatanen Sven Hedin (som upptäckte tredje världen i ...

Av: Stefan Whilde | Essäer om litteratur & böcker | 21 juni, 2011

Vill ni verkligen ha min röst? Internationella kvinnodagen 2011

"Ett jävla dravel" var egentligen min ursprungliga rubrik för detta lilla stycke som jag först inte tänkt skriva. Hela veckan har obenägenheten oroat mig, hur kan ett ämne, ett samhällsfenomen ...

Av: Linda Bönström | Allmänna reportage | 08 mars, 2011

Hermann Hesse

Hermann Hesses klassiker: Narziss och Goldmund

I Klas Östergrens nya roman I en skog av Sumak finns en parafras på kastanjeträdet i Herman Hesses roman Narziss och Goldmund. Precis som Östergrens roman som gått som följetong ...

Av: Ulf Nygren | Essäer om litteratur & böcker | 27 augusti, 2017

Minnets förvandlingar. Om Walter Ljungquist

I de fyra första novellerna i Walter Ljungquists En dörr står på glänt sätts de vuxnas liv mot barnets. De vuxna sörjer tomheten från något förlorat. Barnets liv är ett ...

Av: Gunnar Lundin | Essäer om litteratur & böcker | 17 maj, 2010

En dag i London

Jag vaknar tidigt en morgon i London, fortfarande halvt slumrande när jag börjar återfå mina sinnen. Jag hör små ljud från staden utanför och solen kisar in genom draperiet i ...

Av: Liselotte Johansson | Gästkrönikör | 08 augusti, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.