Alphonse Daudet på den västra sidan om södra Rhônedalen

Många av Alphonse Daudets böcker är numera ganska bortglömda utanför Frankrikes gränser. I Sverige är det väl i stort sett bara Brev från min kvarn och möjligen Tartarin från Tarascon ...

Av: Johan Werkmäster | 26 augusti, 2010
Kulturreportage

Carl Milles skulptur

Biblicism i modern film

Människans sägner är så mycket mer än bara ursprungsberättelser och övernaturliga förklaringar på världsfenomen; de erbjuder visdom, moraliska budskap och levnadsregler för dem som söker, skriver Noak Gröning som i ...

Av: Noak Gröning | 12 juni, 2015
Essäer om film

Dikten kan alltid uppväga vad andra kallar slumpen. Om Stéphane Mallarmé och Giuseppe…

 ”… […] och Ungarettimed livets kritor på dödens tavla.Dikten som är fullkomligt möjlig.”/ T. Tranströmer Efter tid av vakna drömmar som är den sovandes verklighet har jag glömt berättelserna men anar att ...

Av: Göran af Gröning | 19 december, 2013
Litteraturens porträtt

Cecilia Davidsson om Cecilia Davidsson

Cecilia Davidsson om Cecilia Davidsson Jag har alltså publicerat tre novellsamlingar, men när ska jag skriva min första roman? Hallå där, jag har faktiskt skrivit en! "Sjunken hjärna", som kom för ett ...

Av: Cecilia Davidsson | 07 december, 2006
Litteraturens porträtt

"Nu var det 1913..."



Pat BarkerEtt huvudtema på den bokfestival som hölls i Bath under första veckan i mars var första världskriget vars olika skeden nu kommer att bli ihågkomna allteftersom hundraårsminnena för slagen vid Marne, Somme, Passchendaele, Ypres, Gallipoli och andra fruktansvärda masslakter närmar sig. Historikern Christopher Clark talade om sin bok Sleepwalkers, om den mardrömsaktiga tiden just innan kriget bröt ut, ett ämne som bland många andra Barbara Tuchman och Virginia Cowles behandlat liksom här hemma Ragnar Svanström och Jolo.

Världen omedelbart före katastrofen är också kartlagd i Charles Emmersons nya bok 1913, och samma titel har en bok av tysken Florian Illies, tidigare kulturredaktör på Frankfurter Allgemeine Zeitung och numera på Die Zeit. I sin bok rekonstruerar han månad för månad året före kriget med hjälp av dagböcker och brevsamlingar från en sky av tidsvittnen, bland andra Siegmund Freud och Carl Gustav Jung, Franz Kafka och Georg Trakl, Robert Musil och Arthur Schnitzler, Ernst Ludwig Kirchner och Oskar Kokoschka, James Joyce och Virginia Woolf, men också Bertolt Brecht som var femton år då. Den engelska versionen av Peter Englunds bok om första världskriget som på liknande vis bygger på dåtida ögonvittnens berättelser har redan fått stor spridning och inhöstat lovord från många engelska och amerikanska kritiker.

Jag kan tänka mig att många av de klassiska romanerna om kriget 1914-1918 kommer i nytryck framöver, för engelsk del böcker av Ford Madox Ford, Richard Aldington (The Death of a Hero), Edmund Blunden (Undertones of War), Siegfried Sassoon och Robert Graves (Goodbye to All That), kanske också G. M. Mottrams Spanish-Farm Trilogy, och vad gäller USA förutom Hemingway (A Farewell to Arms) också John Dos Passos (Three Soldiers) och e.e. cummings (The Enormous Room – han använde aldrig versaler i sitt namn). För tysk del Ernst Jüngers In Stahlgewittern, Remarques Im Westen nichts Neues (som säkert alltid funnits på lager – amerikanen Lewis Milestones filmatisering av den är gammal men fortfarande gripande), för fransk tidsromaner av Henri Barbusse och delar av Roger Martin du Gards långa krönika om familjen Thibault och av Jules Romains lika omfattande om Les hommes de bon volonté, särskilt den del som har titeln Verdun.

Mata Hari med Greta Garbo

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Bland filmerna som kommer att aktualiseras finns bland mycket annat den patetiska Mata Hari som är sevärd bara tack vare Greta Garbo, Farväl till vapnen, Jean Renoirs Den stora illusionen och Chaplins På axeln gevär, intressanta ytterligheter. En läsvärd antologi som samtidigt är djupt deprimerande med tanke på all meningslös död är den som Tim Cross redigerade 1988, The Lost Voices of World War I, där många av de stupade finns med, bland de kända t.ex. poeterna Rupert Brooke, Edward Thomas och Wilfred Owen, Georg Trakl, Guillaume Apollinaire och Charles Péguy, och en lång rad mindre bekanta eller nästan okända, unga män som aldrig blev äldre.

Hundraårsminnet av den enda roman som Henri Alain-Fournier hann skriva, den säreget drömska Le Grand Meaulnes, infaller i år (den är värd en egen artikel så småningom).Vidare kan man erinra om en av novellerna i Pär Lagerkvists hårt anspända novellsamling Järn och människor – detta och mycket annat kommer att aktualiseras under tiden fram till elfte november 2018, hundraårsminnet av stilleståndsdagen. Den nog bästa sammanfattningen om hur första världskriget förändrade engelsmännens sätt att tänka och hur den gamla tiden tog slut 1914 är den magistrala The Great War and Modern Memory av den nyligen avlidne Paul Fussell, en oundgänglig bok. En annan utmärkt bok i sammanhanget är The Cambridge Companion to the Literature of the First World War, redigerad av Vincent Sherry (2005), med ett dussin kapitel om hur kriget satt spår i engelsk, amerikansk, fransk, italiensk och tysk litteratur och film, både av samtida och sentida poeter, romanförfattare, regissörer och konstnärer.

Pat Barker är en författare som sorteras in i kapitlet ”Myths, memories and monuments: reimagining the Great War”. Här ska sägas något om de av hennes böcker som utspelar sig kring första världskriget, särskilt den senaste. Krigets inverkan på en grupp unga konstnärer var temat för en tidigare trilogi som nått många läsare. Nu är hon i gång med en uppföljning.

Henry TonksJag råkar lyssna på ett program från BBC. Den som introducerar säger “The programme contains one graphic scene.”  Samma omsorg om publikens känsliga sinne har bioannonsernas ”contains nudity and coarse language” fast de lockar nog mer än de avskräcker. Om man går till en sida på nätet som samlar bilder på ansiktena på överlevande men vanställda soldater från första världskriget så finns ett mycket mera berättigat caveat: tag er i akt, stålsätt er. Det tar en stund innan man hjälpligt vänjer sig vid de fruktansvärda ansiktsskador som man försökte lappa samman på Queen Mary´s Hospital i Sidcup, ett sjukhus som inrättades enkom för det och som var i gång långt in på 1920-talet. Flera uppsättningar sådana porträtt finns påwww.gilliesarchives.org.uk  (nu har jag varnat er).

Den ena är en lång serie i pastell av Henry Tonks, en kirurg och konstnär som undervisade i anatomi på Slade School of Art i London före, under och efter första världskriget där han lärde unga blivande konstnärer att dissekera avlidna så att de samtidig inhämtade grunderna i anatomi. Han är en av de faktiska figurerna i Pat Barkers senaste roman, den mycket intressanta och mycket engagerande Toby´s Room (Hamish Hamilton). Den kan läsas för sig men är egentligen andra delen (efter Life Class, 2007) av hennes nya trilogi som utspelar sig vid samma tid som hennes så kallade Regeneration-trilogi (Regeneration, The Eye in the Door och The Ghost Road) som kom 1991-1995, möttes med många lovord, priser och utmärkelser och som redan har analyserats och kommenterats i en mängd akademiska uppsatser och avhandlingar.

Pat Barker har en arbetarbakgrund i norra England, med en besvärlig uppväxt (fadern försvann tidigt), och hennes genombrottsböcker ”Union Street” (1982) och ”The Century´s Daughter” (1986) höll sig till den miljön. Hon kan i det stycket påminna om Beryl Bainbridge och är lika läsvärd. Hon vidgade sin intressesfär genom att gå tillbaka några decennier och i sin första och nu i sin andra trilogi ägna sig åt The Great War som första världskriget med en märklig term kallas (den fromma förhoppningen när det äntligen var över var förstås att detta var kriget som skulle göra slut på alla krig). Det är ett ämne som redan många av de som överlevde skrev om. Flera sådana författare dyker upp i hennes halvt dokumentära rekonstruktioner, i den första trilogin bland andra poeterna Wilfred Owen (som omkom i kriget), Robert Graves och Siegfried Sassoon. 

ett av Henry Tonks krigs ansikteI den nya serien som är två tredjedels klar handlar det liksom i förra om A Soldier´s Return, som en bok av Rebecca West kallades, fast med några fler återvändare än en enda från skyttegravarna, och Henry Tonk och plastikirurgerna i Sidcup är i fokus. Att boken kallas Toby´s Room har flera förklaringar, både handfasta och symboliska. Virginia Woolf och Bloomsbury-gruppen flimrar förbi, och några sidor är förlagda till Duncan Grants Charleston, det vackra huset med en tilltalande trädgård i närheten av Lewes inte långt från Leonard och Virginia Woolfs Rodmell där flera konstnärer i gruppen flockades. Virginia Woolfs bror Thoby stupade i första världskriget, en faktagrund för hennes roman Jacob´s Room. 

Det är alltså ingen tillfällighet att ett syskonpar finns med redan i Pat Barkers första kapitel där tiden är 1912. När historien sedan förs fram till krigsåret 1917 är han anmäld saknad på slagfältet, och en stor del av systern Elinors tid och ansträngningar ägnas åt att försöka få reda på hur och var han stupade. Hon låter sig inte nöja med det lapidariska telegrammet  ”Missing, Believed Killed”. Hur händelserna hänger samman avslöjas på de allra sista sidorna, med en viss fördröjd effekt. Elinor står i centrum, och är fortfarande liksom i första delen elev på Slade. Hon sekunderas av två andra elever, Kit Neville och Paul Terrant som båda överlever kriget, den förste dock knappt. Bakom de tre romangestalterna kan man ana faktiska förebilder, för henne den originella Dora Carrington, för männen målare som Paul Nash, Sidney Spencer och Mark Gertler. 

The Independent Bath Literature Festival 2013Framför allt finns tre övergripande ämnen i romanen: vad som verkligen hände på frontavsnittet när Toby försvann, hur Elinor efter hand frigör sig och blir självständig, med en fortlöpande diskussion om konsten och kriget, och slutligen och framför allt den fysiska och psykiska rehabiliteringen av återvändande soldater. Där låter Pat Barker oss alltså söka upp några av källorna hon använt, genom länken till The Gillies Archives i en avslutande Author´s Note. Mer än vad som sagts ska inte här friläggas av Pat Barkers berättelseväv där flera trådändar lämnas oknutna så att en fortsättning kan följa: Now Read On… 

Första världskriget och den närmast följande tiden fortsätter som framgått av det ovan skrivna att fascinera engelska författare och forskare. För fyra år sedan kom en bok om fem engelska konstnärer och hur kriget påverkade dem, David Boyds A Crisis of Brilliance. Five Young British Artists and the Great War, och Kevin Jackson har just gett ut en studie om modernismens kanske främsta märkesår: 1922: Constellation of Genius: Modernism Year One  då både James Joyces Ulysses och T. S. Eliots The Waste Land kom ut. Men redan 1913 hände det remarkabla ting, det årets Armory Show i New York blev en inkörsport för modernismen, och Marcel Duchamp skapade genom att sätta ett cykelhjul på en pall en tidig ready-made. 

Ännu är vi inte framme vid hundraårsminnet av första världskrigets utbrott, och jag kan avsluta lite lättsammare: 1913 fick den danske skulptören Edvard Eriksen i uppdrag att förfärdiga en sjöjungfru, genom sin kärlek strandsatt mellan vattenvärlden och den jordiska tillvaron, som H. C. Andersen visste att berätta om. Skulptörens hustru stod modell för den slanka kroppen, men från balettdansösen Ellen Price på Det Kongelige i Köpenhamn lånades anletsdragen – henne var Carlsbergs bryggarkung Carl Jacobsen som bekostade det hela förälskad i. Den lille havfrue sattes upp på Langelinie, och hos henne stannar alltsedan dess busslaster av turister. En gång sågade en anarkistiskt sinnad konstnär (var det Jørgen Nash?) av henne huvudet, vad han nu ville bevisa med det. Men så hon fick ett nytt och allt återgick till det normala. Nu är hon hundra år gammal men för evigt ung.

Fast modernistisk har hon förstås aldrig varit.

 

Ivo Holmqvist

 1922 Constellation of Genius Modernism Year One

Film

 

Constellation of Genius. The 1922 song. Written by Kevin Jackson and Colin Minchin.
Film directed by Kevin Jackson

 

http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&;v=fHROnX6jD-4v

Ur arkivet

view_module reorder
Philip K Dick

De androida drömmarna av Philip K. Dick

Året är 2021 och invånarna på jorden lever i svallvågorna efter det tredje världskriget. Som en följd av kriget och människans industriella utveckling i allmänhet har jorden gjorts mer eller ...

Av: Marcus Myrbäck | Essäer om litteratur & böcker | 24 november, 2017

Veckan från hyllan. Vecka 5, 2012

Nej, det ska inte handla om sossarnas partiledarval. Det händer annat viktigt i världen. Faktiskt viktigare. I fredags var det Förintelsens minnesdag. Den 27 januari 1945 befriades koncentrationslägret Auschwitz av sovjetiska ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 28 januari, 2012

Tabubelagda ämnen utgångspunkt för Caramel

Libanesiska Nadine Labaki kom till Sverige och Stockholm filmfestival för att visa sin debutfilm Caramel. Och hon åkte hem med FIPRESCI-juryns utmärkelse för Bästa Film. Jag fick tillfälle att prata ...

Av: Jessica Drambo | Filmens porträtt | 06 mars, 2008

Festivalsommaren 2009, del 4; Skägg, monotoni och klassiker

"I was crawling through a festival way out west" Orden är Joe Strummers och är bland de sista han sjöng. En fantastisk låt, men ingen framtidsspådom. Vill du se folk som ...

Av: Rasmus Thedin | Kulturreportage | 24 augusti, 2009

Vårens trender i barnboksutgivningen

Vackra barnböcker med retrokänsla: vardagsdramatik för de yngre, övernaturliga överraskningar för de äldre. Vackra barnböcker förgyller vår och sommarläsningen och visst var allt bättre förr? Hm, nej, inte bättre, möjligen annorlunda ...

Av: Belinda Graham | Essäer om litteratur & böcker | 15 Maj, 2013

Fredrik F. G. Granlund

Författarpresentation, Fredrik F. G. Granlund:   Jag är Mästaren utan Margarita, en intelligent och tankfull idiot, ett sovande svärd, ett rorschacktest på himlen, ett refuserat Bamseavsnitt, en ambitiös pacifist, vansinnig med förstånd ...

Av: Fredrik FG Granlund | Utopiska geografier | 19 december, 2011

Aurélien Lugné-Poe Deus ex machina på Le Théâtre de l’Œuvre

En stark och uppmärksammad teaterupplevelse i Paris nyligen var framförandet av Ingmar Bergmans film ”Höstsonaten” från 1978 på  Théâtre de l’Œuvre, grundad 1893 av den unge skådespelaren Aurélien Lugné-Poe. En ...

Av: Eva-Karin Josefson | Övriga porträtt | 09 april, 2014

Vem ska man tro på – val 2014

Snart är det val igen och våra etablerade partiledare syns precis överallt. Det är löften och hot, tjuvnyp och flirt. Alla är både med och mot varandra i en salig ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 01 september, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.