En fotnot av hat. Om Carl David af Wirsén

Ingen som har läst August Strindbergs "Det nya riket" kan glömma det sublimt elaka kapitel, vari han ger sig på jakt efter de sanna "Idealisterna". Han finner dem inte i skattelängderna ...

Av: Crister Enander | 24 augusti, 2010
Essäer om litteratur & böcker

Det sceniska rummet. Ett sommarminne

Artikelserien Sceniska rum undersöker de sceniska rummen i vår verklighet, vår icke-verklighet och allt däremellan. Serien försöker ge oss nya perspektiv på vad dessa sceniska rum är, vad de innebär och var de finns. Genom undersökningen försöker vi förstå förutstättningarna för deras existens ...

Av: Anna Nyman | 27 augusti, 2012
Reportage om scenkonst

Att slå näven i bordet när det behövs

Man ska vara bestämd. Man ska veta vad man tycker och följa upp det i handling. Man ska slå näven i bordet om det behövs. Man ska visa i kroppsspråk ...

Av: Jessica Johansson | 15 april, 2011
Jessica Johansson

Veckan från SAAB

Först räddades Saab från en ofrånkomlig nedläggning av holländska Spyker. Ett företag som aldrig någonsin har gått med vinst, och som har finansiella problem sedan gammalt. Sedan dröjde det ett år ...

Av: Gregor Flakierski | 19 juni, 2011
Veckans titt i hyllan

Essäer om litteratur & böcker

Om lovprisade grodor, kvinnliga Nobelpristagare och att vara Nationalmuseums favoritdesigner

Katarina Hamilton är känd för att vara den enda "utifrån" som finns representerad på Nationalmuseum.
Nationalmuseum säljer sina egna kort - och så Katarina Hamiltons! Hennes kvalitetsdesign Made in Sweden görs fortfarande i Jämtland, där Katarina Hamilton föddes, som norsk medborgare

A Christmas Carol - Charles Dickens som julstämningens skapare i över 170 år

Vad är en äkta jul? I Sverige förknippar vi julen med Jenny Nyströms tomtar, gröt och granar, lika säkert som att den svenska jultidningen Julstämning kommer ut varje år, sedan 1906. Men underhållande julläsning i Storbritannien har ännu äldre anor: Charles Dickens mest kända julsaga A Christmas Carol är från  julen 1843. Originalversionen var lyxigt inbunden och hade illustrationer av  John Leech. På svenska är den vanligaste översättningen av denna julklassiker En julsaga. Egentligen är sagan uppbyggd som en julsång, med olika verser och refränger, precis som det ska vara i en äkta "Christmas carol".

Gudsnärvaro i Lars Noréns diktning

Lars Norén är en av våra främsta dramatiker. Mindre känt för en vidare allmänhet är Noréns poetiska verksamheter. Han började som diktare i början av 60-talet har under många år bidragit med djup och insiktsfull poesi. Den rymmer ett stort mått av personlig existentiell vånda, men också en väsentlig, för att inte säga nödvändig, ”brottning” med Gud och de stora, centrala problem och glädjeämnen som den religiösa människan ställs inför. En gudomlig människosyn vilar centralt i poetens texter, vilket gör att Lars Noréns poesi är ständigt närvarande, som tolkning och uttryck i vår aktuella värld och tid.

Shakespeare, spöken, drömmar, hets och tonårsangst i lysande skolskildring

Sara Bergmark Elfgrens nya bok Norra Latin är överjordiskt bra och skapar sin egen typ av magi. En magi som man inte kan sätta i något fack. Sara Bergmark Elfgren har gått förbi fantasy, förbi diskbänksfantasy, in i magisk realism och skapat en värld så verklig att man tror på allt som händer i den. Och hennes portträtt av Två städer, Stockholm och Östersund, och människorna som bor där, är så otroligt träffsäkra.

Olästa och omlästa böcker

I den hög av böcker som ligger på golvet, nere till vänster, har jag äntligen börjat botanisera. De är företrädesvis ”äldre” och svenska, och några – men inte alla – har jag läst tidigare, om än för längesedan. Bland dem Jan Fridegårds Lars Hård går vidare (1951), och Eino Hanskis De långa åren (1965-68). Jag tyckte att Lars Hård var intressant och hade en ärlighet i sin fräna naturalism, och jag uppskattade böckerna med motiv från vikingatiden, främst Trägudars land. Den här boken är i sin lösa komposition kanske inte lyckad som roman, men hans avvisande av den trångsynta puritanismen och sedlighetsfundamentalismen hos bl.a. de falskt kristna sympatiserar jag starkt med.

Renässans för Rönblom

”Råkefårt, sade handlaren på sin flytande franska och svängde med armen.” H.–K. Rönbloms deckare ”Skratta, Pjazzo” från 1956 inleds i speceriaffären på en lantlig ort där ryktena snabbt tar fart inför en fest hos disponenten på glasbruket, och så följer förstås mord. Rönblom hann skriva tio deckare på ungefär lika många år innan han dog 1965, just innan han uppnått pensionsåldern. Läroverksläraren Paul Kennet som löser gåtorna kring brotten är ingen James Bond-typ: ”Han såg ut som mannen som förlorat sitt paraply. Hans ansikte var menlöst som ett passfoto”. Men han är klurig, om han bara får blossa på sina tre pipor Sadrak, Mesak och Abed-Nego.

Kan man kommunicera med träd?

Michael Economou reflekterar om träd, böcker om träd, poeter, forskningsprojekt och belyser boken ”Samtal med träd” (Nova förlag). Om vår tid inte inser vilka värden som lever i träden och hur väsentligt det är att ta träden på allvar, är människans levnadssätt ohållbart och förödande för framtiden. Och kanske ska människan oftare beakta varför trädens tålamod tycks oändligt – trots allt de utsätts för.

Ur arkivet

view_module reorder

Argentinska resebrev - IV

Det är lätt att missförstå det allra viktigaste. Förhållandet behöver inte äga kontroll över det som finns utanför dess beståndsdelar. En dag sitter jag under ett glödhett tak av korrugerat ...

Av: Axel Andersson | Resereportage | 27 december, 2010

Magnus Göransson

Hästbilder

Idioten vaknar mitt i en väpnad konflikt med sin väckarklocka. Klockan hade tydligen kastat första stenen men när idioten kom till sans var kriget redan över. Ingen vinner krig och ...

Av: Magnus Göransson | Gästkrönikör | 16 mars, 2016

Jane Morén – du och jag och klasshatet

Jane Morén Sthlm * Presentera dig. Ok. Jag har mörkt hår och gröna ögon.Inte så. Vem du är.Jag är tio år, jag är tolv, jag är tjugoåtta, ja sedan fyllde jag ...

Av: Jane Morén | Utopiska geografier | 29 oktober, 2012

I vänskapens namn - om Victoria Benedictsson

Victoria Maria Benedictsson Bruzelius (1850-1888)Länge levde hon en mycket ensam människas dystra liv. Med en omgivning som var hårdnackat oförstående, nedlåtande och hånfullt aggressiv.Victoria Benedictsson fick kämpa hårt mot småstadslivets ...

Av: Crister Enander | Essäer om litteratur & böcker | 17 oktober, 2008

Kulturförbittring

Att bilda kultur är att lära sig att förnimma den associativa undertexten mellan: bokstäver, ordens ideogram, text, fotografier, andra bilder, sysslor eller artefakter i detta syfte. Syfte definieras som mellanmänsklighet ...

Av: Freke Räihä | Essäer | 08 oktober, 2010

Conrad Rooks: "Jag ville egentligen bli poet"

I slutet av år 2000 befann jag mig i Pattaya i Thailand och det kändes riktigt, riktigt bra. Nej, jag var inte där för att sexturista utan för att möta ...

Av: Carl Abrahamsson | Filmens porträtt | 11 januari, 2011

Vagabondens väg till Hollywood

Vid sidan av Joel Emmanuel Hägglund (alias Joe Hill), finns det en minst lika intressant samling finskamerikanska poeter, musiker och protestsångare, som också dessa tillhörde den kringflackande gemenskapen kring fackföreningen ...

Av: Niclas Mossberg | Musikens porträtt | 03 februari, 2010

Urkult 2011 med fantastisk musik och eldshow

Någonstans mellan Bräcke och Ragunda dånar ett tåg fram. Nåja, dånar, är kanske att ta i – det gamla veterantåget körs i bekväma 90 kilometer i timmen, och det tar ...

Av: Mikael Audell, Sunna Nordgren | Allmänna reportage | 09 augusti, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.