Magnus Göransson Foto Peter Hallin

Idioten och spindeln

Magnus Göransson är tillbaka med sin Idiot.

Av: Magnus Göransson | 13 Maj, 2017
Gästkrönikör

Foto Ivo Holmqvist

Stigmatisering är ett historiskt begrepp när det gäller samhällets syn på psykisk…

Begreppet stigmatsering används ofta i samhällsdebatten. Ordet stigmatisering kan härledas från grekiskans stigma som betyder (bränn) märke, fläck. Ordet kan härledas till en medeltida (ligatur) av bokstäverna sigma och tau.

Av: Gunilla Dored | 22 juni, 2017
Essäer om samhället

Meditation om det mänskliga psyket

En betraktelse kring meditation som kulturellt innehåll. Detta hände 1969 i en förort till Stockholm.

Av: Annakarin Svedberg | 18 juli, 2017
Kulturreportage

Att vara med eller att inte vara med

En av de viktigaste skillnaderna mellan människa och djur är att människan har (ett mycket utvecklat) språk. Det som sociologerna kallar kommunikation mellan människor – uttrycket är mer att tas ...

Av: Carsten Palmer Schale | 03 januari, 2017
Agora - filosofiska essäer

Att dela sitt liv med sig själv



Michel TournierI början av året bestämde jag mig för att läsa om en roman: Fredag eller den andra ön. Jag hittade boken av en slump i en andrahandsbutik och insåg att berättelsen var något som jag inte hade kunnat sluta tänka på. Och författaren var någon som jag gärna hade velat läsa in mig på.

Fredag eller den andra ön av Michel Tournier handlar om Robinson Crusoes tid på en ö utanför Sydamerika. Den kom ut 1967, blev en stor succé och tilldelades Franska Akademiens stora romanpris. Precis som i Daniel Defoes berättelse så blir Robinson skeppsbruten ensam, förutom en hund. Men där Defoe skildrar en något statisk och onyanserad gestalt som går in för att forma sin omgivning utan att själv förändras, berättar Tournier istället om en man som en genomgår en förändring under sin långa tid på ön, och slutligen bestämmer sig för att stanna kvar, medan Fredag seglar iväg från ön.

En intressant aspekt är att Tournier ger nyckeln till Fredag eller den andra ön i en annan av sina romaner, den lika läsvärda romanen Meteorerna. Där lägger han ut det såhär: ”Varje människa behöver sina likar för att uppskatta yttervärlden i dess helhet. De andra ger honom de avlägsna föremålens skala och lär honom att varje föremål har en sida som han inte kan se framifrån från den plats där han befinner sig, men som i alla fall finns eftersom den visar sig för vittnen fjärran från honom.

Den iakttagelsen sträcker sig ända till yttervärldens existens som sådan, vars enda garanti är den bekräftelse som våra grannar lämnar oss. Det som underkänner mina drömmars pretention att utge sig för verklighet är att det enda vittnet är jag själv. Den världssyn en ensam människa kan ha – till exempel Robinson Crusoe på sin ö är absolut ofattbart torftig och osammanhängande. En sådan upplever inte sitt eget liv, han drömmer det och han upplever en flyktig, söndertrasad opåtaglig dröm.” Defoes Robinson vill erövra ön, Speranza som han döper den till, och nyttja den för sin egen vinning. Detta gör också Tourniers Robinson, men lär sig med tiden att hans planering och hårda arbete med att skapa stora förråd för framtiden inte har någon bäring för hans ensamma liv på ön. Han börjar också sjunka ner i depression, ensamhet och badar i gyttjepölar med vildsvin. Detta är detta som gör att det finns två öar: en där han är flitig och upprätthåller ett slags civilisation, men också en annan sida av livet på ön, ett mer destruktivt där ensamheten tar över. Och precis som citatet ovan antyder, så är det inte förrän Fredag kommer till ön som Robinsons liv, sedvänjor och rutiner får någon egentlig mening.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Citatet leder också tanken till Lars Gustafsson, som i en av sina romaner hävdar att verkligheten finns där man blir ifrågasatt. Fredag har den funktionen hos Tournier, han är både antagonist och Robinsons vän. Fredag är inte en underdåning slav, utan en person som bara gör som Robinson säger när han är i närheten; ungdomlig i sin spontanitet, och gör annars som han själv vill, speciellt om det går mot vad Robinson har bestämt, och de skapar en dynamik som gör att Robinson tror att han är en stor ledare och representant för västerländsk civilisation. Men egentligen är det omständigheterna som har gjort honom till en ledare över Fredag; han var på ön först och räddade Fredags liv.

Men när den stora katastrofen inträffar, allt som Robinson har byggt upp sprängs i luften, blir de två jämlikar, och Robinson måste lära sig leva på samma villkor som Fredag. Men Fredag har ett litet övertag och till sist är det Robinson som förändras istället för att själv förändra sin omgivning.

Man skulle kunna kalla boken för en kontraimitation; en gammal traditionell berättelse, som många känner till utan att själva ha läst, återanvänds för att skildra nya värderingar, nya tider. När boken kom ut 1967 var kolonialfrågan högaktuell. Tournier tog då berättelsen om litteraturens kanske mest kända kolonisatör och gjorde honom åter aktuell. Han befriar honom från Defoes tids fördomar och stöper om honom till en människa som under sina många år på ön bestämmer sig för att aldrig återvända till sitt tidigare liv; en bildningsroman.

Som debut är romanen imponerande. Men Tournier var 43 år gammal när den kom ut, och hade ägnat sitt liv åt filosofi och inte skönlitteratur. Formen är en annan viktig anledning till att den blev så uppmärksammad när den gavs ut 1967. Den är berättad i en realistisk tradition i en tid då fransk litteratur var inne på le nouveau roman. Formen är snarare Balzac och Zola än Beckett och Claude Simon. Michel Tournier, utbildad i filosofi, kunde inte hantera den avancerade gestaltningsform som den nya romanen innebar, det var en lyx han inte kunde tillägna sig, så istället var han tvungen att använda sig av ett traditionellt berättande. Men detta är bara en fördel och antagligen en av orsakerna till att den fortfarande är så läsvärd. Michel Tourniers bildning döljs inte bakom avancerade tekniker, istället blir det en lustfylld hantering av teman som ensamhet, kolonialism och religion, filosofiska frågor och teorier gestaltar han på ett begripligt och underhållande sätt. Fredag eller den andra ön öppnar upp för nya perspektiv på ett ledigt och otvunget sätt, att läsa den idag i ett globaliserat perspektiv ger den nytt liv, och rättfärdigar den som en bok att läsa om.

Daniel Svederud

Ur arkivet

view_module reorder

Fyra dikter: Bön och flerfaldigande, Robert Halvarsson

Gå, gå gå   Ord likt små små ljus som tänds och släcks och släcks och tänds Och om och om igen Förvirringen är lagen En grånad tjänsteman Säger gå, gå, gå ...

Av: Robert Halvarsson | Utopiska geografier | 27 oktober, 2014

Screenshot från Pyongyang Racer (2012)

Nordkorea och dataspel

Grannlandet Sydkorea erbjuder sina medborgare en av världens snabbaste internetuppkopplingar och drygt 90 % har tillgång till internet. Den snabba infrastrukturen har gjort att Sydkorea tillhör de främsta i världen ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 22 januari, 2016

Klaus Rifbjerg. Bild: Froztbyte/Wikipedia

Där brast ett ädelt hjärta

Ivo Holmqvist porträtterar den mångsidige, produktive och danske författaren Klaus Rifbjerg, som gick bort i år.

Av: Ivo Holmqvist | Litteraturens porträtt | 08 april, 2015

Marilyn och satan inom oss

Marilyn och satan inom oss Som ung bjöd hon ner Djävulen i sängen, efter tre äktenskap bjöd hon ner en president. Sedan mördades hon. Stefan Whilde skriver om en av 1900-talets ...

Av: Stefan Whilde | Essäer om film | 07 december, 2006

Inga kontanter och en utebliven rabatt

Min vän hade ånyo varit i Göteborg, men nu hade ingen försökt att sälja kläder till honom från ett bilbaksäte, däremot böcker på det överstora mässgolvet. Därför återvände han egentligen ...

Av: Anders Björnsson | Gästkrönikör | 29 september, 2014

J.D. Salinger - Gåtan som inte var någon gåta

Sveriges Television visade nyligen dokumentären Gåtan Salinger. Den var visst intressant men samtidigt framgick det ganska tydligt att den mystik som omgett J.D. Salinger (1919-2010) inte alls var särdeles mystisk ...

Av: Bertil Falk | Övriga porträtt | 30 juli, 2014

Till landet Barda

Barda: ett land bortom en portal. Så beskrev Erik Persson, en av de skådespelare som varit med i teatergruppen sedan starten, det land som han också ville skulle bli teatergruppens ...

Av: Anna Nyman | Reportage om scenkonst | 02 augusti, 2011

Postmodernismens liv efter detta

För två år sedan publicerades samlingsvolymen Svar på frågan: Vad var det postmoderna?. Skriften kan tolkas som en till akademisk ”nyansering” förklädd äreräddning av ”det postmoderna”. (I skamvrån, som ”onyanserad” ...

Av: David Brolin och Göran Fredriksson | Essäer | 11 Maj, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts