Alistair Cooke

Alistair Cooke och Charlie Chaplin

I femtioåtta år höll Alistair Cooke igång sitt radioprogram Letter from America för BBC, ett svårslaget rekord. Som nittiofemåring bestämde han sig att det kunde vara nog. Det var i ...

Av: Ivo Holmqvist | 19 december, 2015
Media, porträtt

Hänt i skvättet 10

                             

Av: Mattias Kronstrand | 02 december, 2013
Kulturen strippar

Gabi Gleichmann ”Att uppfatta en sak riktigt och missförstå samma sak utesluter inte…

Vägar går genom gräset och orter ligger här och där. Till vad nytta är dessa uppbyggda? Och liknar aldrig varandra? Och är oräkneligt många? Varför växlar skratt, gråt och bleknande? Vad gagnar allt oss detta ...

Av: Göran af Gröning | 30 september, 2014
Essäer om litteratur & böcker

Oswald Spengler, Foto CC BY-SA 3.0 de

Är Västerlandets undergång fortfarande aktuell?

1918 publicerade Oswald Spengler sin Västerlandets undergång,  en bok som har varit kontroversiell men viktig för flera generationer tänkare från höger som från vänster. Bo I Cavefors har skrivit en ...

Av: Bo I Cavefors | 09 april, 2016
Essäer om litteratur & böcker

Omläsning kopplad till ultrakonservativa ord



Ezra Pound i PisaEzra Pound får oss att tänka på Cantos, inspärrad i bur i Pisa, T.S. Eliot, Italien, missat Nobelpris i litteratur, kinesisk lyrik, politisk radiopropaganda, okuvlig fascism, James Joyce och så vidare. Från bokhyllan tar jag ett litet grönt häfte: ”Ezra Pound 8 Dikter i tolkning av Elmer Diktonius”. Det trycktes i 250 exemplar 1974 och kom på Bo Cavefors förlag. Det märkliga är att Diktonius – själv en diktskapare värd att återuppliva bekantskapen med – redan 1923 publicerade dessa åtta översättningar i en antologi.

Och inte nog med det. Utan att ha tillgång till originalen kan jag bara konstatera vid omläsningen att dessa åtta dikter är en njutning att ta till sig och vida överträffar det mesta som produceras i genren. Den lilla samlingen inleds med ”Ett kontrakt” som lyder så här:

Jag gör ett kontrakt med dig, Walt Whitman -
jag har föraktat dig länge nog.
Jag kommer till dig som ett vuxet barn
som haft en tjockskallig fader;
jag är gammal nog att söka mina vänner.
Det var du som bröt den nya skogen,
nu är det tid att snida.
Vi har samma sav och samma rot
låt oss idka handel med varandra.

Ezra Pound i ett nötskal. Programförklaring. Att bygga vidare på traditionen, ungefär som Pounds lärjunge Eliot när han ville lägga hela tyngden av ett ords betydelse genom tiderna i sina texter. Insikten att hur än tillvaron har kommit till – kanske har den uppstått ur ingenting? – så är i varje fall allt som människan kan skapa, inte minst lyriken, förankrat i föregångarnas landvinningar. Men vad om föregångarnas misslyckanden?

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Möbelsnillet G.A. Berg sa en gång för mycket länge sedan till mig i Uppsala att det är bra att folk gör misstag och lägger fram felaktiga teorier inom exempelvis kvartärgeologin, för först sedan ett misstag har begåtts kan man rätta till det och komma på rätt bog igen. Därför ska man uppskatta all forskning som går käpprätt åt pipan.
G.A. ”fuskade” själv intensivt i genren kalvande isberg.

Nu är jag inte alls säker på att Pound delade denna G.A.:s filosofi. Tvärtom brydde han sig nog bara om de föregångare och samtida som han ansåg lyckades.

Eller drog han några väsentliga slutsatser av ”Finnegans Wake”? Han var inblandad i tillkomsten av ”Odysseus” men hans reaktion inför ”Finnegans Wake” – som Joyce egen bror kallade ”fyllesnack” – lämnar föga utrymme för förståelse. Pound såg klart och tydligt ”Finnegans Wake” som ett stort missgrepp: ”Jag ska göra ett nytt försök med denna text, men hittills ser jag ingen mening alls i den. Ingenting som jag kan komma på, ingenting i stil med gudomlig inspiration eller en ny kur för gonorré, som skulle kunna vara värd all denna kringgående periferisering.”

Pound insåg inte att Joyce med sitt strikt genomförda sammelsurium de facto tog Eliots idé om tyngden bakom ett ords historia till svindlande nya höjder via halsbrytande kombinationer. Begripligheten reducerades i en form där den verbala fantasin tilläts blomma ut samtidigt som avsnitten speglade olika teman.

Pound hos CaveforsEnkelheten i Pounds egen lyrik står i bjärt kontrast till det stramt genomförda virrvarr som ”Likvakan” tillhandahåller. Och det är nog trots allt i enkelheten som nyckeln till vår förståelse ligger. Den som bara använder ord som har existerat i 15000 år kan räkna med att bli förstådd inte bara i det förflutna utan också i framtiden, medan den som använder sig av nya begrepp som tiden raskt rusar ifrån får svårt att göra sin stämma hörd i det långa loppet.

Sådana ord som fonograf och kinematograf har haft sin storhetstid och vem vet vilken framtid ord som dator och mobil har. Deras framtid beror på vilken riktning den tekniska utvecklingen tar. Den som skriver lyrik och prosa på slang drabbas ännu snabbare av glömska vilket har att göra med modeords nyckfullhet. De kan försvinna lika raskt som de dyker upp. Vad händer med det redan tämligen slitna ordet nörd?

Forskare anser sig denna vår ha hittat 23 ord som hängt med i de flesta språk sedan urminnes tider. Det förefaller att handla om indo-europeiska språk, men 15000 år ligger en bra bit bortom uppkomsten av de indo-europeiska språken. Man bråkar redan om detta, men låt oss se på vilka ord i svenskan som klarar 15000-års testet. Moder, aska, orm, fyr, flöda, höra, du, att, vi, giva, vem, man, ålder, hand, spotta. Och kanske några till.

Man har dragit slutsatsen att folk som bodde uppe på den is som täckte Sverige för 15000 år sedan skulle förstå om vi hälsade på hos dem i en tidsmaskin och sa något i stil med: ”Du hör! Giv denna eld till äldre mannen. Giv modern masken. Spotta i askan, din orm.” Omvänt skulle en istida skald som skriver en dikt med de orden förstås än i dag.

Språkforskningen håller antagligen jämna steg med all annan forskning, som exploderar oss i ansiktet dagligen eftersom det aldrig förr har funnits så många forskare som forskar i allt som forskas kan. Forskandet breder ut sig exponentiellt. Det gäller både institutionaliserad forskning och den forskning som individer ägnar sig åt hemmavid vid sina uppkopplade terminaler. Inte minst förklaras det komplicerade i allt enklare termer samtidigt som nya ord som beskriver nya upptäckter och erfarenheter förblir respektive specialisters egendom. Ett exempel på fascinerande språkforskning är Noam Chomskys teori om en universell grammatik. Tanken, som bemöttes med stor vördnad, fick sig en törn av Dan Everett, som i The New Yorker den 16 april 2007 lade fram forskningsresultat från Pirahã-folket i Amazonas som visar, eller för att vara försiktig med ordvalet i varje fall antyder, att detta folk inte alls anpassar sin verbala vardag till Chomskys teori. (Everetts essä finns att läsa på internet.)

Alltså! Tillbaka till Pound och det enkla språket. För visst är inledningen till dikten ”Takkammaren” fullt begriplig, eller vad sägs?

Kom låt oss ha medlidande med dem som har det
bättre än vi.
Kom, mina vänner, och minns
att de rika har tjänare och inga vänner,
och vi har vänner och inga tjänare.
Kom, låt oss ha medlidande med de gifta och
ogifta.

Är vi riktigt djävliga kan vi fråga oss vad den sista meningen egentligen ska vara bra för, men så djävliga är vi inte, eller hur?

 

Bertil Falk

Ur arkivet

view_module reorder

66 metagram för mycket - ett oavslutat kapitel i många delar.

Del 9   Övertro och optimism? Skeptisk pessimism? Ibland går diametrala positioner faktiskt att kombinera. Extra bra går det naturligtvis om man har teoretisk-magiska överbyggnader i bakfickan då man agerar i livet ...

Av: Carl Abrahamsson | Carl Abrahamsson | 22 april, 2011

Veckans skadeglädje

"The harder they come, the harder they fall." Förnedrande bilder på IMF-chefen Dominique Strauss-Kahn i handbojor har kablats ut över hela världen. Den vanliga debatten är i full gång. Som ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 22 Maj, 2011

Att uppfinna det heliga på nytt

Att uppfinna det heliga på nytt - det låter som en orimlig tanke, i synnerhet i vår tid, när den moderna (natur)vetenskapen, sedan sekler behärskar tänkandet och anses sakrosankt (!). Och ...

Av: Erland Lagerroth | Litteraturens porträtt | 01 april, 2009

Depraverte livsstiler

Forord Finnes det ‘depraverte’ livsstiler? Ja, det gjør det. Dette trenger å bli forklart. I tidligere samfunnskulturer var spørsmålet om livets mening og formål en selvsagt ting. René Descartes (1596 – ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 27 mars, 2014

Fortunato Depero, I bevitori e la locomotiva

Ljuset i skuggorna av Melker Garay

Vi människor har hemligheter. Så har det alltid varit. Hemligheter som vi vill bevara endast för oss själva. Ja, annars vore de inte hemliga. Och frågan är om vi inte ...

Av: Melker Garay | Utopiska geografier | 31 augusti, 2017

Litterära avgudar och charterturism

Litterära avgudar och charterturism Allt är inte guld som glimmar? Steven Ekholm skriver om den lönlösa jakten efter litterära reliker i bland annat Prousts Combray. Ett märkligt fenomen, även om det ...

Av: Steven Ekholm | Essäer om litteratur & böcker | 09 februari, 2011

 Pierre-Auguste Renoir, som föreställer modern Gabrielle och Jean Renoir.Public Domain Wikipedia

En lunch i det gröna av Jean Renoir - en kärleksförklaring

En rubrik som kanske sätter myror i huvudet, det är i så fall meningen. Frukost i det gröna, Eduard Manets berömda målning från 1863, känner många till, men Jean Renoirs ...

Av: Ulf Stenberg | Essäer om film | 10 februari, 2016

Överväldigande magnifikt. Det flamländska måleriet på Nationalmuseum

"Oj!" sa min unge vän när vi steg in i den första salen och fick syn på Rubens stora målningar. "Lite för många puttis," tyckte en något äldre väninna. "Överdådigt ...

Av: Birgitta Milits | Kulturreportage | 18 Maj, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts