Fortolkningskunstens betydning for utforskningen av mennesker

Fortolkningskunsten er både verktøy og medium for forståelse av oss selv og vårt liv i verden. Anvendelsen av verktøyet skjer med henblikk på samhandling mellom mennesker, som også er mulig ...

Av: Thor Olav Olsen | 15 april, 2010
Agora - filosofiska essäer

Bild: Tarja Salmi-Jacobson

I greve Draculas fotspår. Del 1

Tarja Salmi-Jacobsons reportage i två delar om Draculas födelseort Sighisoara.

Av: Tarja Salmi-Jacobson | 11 januari, 2016
Resereportage

Björn Gustavsson

Björn Gustavsson är i farten igen

Kulturhösten i Stockholm: här några av höjdpunkterna (det vill säga mina höjdpunkter: inga objektiva höjdpunkter…). Det kommer att handla om alltifrån konst till opera och film.

Av: Björn Gustavsson | 29 december, 2015
Björn Gustavsson

Wilhelm Sesemann – en spegel av Europas förvirrade situation

  I vår nordiska filosofihistoria finns ett mycket perifert namn, som dock i en europeisk kontext intar en beaktansvärd ställning, nämligen Wilhelm Sesemann. Hans anknytning till det svenska är egentligen mycket ...

Av: Michael Wirth | 12 november, 2011
Essäer

F. Scott Fitzgerald och konsten att skriva



Foto på Francis Scott Fitzgerald taget 4 juni 1937 av Carl Van Vechten. Från WikipediaDet är mycket vanligt numera att folk tipsar varandra om hur man skriver en berättelse. Hur man börjar, hur man slutar, strukturerar, bygger upp intriger, överraskar läsaren och så vidare. Det sprids idéer via internet. Och det förekommer skrivarkurser. Detta är en genre som var i full swing i USA långt innan idén slog igenom i Sverige. Författaren Torsten Scheutz fick exempelvis idén till att börja skriva av en bok i ämnet som han fann i USA i slutet av 1930-talet.

Nu finns det faktiskt hur många sätt som helst att skriva texter och det kan vara intressant att se hur en som lyckades mycket väl med både sina romaner och sina noveller egentligen bar sig åt. F. Scott Fitzgerald är ett utmärkt föremål för en sådan granskning.

Han skrev till sin dotter att det bästa sättet att skapa noveller var att avverka dem i ett språng eller med tre språng, beroende på novellernas längd. Han framhöll att tresprångsnovellen bör författas tre dagar i sträck, därpå en eller annan dag för putsning, varpå novellen är klar att publiceras. Många av hans noveller för The Saturday Evening Post tillkom också på det viset, men det fanns ändå noveller som han knåpade med i åratal.

F. Scott Fitzgerald hade med andra ord hackskrivarens förmåga att snabbt författa en fullt publicerbar novell. Ändå räknas han inte alls som en hackskribent. Tvärtom! Hans framgång som hackare med totalt cirka 160 noveller överskuggades av hans framgång som romanförfattare och där var han långt ifrån någon hackare.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Det tog honom nio år att skriva romanen Natten är ljuv (1934), som omarbetades i sju olika utkast. Han hade till sist ett manus som bestod av 400,000 ord av vilka han skar bort 300,000 , inklusive, som Malcolm Cowley framhåller, ”ett antal scener som var lika bra som något av det som kom med i den slutliga versionen”.

Fitzgerald pendlade med andra ord mellan snabbt producerade noveller och långt utdraget arbete med romaner. Hans sätt att arbeta med romanformen understryks framför allt av Den siste magnaten, som förelåg i oavslutat skick när han avled i en hjärtattack den 21 december 1940. Denna roman har publicerats i det skick den förelåg när författaren dog och kan vid sidan om sina rent litterära förtjänster fungera som ett kompendium för den som vill studera hur ett skrivarproffs i sitt proffsigaste stadium går till väga.

Edmund Wilson menar att Den siste magnaten ”även i sin ofullkomliga form är Fitzgeralds mognaste verk”. Inte minst därför är romanen värd att studera. De fem första kapitlen av boken var klara när författaren avled dagen efter det att han författat den första episoden av det sjätte kapitlet. Fram till den punkten har romanen sitt avsedda flöde, som därefter upphör.

Men utifrån Fitzgeralds efterlämnade papper och samtal med personer, som han diskuterade romanen med, har man kunnat skapa ett synopsis för resten av berättelsen. Det är här som hans utkast, idéer och förslag gör det möjligt att tränga in på djupet i hans arbetssätt, samtidigt som man får veta hur han hade tänkt sig slutet för Stahr, det namn han gav sin anti-hjälte, som var baserad på hans förebild, den av honom beundrade, legendariske filmmogulen Irving Thalberg, som avlidit 1936.

De flesta författare använder sig antingen av det ena eller det andra sättet när de skriver sina skrönor. Att det går fortare att skriva en novell än att författa en roman är i och för sig föga konstigt. Men att en och samma författare mellan januari 1930 och juni 1931harvade på med sitt långbänksprojekt Natten är ljuv samtidigt som han raskt rev av fem noveller åt The Saturdary Evening Post om sin hjältinna Josehine Perry är förmodligen ganska ovanligt.

De snabbskrivna novellerna var hans främsta inkomstkälla. Tidskriften betalade honom vid denna tidpunkt 4.000 dollar per novell. Eftersom en dollar 1930 motsvarar 13,35 dollar 2013, så skulle han i dag ha fått 53,400 dollar för en novell eller 339.666 kronor, vilket förklarar varför F. Scott Fitzgerald och hans hustru Zelda kunde leva ett så pass högflygande liv som de gjorde, men det är en annan historia.

 

Bertil Falk

 

 

Ur arkivet

view_module reorder
Filip Jers, foto Lars Löfvendahl

En virtuos på harmonika

Det har regnat priser över Filip Jers, nu senast Jazzkatten, där han fick pris som årets musiker och för inte så länge sedan pris för Årets album i folkmusik vid ...

Av: Bo Bjelvehammar | Musikens porträtt | 30 oktober, 2016

Refleksjoner om identiteten til eksisterende entiteter

Eksisterende entiteter har en spatio-temporal akse som forutsetning og betingelse for deres tilstedværen i verden, samtidig som hver eneste eksisterende entitet har å bli lokalisert langsetter en slik spatio-temporal akse ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 25 april, 2010

Carsten Palmer Schale

Carsten Schale - 16 dikter (till TD)

Carsten Palmer Schale är främst dr. i sociologi och forskare och författare i filosofi, men har under de senaste 25 åren sysslat alltmer med skönlitteratur (där han också har universitetsutbildning) ...

Av: Carsten Palmer Schale | Utopiska geografier | 14 september, 2015

Drängsmarks såg – en bit levande kultur

Gamla industribyggnader och maskiner rymmer en kunskap om verkligheten. Ja, de kan till och med vara vackra för den som har blicken. Arbete, och minnen efter arbete, det är en ...

Av: Signe Rudberg | Essäer | 30 april, 2008

Litteraturens resa in i det underbara. Intervju med Dante Maffìa

Dante Maffìa är en italiensk författare från Kalabrien i Syditalien. Han har skrivit många böcker: romaner, diktsamlingar, essäer. Böckerna publiceras på italienska men i bland även på kalabresiska, ett vackert ...

Av: Iacopo Vannicelli | Litteraturens porträtt | 06 december, 2013

Foto: Tarja Salmi-Jacobson

I greve Draculas fotspår. Del 2

Andra delen av Tarja Salmi-Jacobsons reportage om greven Dracula.

Av: Tarja Salmi-Jacobson | Resereportage | 13 januari, 2016

Det Finlandssvenska dilemmat

I relationen mellan Finland och Sverige har en uttunning skett till följd av skeenden som idag är både okända och förnekade av båda parter. I medvetande dröjer en känsla av ...

Av: Oliver Parland | Kulturreportage | 24 september, 2013

Ringen i örat

Hundings “hydda” med Hunding själv på plats. Foto: Bayreuther Festspiel Ringen i örat - med Wagner i Bayreuth. Kapten Wagner – jo, han heter faktiskt så – slussar mig ner genom molnbankarna till ...

Av: Ulf Stenberg | Kulturreportage | 11 september, 2007

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.