Damaskus

DEN ÅTTONDE PORTEN   Det fanns sju portar det fanns sju portar till Damaskus   så har man sagt mig så står det   Men Damaskus viskar det finns åtta portar   Den åttonde porten är för främlingen som öppnar sitt hjärta för ...

Av: Elisabeth Korndahl | 07 juni, 2010
Utopiska geografier

Interiör från Egon Schieles sommarbostad i Cesky Krumlov. Foto: Mathias Jansson

Egon Schiele bortjagad från sitt sommarhus

Egon Schiele betraktas som en av konstens "bad boy". Han hade en förkärlek för att måla av unga flickor i erotiska positioner och när det kom ut att han anlitade ...

Av: Mathias Jansson | 20 september, 2015
Essäer om konst

Dobbeltbevegelsen

  Fenomenet dobbeltbevegelse gis i alt menneskeliv, der retningen for bevegelsen er fra oss selv og utover oss selv, og tilbake til oss selv igjen: eksisterende entiteter(singulære mennesker) er i verden ...

Av: Thor Olav Olsen | 10 april, 2010
Agora - filosofiska essäer

Emmakrönika XVIII, Kaikkein

"Mitä kirjailijat... yrittävät tehdä? Se kaikkein tuntematon yrittää jopa luoda universumin varsinainen nainen dokumentissa, josta tai missä hän on elänyt, mistä (joskus mihin) muut haluaisivat elää." / vet inte mer ...

Av: Stefan Hammarén | 28 Maj, 2009
Stefan Hammarén

Ett liv i vår tid



Gerda Andrén och hennes man”Som liten i Ravlund prästgård” är titeln på Elof Stoltz idylliska minnen om hur det var att växa upp på Österlen inte långt från Kivik. Numera är kyrkogården i Ravlunda mest bekant för Fritiof Nilsson Piratens gravsten:"Här under vilar askan av en man som hade för vana att skjuta allt till morgondagen. Dock bättrades han på sitt yttersta och dog verkligen den 31 januari 1972”. Inte långt därifrån i de vackra bokskogarna ligger Sankt Olof, med sin källa länge en vallfartsort. Den växlingsrika levnad som Stellan Ranebo med stort spårsinne och god blick för detaljer satt in i ett vidare historiskt sammanhang i boken Gerda – konturer av ett liv (ICTON förlag) var kanske till en början lika idyllisk som för Elof Stoltz, eller för stinsens Fritiof i Vollsjö.

Men i fortsättningen blev livet för Stellan Ranebos mormors syster Gerda Andrén (1887-1962) mycket mera dramatiskt än deras, när hon drogs ner i de politiska malströmmarna ute i Europa. Hon växte upp i en skånsk by där hennes far Per Andrén var präst och skollärare. Familjen höll samman, också den begåvade syskonskaran. På väg att besöka en syster i Malmö råkade den tjugoettåriga och därmed myndiga Gerda få syn på en annons där man sökte en medlem till en damkvartett. Hon svarade och blev genast anställd. Hon hade absolut gehör, spelade piano, hade bra röst och var av fotografierna i boken att döma vacker – och orädd och äventyrslysten.

Så följde några år med ett kringflackande konserterande i Sverige och Europa. En av de många beundrande män som flockades efter kvartettens framträdanden var den unge polarforskaren Roald Amundsen. Men hon kom att gifta sig med den tysk-baltiske bergsingenjören Oswald Kulbach, en av fyra bröder i en stor familj. Interiörerna från hans släktgods i Estland inte långt från det som då hette Dorpat och nu Tartu kan påminna om miljön hos Eduard von Keyserling, men den Kulbachska familjekretsen var mera driftig och handlingskraftig än dennes fördrömda figurer.

Familjen Kulbach förskonades inte. Vägen för de olika medlemmarna av den kantades av katastrofer, upplopp, revolutioner, krig, mord och tvångsförflyttningar i länder långt bortom det förskonade Sverige: i Baltikum, Ryssland och det senare Sovjetunionen, till Charkov i Ukraina under utrensningarnas trettiotal och i Leningrad under den långa tyska belägringen – där omkom flera i familjen - och genom trakter som stod under skiftande ryskt och tyskt herravälde. Oswald Kulbach blev tidigt god vän med Nikolaj Burenin, en man som hade goda förbindelser högt upp i den kommunistiska hierarkin. Det blev nog vid flera tillfällen räddningen för familjen.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Livet för Gerda som änka blev svårt även om hon och en dotterson lyckades rädda sig genom ett sammanstörtande Tyskland till Sverige, bara för att snart därefter återvända till Leningrad där två av hennes döttrar bodde (också de änkor). Gerda frågade sig i dagboken ”När ska boken bli skriven?” Det blev aldrig tillfälle för henne att sammanfatta sitt liv, men nu har Stellan Ranebo (med förflutet bland annat i Nordiska Ministerrådet) gjort det på ett mycket intressant och kunskapsrikt vis i en bok som man hoppas får stor spridning. Man lär sig mycket samtidshistoria av Gerdas gripande öde långt bortom det idylliska Sankt Olof.

I den kommande Nikolaj – konturer av en revolutionär sätter Stellan Ranebo den gåtfulle Nikolaj Burenin (1874-1962) i centrum. Tack vare forskning i ryska arkiv och genom intervjuer med ryska släktingar har han kunnat rekonstruera dennes dramatiska livsöde. Burenin var född i Sankt Petersburg i en välbärgad familj (miljön är inte olik Vladimir Nabokovs) och han utbildade sig bland annat till konsertpianist. Men samtidigt var han hemlig agent och revolutionär motståndsman i kretsen kring Lenin. Han kom att bli privatsekreterare och livvakt åt Maxim Gorkij och följde med honom på hans USA-resa 1905. Genom sina indirekta kontakter med den mäktige Mikojan lyckades Burenin överleva Stalins utrensningar och undgick att arresteras av KGB. Han var sedan ungdomen nära vän med Oswald Kulbach och blev till stort stöd för honom och Gerda vars förtrogne han var under alla år.

 

Ivo Holmqvist

 

Ur arkivet

view_module reorder

En supernova av ljud

Tidningen Kulturen ger sig ut i den inre rymden och möter ljudpsykonauterna i Vrakets Position. Även om man är helt omgiven av musik kan man ibland känna en saknad. En diffus ...

Av: Peter Sjöblom | Musikens porträtt | 17 februari, 2014

Magritte

Från Tabu till Psykporr

Utanför Pressbyrån hänger redan dagens sömniga löpsedlar. De lockar inte. Tonläget är uppskruvat och har sedan långt tid tillbaka trubbat av sinnena och därmed placerat de vrålande orden i kategorin: ...

Av: Crister Enander | Essäer om litteratur & böcker | 21 oktober, 2016

En friare filmstruktur Intervju med Sergei Loznitsa

  Filmen "The Joy" är en av de mest kompromisslösa filmer som vi har skådat under 2000-talet. Den ryske regissören Sergei Loznitsa har med hjälp av fotograf och klippare lyckats skapa ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | Filmens porträtt | 17 februari, 2011

Tiden som återvändsgränd

Snart bryter ett helt nytt år ut mitt bland oss. Vi vet inte vad det kommer att leda till, förutom själva ledan, men det sägs att det ska kallas 2011 ...

Av: Stefan Whilde | Essäer | 28 december, 2010

Emanuel Swedenborg ”den nordlige Daidalos”

Men vi ser de där händelserna från fel håll:ett stenröse istället för sfinxens ansikte. / T. Tranströmer Ibland, eller ganska ofta, får jag känslan att allt är tomhet, att jag måste ...

Av: Göran af Gröning | Essäer om religionen | 29 juni, 2014

Bandyspel med början i Habo - en personlig bandyhistoria

 Habo och bandy  En ung man som under tonårstid växte upp i Habo under femtiotalet kunde inte undvika att delta i ett fostrande bandyspel. Att leka med ”det röda nystanet” var ...

Av: Hans-Evert Renérius | Essäer | 12 augusti, 2014

Akseli Gallen-Kallelas Badstuga (1889), detalj

Bastun i konsten – en värmande historia

Från Kalevala fram till idag har bastun varit en viktig symbol för olika livsskeden. Dess associationer till relationer och diskussioner används i allt från existentiella frågor om livets olika skeden ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 07 februari, 2015

Herman Melville. Foto: Wikipedia

Herman Melville. Ball's Bluff : en drömbild (oktober 1861)

Erik Carlquist och Herman Melville.

Av: Herman Melville | Utopiska geografier | 03 juni, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.